Vindkraftverkens lönsamhet

[magloman]

haha

vet inte om detta redan skrivits:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varml ... skjuts-upp


http://vindkraftgasslingen.se/prod-2018/

Produktion till och med juli 2018


Här kommer en sammanställning av produktionen för juli 2018. Andelens värde för juli 2018 blev 25 kWh/andel och totalt hittills i år är det 367 kWh/andel. Ett lågt värde på andelen. Så lågt värde har vi inte haft. Svaga vindar och underhållsarbete har bidragit. Fast man ska väl inte klaga, sommarvädret får anser bra.

Under Juli producerade:
GG 8 Gässlingen 199,3 MWh.
VGEf´s andel av produktionen blev 229,1 MWh.
Hela parken producerade 2 122,1 MWh.
Medelvind 5,3 m/s och tillgängligheten 85,2 %.

[Volvot24]

.

Har observerat att de 5 kommunägda verken, står betydligt mer stilla än de privat ägda.

Kan det vara som så att det personliga ekonomiska ansvaret
spelar någon roll?
Vems pengar som investerats o s v?

Tänks det möjligen så här: Några 100 miljoner till i förlust, det klarar vi?

[PerJohansson]

Tillgänglighet 85% är väl ändå att se som ganska bra med tanke på att det är grejer som sitter några kilometer ut i sjön och en bra bit upp i luften. Det blir ju lite mer utryckningstid för att åtgärda ett fel jämfört med nåt som står i ett hus på land.

Tycker den här tråden börja balla ur med mycket lösa antaganden och felaktigheter.

Lite siffror som det faktiskt finns källor på: det tar under ett år och ibland under ett halvår att producera den energi som går åt för att etablera ett vindkraftverk.

Intressant detta motstånd för något som oftast är privatägt eller finansierat på kommunal nivå av en kommun man inte bor i. Jag bor och har bott i båda de kommuner som finansierat de kommunalägda verken, samt att jag är andelsägare i VGEf.
Så är det nån som borde klaga så är det jag...

Att de 5 kommunala verken är de som står mest beror på att det är de som drabbades värst av haverierna som berodde på smörjfelen.

[Volvot24]

.

Gött att höra att ägare är nöjd Inga pengar kastade i sjön där inte!
Ja, tänk så fel jag kan ha.

Nu vet jag inte vad du lägger i ordet tillgänlighet. Kan det möjligen vara då man bestämmer sig, av ekonomiska skäl, att när så önskas, släppa bromsarna och låta verken utföra det de är gjorda för?
Nämligen producera energi i form av el, får man förmoda.

Och vad jag läst, angående driftsproblem, en något större diameter på rotorerna, förutom smörjproblemen?

- Men faktum är att inte ens nu, många år efter start, med barnsjukdommar o allt, så är det mycket sällan som alla 10 verken snurrar samtidigt!

Bra eller dåligt?


Lucia, vindkraftverket ute vid Skoghalls bruk, ser ut att snurra, så snart det krusar sig på vattnet.

Blickar österut mot Kristinehamn... Nu ser jag skralt, men ser oftast det jag vill.
Många är möllorna där borta... o se, de snurrar.
I o f s är det oftast långt bort från mig och ibland disigt ute på sjön, så det kan vara en synvilla.


Mycket bra att det är nån som svarar och reder ut sånt som i vart fall jag funderar på. Rättar oss när vi okunniga kommer på villovägar.

Projektet är alltså inte bara skådebröd


.

[torbjorn_forsman]

När vindstyrkan inte räcker till för produktion så får en del vindkraftverk snurra fritt medan andra modeller hålls fastbromsade tills vinden är tillräckligt kraftig och jämn för att det ska löna sig att producera. Orsaken till fastbromsningen sägs vara att en del växellådor med mekaniskt driven oljepump får smörjproblem om de går länge med onormalt lågt varvtal.

[PerJohansson]

Det är mycket som inte är bra med GG-projektet också. Till exempel att de byggdes i en insjö med begränsad åtkomst för större servicearbeten, att de sattes upp av ett relativt nytt företag med liten erfarenhet av byggnationer i vatten (som gick i konkurs), att det valdes en ganska obeprövad tillverkare (som gick i konkurs), osv...
Däremot så är det väl drygt 10 år kvar av den ekonomiska livslängden, så det bör än så länge finnas tid att snurra in pengarna som gått till de stora reparationerna.
Men nu står de där och producerar och de största problemen bör vara utsorterade. Jag anser att de kommunägda verken inte borde säljas ut, det är verkligen att kasta pengarna i sjön.

Med tillgänglighet menar jag tiden som det skulle kunna göras ström om det blåser, med andra ord när de inte är trasiga. Märk väl att även mindre fel som sagt kan bidra till längre stillestånd när de måste åtgärdas på plats. Även om man väljer att stanna på grund av lågt elpris så är det tillgängligt.

Lucia snurrar alltid bara det blåser tillräckligt för att dra runt rotorn, och det behövs inte mer än 1-2 m/s vid navhöjd ca 45 m. Hon börjar däremot ge effekt vid ca 4 m/s ända upp till 24 m/s då hon stannar på grund av säkerhetsskäl.

[Ivar Risslén]

En nyfiken fråga. Vad händer om 10 år när den ekonomiska livslängden har gått och verken ska skrotas eller byggs de om, renoveras så att de kan fortsätta producera energi ?
Om de skrotas, vem ska bekosta det ?

[Volvot24]

-

Är väl aldrig aktuellt med kk först?

.

[Holger]

Jag har svårt att se att investerare och projektörer fortsätter driva och bygga upp parker om de inte va lönsamma.

Jag har det lilla ordet "bidrag" som ligger och nager i bakhuvudet ...

[torbjorn_forsman]

En nyfiken fråga. Vad händer om 10 år när den ekonomiska livslängden har gått och verken ska skrotas eller byggs de om, renoveras så att de kan fortsätta producera energi ?
Om de skrotas, vem ska bekosta det ?

Vanligtvis sätter ägaren av pengar till en skrotningsfond i samband med att vindkraftverket byggs. Åtminstone gjorde den vindkraftsförening som jag var delägare i på det sättet.

[PerJohansson]

Sen är ju inte verket garanterat kass bara för att den ekonomiska livslängden är slut. Många verk plockas ned och går på export och ofta används fundamenten med vissa modifieringar till nya verk.

[Volvot24]

Eller som ubåtsskrov.

[busholle]

......ofta används fundamenten med vissa modifieringar till nya verk.

Det varierar högst väsentligt. Fundamenten på de stora verken dimensioneras för samma livslängd som verken. Om man skulle montera ett nytt verk på ett gammalt fundament så är risken för utmattningsskador överhängande.
Värdet på ett uttjänt vindkraftverk är alltså troligen negativt precis som fallet vanligen är för andra energiproducerande anläggningar.

[PerJohansson]

Kanske är så pass slimmade grejer nu för tiden. För 15 år sen minns jag att det fanns de som till och med var specialiserade på att sätta upp och anpassa nya verk till gamla fundament. Då menar jag alltså klumpen i marken, inte tornet.

[torbjorn_forsman]

Om det nya verket har ungefär samma effekt och tornhöjd som det gamla, så kan det nog gå att återanvända det mesta av fundamentet. Men när man idag byter ut ett 20-25 år gammalt verk, så är ju det nya ofta mycket större, och då behövs också ett större fundament.