Vedvärme Stort hetvattenlager

[bonnen513]

fråga 5 och 6. Varje sådan flaskhals ger förluster. sedan är frågan om det ger så stora förluster att det spelar nån roll särskilt om det sitter 32 anslutning på pumpen så kanske det är dimensionen som pumpflödet kräver. Sen är ju totala lägden och totala förträngningslängden intressant och tror jag antalet förträngningar

[Industrivärme]

fråga 5 och 6. Varje sådan flaskhals ger förluster. sedan är frågan om det ger så stora förluster att det spelar nån roll särskilt om det sitter 32 anslutning på pumpen så kanske det är dimensionen som pumpflödet kräver. Sen är ju totala lägden och totala förträngningslängden intressant och tror jag antalet förträngningar

Vad menar du med förluster i flaskhalsarna. Värme, tryck, flödeshastighet eller annat
Min fråga gällde flödeshastigheten in i ex tank nr 1.
Om inte flödeshastigheten ökar vid en konisk avsmalning under högt tryck så sprängs systemet i flaskhalsen av Pascals princip.

[bonnen513]

jo du har ju helt rätt i att flödeshastigheten ökar men du får ett tryckfall på andra sidan flaskhalsen.
detta går att beräkna men hinner inte just nu men det finns nog nån som kan det utantill (jag måste googla formeln)
om trycket ökar så sjunker flödet från pumpen då det är vanliga centrifigual pumpar utan fast deplacemnt. Detta är fakta som du oomkullrunkeligen kan bortse ifrån

[bonnen513]

fråga 1 rätt
2 fel (volymen i panna och tankar spelar ingen roll, det är mängden energi/tidsenhet som ska förflyttas som spelar roll)
3 överlåter jag till nån som ser problemet
4 rätt
5 rätt
6 fel (Varje flaskhals ger förluster)

jag hade gjort ett tillägg på fråga 2 under tiden du skrev

[doc2]

Ett litet inlägg i debatten. Dina ”flaskhalsar” är i runda slantar inte av faktor 3 utan faktor 9. Vattnet ska ”trängas genom tvärsnittet” av rören inte ”genom diametern”. Tvärsnittsarean är pi*r kvadrat.

Pannvattenmängden spelar ingen roll. Du måste dimensionera för att kunna få ut den av veden producerade värmeenergin i minst samma takt som den produceras.
Har du koll vilka uppgifter en laddomat har?

[doc2]

Ytterligare angående dina flaskhalsar.
Trycket faller när arean minskar tvärtemot vad man kanske intuitiv vill tro. Se Wikipedia ”venturi”
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Venturirör


Med ökat hastighet ökar även friktionen och ju längre sträcka desto högre friktionsmotstånd. Snarast alltså den totala längden av flaskhalsen än antalet.

Om man går tillbaka till vattenturbinen. Det man vill nyttja är energin i vattnet. Själva trycket har man ju inte så stor nytta av när den lämnar munstycket i turbinen. Det försvinner ju åt all håll liksom. Däremot den ökade hastigheten av vattenstrålen kan överföra mer rörelseenergin till turbinen.

[Michael Meier]

Flaskhalsarna är åt fel håll.

Utgångsdiameter på pannan är 32, anslutningsflänsarna på pump är 32 och anslutningarna till ackumulatortankarna är 32.

Det finns inga flaskhalsar, vald rördimension utöver 32 ger lägre hastighet i rören.

[Michael Meier]

30 liter per minut ska flyta i ledningen ?

Kontrollräkna gärna.

[Industrivärme]

Ett litet inlägg i debatten. Dina ”flaskhalsar” är i runda slantar inte av faktor 3 utan faktor 9. Vattnet ska ”trängas genom tvärsnittet” av rören inte ”genom diametern”. Tvärsnittsarean är pi*r kvadrat.

Pannvattenmängden spelar ingen roll. Du måste dimensionera för att kunna få ut den av veden producerade värmeenergin i minst samma takt som den produceras.
Har du koll vilka uppgifter en laddomat har?

Jag tror att pannvattenvolymen har betydelse. Om jag eldar en panna med 10 liters volym har jag svårt att få över tillräcklig energi till tankarna.1500 liter pannvatten skapar en egen ackumulator.'
Med detta menar jag med vanligt amatörförnuft att en stor eld och en stor vattenvolym samarbetar. Det saknas annars skäl till att superframgångsrika tillverkaren Effecta AB har skapat en vattenmantlad panna för 1/2 m3 ved/ladd för industribruk med 1500 liter pannvatten som sak jobba mot ett stort vattenlager i tankar. Pannan är bara 25 är jämfört med andra pannor som är 50 år och ännu håller.

[Industrivärme]

Ytterligare angående dina flaskhalsar.
Trycket faller när arean minskar tvärtemot vad man kanske intuitiv vill tro. Se Wikipedia ”venturi”
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Venturirör


Med ökat hastighet ökar även friktionen och ju längre sträcka desto högre friktionsmotstånd. Snarast alltså den totala längden av flaskhalsen än antalet.

Om man går tillbaka till vattenturbinen. Det man vill nyttja är energin i vattnet. Själva trycket har man ju inte så stor nytta av när den lämnar munstycket i turbinen. Det försvinner ju åt all håll liksom. Däremot den ökade hastigheten av vattenstrålen kan överföra mer rörelseenergin till turbinen.

Mycket informativ bild du sänder. Imponerande måste jag tillstå. Men dfet finsn lite att kommentera. Flaskhalsarna är 2 dm långa. de består av koner som sänker 90 röret till anslutningarna på panna, pump och tak som är 32. Samma sak i returen från tankarna. Där kommer det kylda vattnet att passera en kon som ökar dimensionen från 32 till 90 och sen flaskhalsen vid pannan som har 32 eller 40 ( vet ej) I krets 1 panna-tankar via Magnapump nr A finns 2 koner. debn första konen är vid pappan då 32 ska upp till 90 till 32 och sen ned till pumpflänsen 32 igen. i returen finns också 2 koner från 32 till 90 vid tank+ 90 till 32 vid pannan.
Dessa koner är max 2 dm långa.

Betr vattenturbinen så vad är "energin i vattnet" om det inte är det tryck det skapar? jag ser amatörmåssigt förnuftigt på detta du skriver och tänker att om jag hade en tryckmätare 120 meter upp i dammen och en på väg ned till insuget + en mätare inne i den trånga slutkanalen framför turbinen så borde trycket öka ju längre ned man kommer i den linjen. Om vattnet skulle falla 1 km så borde den energin öka trycket bara av fallet.Om detta är fel av mig och tryck inte ökar med höjd av en vattenpelare så blir dyksport en mycket enklare sak även på stora djup och det skulle du och jag tjäna en förmögenhet på att sälja..

[Industrivärme]

Ett litet inlägg i debatten. Dina ”flaskhalsar” är i runda slantar inte av faktor 3 utan faktor 9. Vattnet ska ”trängas genom tvärsnittet” av rören inte ”genom diametern”. Tvärsnittsarean är pi*r kvadrat.

Pannvattenmängden spelar ingen roll. Du måste dimensionera för att kunna få ut den av veden producerade värmeenergin i minst samma takt som den produceras.
Har du koll vilka uppgifter en laddomat har?

Jag tror att pannvattenvolymen har betydelse. Om jag eldar en panna med 10 liters volym har jag svårt att få över tillräcklig energi till tankarna.1500 liter pannvatten skapar en egen ackumulator.'
Med detta menar jag med vanligt amatörförnuft att en stor eld och en stor vattenvolym samarbetar. Det saknas annars skäl till att superframgångsrika tillverkaren Effecta AB har skapat en vattenmantlad panna för 1/2 m3 ved/ladd för industribruk med 1500 liter pannvatten som ska jobba mot ett stort vattenlager i tankar. Pannan är bara 25 är jämfört med andra pannor som är 50 år och ännu håller.

jag ser ingen skillnad på att tränga vatten genom ett rör tvärsnitt eller en rördiameter. Båda har samma yta enligt din formel pi*radien i kvadrat och det är ytan som avgör kontakten med vattenmängden. Om du sågar av ett rör och mäter ytan i den avsågade delen så tror jag att du får identiskt resultat om du mäter den avsågade rördelens diameter för hur får du fram ytan utan att veta radien i båda fallen.

Sen är det fråga om hastigheten. Om trycket är högre än trycket av förlusten av flaskhalsen så finns det bara två alternativ för vattnet
1. Öka flödeshastigheten i flaskhalsens rör i konen 90 till 32
2. 90 röret sprängs enligt Pascals princip då den tidigare flaskhalsens tryck i 32 konen breder ut sig likformigt från 32 röret i 90 röret och en enorm kraft skapas. Detta är inte okänt inom hydrauliken.

Betr samordning av eldning och värmeupptagning så har jag förstått att ju kallare pannvattnet är desto mer värme tas upp och vice versa. Ju varmare desto längre ledtid.
Detta har jag hört och faktiskr även testat i en CTC panna i några månader. Då pannan var iskall så ökade pannvattentemperatiren snabbare än då den blivit varm.
Av detta har jag slutit mig att ju närmare kokpunkten desto långsammare värmeupptagning. Detta kan bero på att det åtgår värme att skapa syre-avdustningen före ångan. Vet ej säkert.

Laddomaten . Jag har idag data påå den just nu annat än att den heter Laddomat 21 och finns på Nätet för den som förstår sig på. Jag kommer att ha detta till helgen då jag köper en backup laddomat av redundansskäl.
Den har försörjt en industri med 300 kWh panna och stora tackar i 20 år. Nu har man expanderat stort och skaffat en vedpanna på 700kWh och jättelikt vattenlager. Då blev deras laddomat över. Jag ska ta fram data på den. Annat fabrikat. Så jag vet att denna termostat laddomat klarar 300 kWh.

[Industrivärme]

Ytterligare angående dina flaskhalsar.
Trycket faller när arean minskar tvärtemot vad man kanske intuitiv vill tro. Se Wikipedia ”venturi”
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Venturirör


Med ökat hastighet ökar även friktionen och ju längre sträcka desto högre friktionsmotstånd. Snarast alltså den totala längden av flaskhalsen än antalet.

Om man går tillbaka till vattenturbinen. Det man vill nyttja är energin i vattnet. Själva trycket har man ju inte så stor nytta av när den lämnar munstycket i turbinen. Det försvinner ju åt all håll liksom. Däremot den ökade hastigheten av vattenstrålen kan överföra mer rörelseenergin till turbinen.

Mycket informativ bild du sänder. Imponerande måste jag tillstå. Men dfet finsn lite att kommentera. Flaskhalsarna är 2 dm långa. de består av koner som sänker 90 röret till anslutningarna på panna, pump och tak som är 32. Samma sak i returen från tankarna. Där kommer det kylda vattnet att passera en kon som ökar dimensionen från 32 till 90 och sen flaskhalsen vid pannan som har 32 eller 40 ( vet ej) I krets 1 panna-tankar via Magnapump nr A finns 2 koner. debn första konen är vid pappan då 32 ska upp till 90 till 32 och sen ned till pumpflänsen 32 igen. i returen finns också 2 koner från 32 till 90 vid tank+ 90 till 32 vid pannan.
Dessa koner är max 2 dm långa.

Betr vattenturbinen så vad är "energin i vattnet" om det inte är det tryck det skapar? jag ser amatörmåssigt förnuftigt på detta du skriver och tänker att om jag hade en tryckmätare 120 meter upp i dammen och en på väg ned till insuget + en mätare inne i den trånga slutkanalen framför turbinen så borde trycket öka ju längre ned man kommer i den linjen. Om vattnet skulle falla 1 km så borde den energin öka trycket bara av fallet.Om detta är fel av mig och tryck inte ökar med höjd av en vattenpelare så blir dyksport en mycket enklare sak även på stora djup och det skulle du och jag tjäna en förmögenhet på att sälja..

Trycket faller i flaskhalsen skriver du. ja det förstår jag av en 1/4 tum trädgådsslang som dödar allt tryck på 200 meter: Men hastigheten ökar i ett sådant ,munstycke coh hastighetsökningen måste vara beroende av det bakomliggande trycket. Det vet vi av att en brandslang är grov medan munstycket som brandman håller i och riktar är en Medveten flaskhals. Då får man ut mera vatten med större tryck än om munstycket hade samma dimension som själv slangen. Så jag köper inte rakt av din förklaring av denna erfarenhet i vardagslivet. Det vet du också att för att få kraft i ett munstycke måste matningsdimensionen vara större än munstycket = tryck. Detta förekommer även inom IT. En 75 Ohms koaxialkabel för Tv i ett kaskadnät skapar en svagare och svagare signal och i sista uttaget är signalen ofta understyrd sǻ att krämen i starten måste upp. Men överstyrningsrisk.. Stjärnnät innebär att man har en trunk av matning och från denna trunk breder sig ett fåtal anslutningar ut lite här och var så att alla har samma signalstyrka oavsett var de tar sin TV signal.. Då har man samma resultat som ett vattenradiatorsystem med koppel. Seriekoppling av miana 6 tankar är ett måste och detta kommer att kräva ventilarrangemang så att sista tanken är med i gänget.

[Industrivärme]

30 liter per minut ska flyta i ledningen ?

Kontrollräkna gärna.

Vad hindrar att 500 liter per minut pressas genom en eller två 32 ledningar i backen?
Detta skulle innebära ca 8 liter per sekund. jag ser inget hinder att ta 500 liter ur 6 m3 pannvatten så snabbt ej heller byta ut vattnet i slaven.
Detta gäller om slaven är iskall, men det som ska fyllas på i normalfallet är värme från 75-95 grader. 20 grader borde då kunna räknas ut i antal liter.

Jag kan i nuläget inte se en gräns annat än godset i de galvade 32 ledningarna, skarvarnas pålitlighet och pumpkapacitet.
Krets 1 ( panna-tankar) kan inte vara avstängd i 15 minuter under full drift för då kokar pannan.
Jag har valt Grundfos Magna pumpar för de kan styras i flödesfrågan.

[Michael Meier]

30 minutliter mellan panna och tank vid maximal teoretisk 100kW vedfyr, pannans produktion menade jag.

Har pannan hotspots vid stresseldning av energirikt bränsle behövs stilla flöde för tillförlitlig avluftning innan ingången till tanken.

Du kommer helt klart behöva kyla rökgaserna, vilket du kommer att göra genom att lägga slinga synligt oisolerat rökrör i pannrummet, den luften ska du värma vedlagret med, normalfallet värmer man tankvattnet med hjälp av konvektionstuber.

[bonnen513]

Michael,har du hittat fakta om att pannan inte har konvektionstuber som man skulle kunna stoppa i turbulatorer i?