Val av värmepump

[Bygert]

700 meter slang plöjd på 90-talet här. Bytt kompressor en gång och hela pumpen nyligen. Det i marken har inget hänt med. Tror nog man ska få slangen plöjd även om man har grävare, dels så ställer det inte alls till lika mycket på ytan, inte alls samma skador som att gräva, dels så tror jag att slangen gör bättre tjänst om den hamnar i relativt orörd mark jämfört med om det är tillstökat.

[JD400]

Vad har dina installatörer räknat med för effektförbrukning på pumparna?
Vad för typ av värmebärare och rörsystem har du? Golvvärme, enklare element eller effektivare (REX-modell eller med värmespridningsplåtar), enrörs eller tvårörs system?

Hur stor yta, och vilka markförhållanden, har du för att kunna gräva?

Några tankar jag fick spontant var att det finns möjlighet att kombinera grävning och borra. Sätta två pumpar, ett i varje hus? Då slipper du förluster i kulvert.

När jag borrade vid förra huset fanns det inom ett mindre område (mindre än en km) borrhål där man hittat berg mellan 7 och 77 meter. I det senare fallet hade man fått avbryta eftersom man inte orkade trycka röret längre.
Själv fick jag ner på ca 50 meter, men med facit i hand så betalade det sig ganska fort. Dagen efter att vi börjat borra kom information från energisparmyndigheten. Om deras siffror hade stämt hade min anläggning betalt sig jämfört med fjärrvärme (som vi hade i gatan utanför) på fyra år.

Värmebärare är vatten. Glykolfyllt i vissa delar, t.ex. i gårdshuset. I boningshuset äldre enrörssystem med grova rör. I gårdshuset mycket nyare med tvårör (gissar lite här, har inte benkoll). Vissa rum har golvvärme.

Markförhållandena är goda sett till grävning. Inte en sten så långt ögat når när jag grävt. Tror jordarten är silt. Ligger ganska nära en älv. Yta, tja... måste kolla upp det närmare men kanske 60 x 50 m nånting som skulle kunna funka för grävning.

Det som krånglar till det lite är som någon tidigare beskrev det, en massa ledningar som ritats ner ytterst hjälpligt utifrån hörsägen från föregående ägare. Och ett enskilt avlopp som man tydligen måste hålla sig 30 m ifrån vid borrning.

Är det infiltrationen som måste ligga 30m från energibrunnen?
MItt borrhål ligger nämligen 2-3 meter från trekammarbrunnen och det var ingen som sa något om det.

Ang längd på borrhål, många värmepumpar klarar max 200m borrhål, så kolla det noga om du väljer den som föreslog 1x230m.

Ja, precis, 30 m till infiltration är det som gäller idag så vitt jag vet. Och det begränsar ju en del, 30 m är en bit. Speciellt om man i framtiden också skulle behöva gräva om en infiltration.

I övrigt många bra sypunkter i tråden! Ös gärna på med mer att tänka på.

[Wizzman]

Du säger att du har ettrörssystem i ena huset, har du koll på vad du har för framledningstemp?

En värmepump vill ha så varmt som möjligt på köldbärarsidan (borrhål, kollektorslang eller luften för en luft/luft eller luft/vatten) och så kallt som möjligt på värmebärarsidan.

Vid sämre förutsättningar blir effektiviteten ganska mycket sämre.

Ettrörssystem innebär ofta höga framledningstemperaturer om man inte ska behöva ha enorma element i slutet på slingan och det gör att en värmepump kanske inte är idealisk.

Min NIBE f1255 3-12kw har t ex COP 6,12 vid 10 grader in, 35 grader ut. Vid 0/45 sjunker COP till 3.75. behöver du då ha 65 grader ut så blir den inte särskilt effektiv.

när det är som kallast har jag 5 grader in från borrhålet och 45-50 ut på elementen.

[JD400]

Ja, jag tror att det är ettrörsystem. Det var väl vanligast förr? Systemet är nog delvis orginal från första halvan av 1900 talet med grova rör och gamla flänselement. Men huset är tillbyggt och renoverat i omgångar så det är inte enbart element utan även golvvärme i tvättstuga och badrum. Har inte koll på rak arm vad framledningstempen är men vintertid kan det ju bli rätt varmt på elementen. Inväntar lite fler offerter som borde dyka upp snart så jag har några alternativ att jämföra med.

[toker]

Om det är så gammalt är det ovanligt med 1 rörs system och har du rejäla flänselement så ger dom bra med värme sen vilken framledning du hamnar på beror ju mycket på hur huset är isolerat.

[lellemars]

Jag är ingen brunnsborrare men på de anläggningar jag varit inblandad i där det behövts mer än ett borrhål har dom borrat typ ett hål rakt ned och de andra i olika lutningar som förhoppningsvis hållit sig inom fastigheten, hemma har jag tre hål på några hundra meter vardera och dom är borrade med ca fyra meters mellanrum upptill. Jag har en rejäl mark så det håller sig nog på mina ägor då bara några grader vinkel blir många meter nere på 200m djup.


Skickat från min iPhone med Tapatalk

[JD400]

Jaha, intressant! Det har jag ju läst om att man kan vinkla hålen. Men att det kunde vara så tätt som 4 m mellan vid markytan visste jag inte. Tre hål! Då måste du ha några kvadrat att värma!

[JD400]

Fick en offert idag på en helt annan variant, en luft-vatten split anläggning. Den ska garantera drift ner till -28. Prismässigt är det ju mer än 100 000 mindre pengar vi pratar om men frågan är om den skulle hålla vad den lovar. Nån som har erfarenhet av en sån anläggning?

Som jag förstår det skulle den även kunna kopplas ihop med flispannan så man skulle kunna behålla den.

[Stridis2]

Är det en NIBE / Mitshubishi? Jag har ingen erfarenhet, men jag har inte heller hört något negativt. Kolla på Värmepumpforum, där om någonstans borde det finnas erfarenhet om det är en strulig kombo.

Har du funderat något mer på mitt förslag med två mindre pumpar, en i varje hus? Lite lättare att styra effektivt om det inte är så många system som ska samarbeta.

Jag tror, precis som flera tidigare har skrivit, att du inte har enrössystem. Det låter som ditt system är på tok för gammalt för sådana dumheter.

[fretchi]

Låter snarare som ett självcirkulationssystem i grunden.

[toker]

Fick en offert idag på en helt annan variant, en luft-vatten split anläggning. Den ska garantera drift ner till -28. Prismässigt är det ju mer än 100 000 mindre pengar vi pratar om men frågan är om den skulle hålla vad den lovar. Nån som har erfarenhet av en sån anläggning?

Som jag förstår det skulle den även kunna kopplas ihop med flispannan så man skulle kunna behålla den.

Drift till -28 men kolla upp hur mycket den drar respektive vad den ger när det är kallt.

[roddjer]

'

...
Värmebärare är vatten. Glykolfyllt i vissa delar, t.ex. i gårdshuset. I boningshuset äldre enrörssystem med grova rör. I gårdshuset mycket nyare med tvårör (gissar lite här, har inte benkoll). Vissa rum har golvvärme ...

Låter snarare som ett självcirkulationssystem i grunden.

Det är inte så att framledningen av värme till flänselementen kommer från taket och returen försvinner ner i eller i värsta fall under golvet?

Sånt system hade sambon i gamla herrgården hon bodde i innan den brann ned. Från pannan i källaren upp till ett stort grovt rör i taknocken på vinden, som en tub nästan. Grova rör i avstick från den som oftast följde taktolar ner genom vindsgolvet, som blir taket i aktuellt rum, via radiatorn ner genom golvet och ut i krypgrunden under golvet. ' '
Returledning i krypgrunden var visserligen "isolerad", men ändå, avkylningen av returen var nog katastrolaft kraftig. Tänkte inte då på att mäta och jämföra, hade varit intressant. Differens krävs ju för att cirkulationens ska fungera i orginalutförande men här var det moderniserat pö om pö under tidens gång så det fanns både cirkpump och trycktankar i systemet. Det här lira väl inte ihop på ett bra sätt. Men så länge man elda var det varmt. ' ' Många skottkärror me' ve' blev de'. '

[JD400]

Är det en NIBE / Mitshubishi? Jag har ingen erfarenhet, men jag har inte heller hört något negativt. Kolla på Värmepumpforum, där om någonstans borde det finnas erfarenhet om det är en strulig kombo.

Har du funderat något mer på mitt förslag med två mindre pumpar, en i varje hus? Lite lättare att styra effektivt om det inte är så många system som ska samarbeta.

Jag tror, precis som flera tidigare har skrivit, att du inte har enrössystem. Det låter som ditt system är på tok för gammalt för sådana dumheter.

Ja, precis. Det är Mitsubishis grejor. Närmare bestämt en utedel som heter Zubadan, PUD SHWM 140 YAA R32.

Ja, lite grann har vi lyft den tanken. Men de vi pratat med har väl avfärdat den ideen. De tycker det är bättre att hitta nåt som löser värmen i båda husen och nyttjar kulverten som finns som i övrigt är bra vad jag förstår. Inte så många år på nacken, gankska grovt, 32 rör typ.

[JD400]

'

...
Värmebärare är vatten. Glykolfyllt i vissa delar, t.ex. i gårdshuset. I boningshuset äldre enrörssystem med grova rör. I gårdshuset mycket nyare med tvårör (gissar lite här, har inte benkoll). Vissa rum har golvvärme ...

Låter snarare som ett självcirkulationssystem i grunden.

Det är inte så att framledningen av värme till flänselementen kommer från taket och returen försvinner ner i eller i värsta fall under golvet?

Sånt system hade sambon i gamla herrgården hon bodde i innan den brann ned. Från pannan i källaren upp till ett stort grovt rör i taknocken på vinden, som en tub nästan. Grova rör i avstick från den som oftast följde taktolar ner genom vindsgolvet, som blir taket i aktuellt rum, via radiatorn ner genom golvet och ut i krypgrunden under golvet. ' '
Returledning i krypgrunden var visserligen "isolerad", men ändå, avkylningen av returen var nog katastrolaft kraftig. Tänkte inte då på att mäta och jämföra, hade varit intressant. Differens krävs ju för att cirkulationens ska fungera i orginalutförande men här var det moderniserat pö om pö under tidens gång så det fanns både cirkpump och trycktankar i systemet. Det här lira väl inte ihop på ett bra sätt. Men så länge man elda var det varmt. ' ' Många skottkärror me' ve' blev de'. '

Ja, returen går nog i golvet skulle jag säga men inte i krypgrunden, det tror jag inte. Har inte sett nåt när jag varit där å krälat. Men säkert kan det vara en del förlust på returen.

Så här ser det ut:

[Stridis2]

Det där tror jag är ett tvårörssystem med överliggande stigare, kanske även överliggande retur. Skulle säkert fungera utmärkt till en VP.

Är det en NIBE / Mitshubishi? ...

Ja, precis. Det är Mitsubishis grejor. Närmare bestämt en utedel som heter Zubadan, PUD SHWM 140 YAA R32...

Inte för det har någon betydelse, men jag är nästan 100 säker på att innedelen tillverkas i Markaryd. Ett samarbete mellan Mitsubishi och Nibe som i alla fall det ena (tror faktiskt båda) företagen var mycket stolta över när de presenterade det projektet.