Wizzman skrev:JD400 skrev:Stridis2 skrev:Vad har dina installatörer räknat med för effektförbrukning på pumparna?
Vad för typ av värmebärare och rörsystem har du? Golvvärme, enklare element eller effektivare (REX-modell eller med värmespridningsplåtar), enrörs eller tvårörs system?
Hur stor yta, och vilka markförhållanden, har du för att kunna gräva?
Några tankar jag fick spontant var att det finns möjlighet att kombinera grävning och borra. Sätta två pumpar, ett i varje hus? Då slipper du förluster i kulvert.
När jag borrade vid förra huset fanns det inom ett mindre område (mindre än en km) borrhål där man hittat berg mellan 7 och 77 meter. I det senare fallet hade man fått avbryta eftersom man inte orkade trycka röret längre.
Själv fick jag ner på ca 50 meter, men med facit i hand så betalade det sig ganska fort. Dagen efter att vi börjat borra kom information från energisparmyndigheten. Om deras siffror hade stämt hade min anläggning betalt sig jämfört med fjärrvärme (som vi hade i gatan utanför) på fyra år.
Värmebärare är vatten. Glykolfyllt i vissa delar, t.ex. i gårdshuset. I boningshuset äldre enrörssystem med grova rör. I gårdshuset mycket nyare med tvårör (gissar lite här, har inte benkoll). Vissa rum har golvvärme.
Markförhållandena är goda sett till grävning. Inte en sten så långt ögat når när jag grävt. Tror jordarten är silt. Ligger ganska nära en älv. Yta, tja... måste kolla upp det närmare men kanske 60 x 50 m nånting som skulle kunna funka för grävning.
Det som krånglar till det lite är som någon tidigare beskrev det, en massa ledningar som ritats ner ytterst hjälpligt utifrån hörsägen från föregående ägare. Och ett enskilt avlopp som man tydligen måste hålla sig 30 m ifrån vid borrning.
Är det infiltrationen som måste ligga 30m från energibrunnen?
MItt borrhål ligger nämligen 2-3 meter från trekammarbrunnen och det var ingen som sa något om det.
Ang längd på borrhål, många värmepumpar klarar max 200m borrhål, så kolla det noga om du väljer den som föreslog 1x230m.
JD400 skrev:Fick en offert idag på en helt annan variant, en luft-vatten split anläggning. Den ska garantera drift ner till -28. Prismässigt är det ju mer än 100 000 mindre pengar vi pratar om men frågan är om den skulle hålla vad den lovar. Nån som har erfarenhet av en sån anläggning?
Som jag förstår det skulle den även kunna kopplas ihop med flispannan så man skulle kunna behålla den.
JD400 skrev: ...
Värmebärare är vatten. Glykolfyllt i vissa delar, t.ex. i gårdshuset. I boningshuset äldre enrörssystem med grova rör. I gårdshuset mycket nyare med tvårör (gissar lite här, har inte benkoll). Vissa rum har golvvärme ...
fretchi skrev:Låter snarare som ett självcirkulationssystem i grunden.
Stridis2 skrev:Är det en NIBE / Mitshubishi? Jag har ingen erfarenhet, men jag har inte heller hört något negativt. Kolla på Värmepumpforum, där om någonstans borde det finnas erfarenhet om det är en strulig kombo.
Har du funderat något mer på mitt förslag med två mindre pumpar, en i varje hus? Lite lättare att styra effektivt om det inte är så många system som ska samarbeta.
Jag tror, precis som flera tidigare har skrivit, att du inte har enrössystem. Det låter som ditt system är på tok för gammalt för sådana dumheter.
roddjer skrev:'JD400 skrev: ...
Värmebärare är vatten. Glykolfyllt i vissa delar, t.ex. i gårdshuset. I boningshuset äldre enrörssystem med grova rör. I gårdshuset mycket nyare med tvårör (gissar lite här, har inte benkoll). Vissa rum har golvvärme ...fretchi skrev:Låter snarare som ett självcirkulationssystem i grunden.
Det är inte så att framledningen av värme till flänselementen kommer från taket och returen försvinner ner i eller i värsta fall under golvet?
Sånt system hade sambon i gamla herrgården hon bodde i innan den brann ned. Från pannan i källaren upp till ett stort grovt rör i taknocken på vinden, som en tub nästan. Grova rör i avstick från den som oftast följde taktolar ner genom vindsgolvet, som blir taket i aktuellt rum, via radiatorn ner genom golvet och ut i krypgrunden under golvet. ' '
Returledning i krypgrunden var visserligen "isolerad", men ändå, avkylningen av returen var nog katastrolaft kraftig. Tänkte inte då på att mäta och jämföra, hade varit intressant. Differens krävs ju för att cirkulationens ska fungera i orginalutförande men här var det moderniserat pö om pö under tidens gång så det fanns både cirkpump och trycktankar i systemet. Det här lira väl inte ihop på ett bra sätt. Men så länge man elda var det varmt. ' ' Många skottkärror me' ve' blev de'. '
JD400 skrev:Stridis2 skrev:Är det en NIBE / Mitshubishi? ...
Ja, precis. Det är Mitsubishis grejor. Närmare bestämt en utedel som heter Zubadan, PUD SHWM 140 YAA R32...
Återgå till Energi och uppvärmning
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 4 gäster