Sälja solel ?

**#436** » 20:17:41, 07-03-2019

Skall väl tilläga att garantifelet är just displayen som gett upp efter 3-4 månader och sen har den gått ytterligare ett par månader innan utbytet.

**#437** » 16:09:10, 09-03-2019

Hur testar man en sådan här pjäs tro? 400 volts sidan löser man ju med en vanlig trefashandske. Men DC sidan... Man skulle ju kunna ta en trefaslikriktare och en saftig kondensator så får man ca 650 volt DC som man sen skickar in på solcellsanslutningarna. Kanske skulle sätta tre hundrawatts glödlampor i serie för att inte bränna upp likriktaren i onödan?

**#438** » 16:26:05, 09-03-2019

En kollektormotor (seriemotor) för 230 V som du kopplar om till separatmagnetisering och kör som likströmsgenerator? Ev två eller tre seriekopplade om det behövs för att komma upp i tillräcklig spänning.

**#439** » 17:29:47, 09-03-2019

Måste man generera likspänningen när man kan likrikta och glätta 400 volt direkt?

**#440** » 17:56:13, 09-03-2019

Man får ju lite måttligare kortslutningsström från en egen generator, tänkte jag. Och så slipper man en stor glättningskondensator som kan ge otrevliga strömstötar från sig vid kortslutning.

**#441** » 19:00:19, 09-03-2019

Jag tänkte mig några 100 Watts glödlampor i serie/parallellt allt eftersom. (jag råkar ha ett 25 tal lampor...)Då blir det ju inga kortslutningsströmmar att tala om överhuvudtaget.

**#442** » 19:08:13, 09-03-2019

Elektriska energikällor kan vara av två typer.
Spänningsgeneratorer eller strömgeneratorer.
En ideell spänningsgeneratorer har i teorin oändligt låg inre impedans och levererar en spänning som är oberoende av belastningen.
En ideell strömgeneratorer har i teorin oändligt hög inre impedans och levererar en konstant ström oberoende spänningen över lasten.
Batterier, elnät och generatorer är exempel på spänningsgeneratorer, dom strävar att upprätthålla sin utspänning oberoende av lastens impedans.
Solpaneler är strömgeneratorer och strävar att leverera konstant ström oberoende av lastens impedans.
Ska man testa en solelinverter så ska man nog mata den från en strömgenerator som har en utspänning begränsad till de aktuella solpanelerna arbetsspänning.
MPP kretsen på inverterns ingång justerar in belastningen på panelerna så att max effekt plockas ut från panelerna.
Vad som händer i MPPn om man matar från en spänningsgenerator har jag ingen aning om.

När det gäller laborationer med kraftelektronik så gäller:

Hall of Fame or ball of Flame.

**#443** » 20:59:26, 09-03-2019

Jag funderar i liknande banor... Jag vill nu inte testa maxeffekt utan bara få den att starta så jag kan se om displayen lever och verkar kommunicera med resten...

**#444** » 21:11:24, 09-03-2019

För att kontrollera att det är liv i inverterns display räcker det väl att ansluta den till AC nätet.
På min inverter (SMA) så får inverterns styrsystem sin matning både DC och AC sidan (siste man släcker ljuset).
Om invertern är tillräckligt smart så indikerar den väl att DC nät saknas.

**#445** » 23:31:31, 09-03-2019

Bägge mina solcellsinvertrar är döda på bara AC... Så jag tror lite DC väcker dom? (speciellt om AC sidan är ansluten också)

**#446** » 08:01:57, 23-03-2019

För solel så finns det gott om olika invertrar för att göra om 12 volt, 24 volt osv till 230 volt 50 Hz, en del ger så gott som fyrkantsvåg ut, en del har modifierad sinus och dom fina har "pure sin wave" ut. Men... samtliga är 1 fas!
Jag söker en trefas inverter från 24-60 volt DC till 400 volt 50Hz AC (offgrid) Det finns ju frekvensomriktare både med 1 fas och 3 faser in som sen lämnar ut 3 fas 50 Hz. Men i 1 fas utförande lämnar dom 3 fas 230 volt, så vi är där lite tillbaka till ruta ett igen... Så antingen hitta en trefaspryl som är köpbar eller så bygga en själv. Effekten då? ja några kW bör den klara som max ström. Jag gjorde för nåt år sedan en sketch till Arduinon som jag inte kan hitta givetvis så jag gjorde en ny trefas-sketch nu som skulle kunna driva 6 st MOS-FET eller IGBT- transistorer och jag har en trefas transformator på runt 4-6 kva liggandes.

Den har ganska många lindningar, dessutom en jordbarriär mellan primär och sekundärsidan. Från början har det varit till en nättrafo till en stordator, och stor är trafon också... Den har fem olika primär-kopplingsalternativ. Men sen dess sekundär är bara 6 st 6 kvadratkablar, två till varje lindning. Han jag fick den av tror den lämnar 12 volt ut? Jag önskar ju att den lämnar betydligt högre spänning än så men det är väl bara att prova sig fram. Sen det här med att jag kommer att mata den med fyrkantsvåg vilket kommer att ge ett knattrande ljud från trafon men hur dålig blir utströmmen? Skulle man kunna sätta drosslar på utgångarna för att runda till vågen en smula? Sen vidare, i växlingsögonblicket från positiv spänning till negativ, behöver det vara en kort stund 0 volt eller kan man växla direkt? Svår fråga tror jag... Jag kan i alla fall välja detta från Arduinon. Jag har nu kört Arduinon och tittat på oscilloskopet på resultatet, det är fin fyrkantsvåg, exakt 120 grader förskjutning mellan dom olika faserna och bang-on 50.0 Hz. Den gör inget konstigt vid starten eller efter ca 70 minuter då dess interna microsekundersräknare börjar om på nytt.
Så med andra ord tror jag att själva genereringen av grundsignal för en trefas inverter är löst.

**#447** » 12:58:45, 23-03-2019

Det är nog bättre om du kan göra en trappstegsspänning (alltså fyrkantvåg med ett ganska långt spänningslöst intervall mellan positiv och negativ puls) än en ren fyrkantvåg. En transformator avsedd för sinusspänning med ett visst effektivvärde, får kärnan ganska svårt mättad om man kör den med fyrkantvåg med samma effektivvärde.

När det är frågan om trefas så kan transformatorn själv sköta en del utjämning av övertonerna om du ser till att den ena lindningen är D-kopplad.
Transformatorns egen läckinduktans kan vara bra att utnyttja som serieinduktans i ett övertonsfilter, den kan bespara en del komponenter utanför.

**#448** » 22:56:51, 23-03-2019

Jag har ju möjlighet att justera fyrkantsvågen lite hur jag vill så egentligen är det inget problem att minska ner den effektiva delen... Men minskar inte effekten i samma grad som den effektiva fyrkantsvågen minskar? Jag har testat lite att ge mellanrummet mellan plus off till minus on med ca 30 uS men jag kan inte se på min "referenstrafo" att den drar mindre ström eller knattrar mindre för den delen heller. Detta är väl nåt som kräver utprovning i vanlig ordning... (Ja, jag börjar bli van vid alla utprovningar av div ting). Om primären blir D eller Y kopplad kommer nog mest bero på vilket som ger närmast rätt utspänning vid en given inspänning tex 14, 28, 48 volt osv. Det här med ev. övertoner Torbjörn, kan du fördjupa dig i detta? Jag har egentligen ingen aning om vad som trafon kommer att spotta ur sig och jag har ingen som helst utbildning i detta heller utan här gäller nog "trail and error" och lite rök i värsta fall...
Edit: Jag tror jag kan tänka mig att D koppling bara affekterar en fas åt gången medans Y koppling stör på två faser samtidigt. Så övertonerna blir helt klart mindre med D koppling. Sen så borde det bli ett ev. problem med 50 hz x 3 i samma stomme? Ger detta 150 hz som första överton?

**#449** » 07:40:02, 24-03-2019

Jämna övertoner (100 Hz, 200 Hz, 300 Hz osv) dyker bara upp om kurvformen är osymmetrisk.
Övertoner som är jämnt delbara med tre (150 Hz, 300 Hz, 450 Hz osv) sväljs effektivt av en D-kopplad transformatorlindning som verkar som en kortslutning för dem.
Så det som blir kvar om du har en D-kopplad lindning på transformatorn och skickar in symmetrisk fyrkantvåg/trappstegsspänning är alltså bara övertoner vars ordningstal varken är delbart med 2 eller 3. 250 Hz, 350 Hz, 500 Hz osv.

Ett sätt att kolla om transformatorkärnan är nära att bli mättad är att mäta strömmen på en av primärfaserna med oscilloskop då transformatorn är obelastad. Om strömmen ökar brant mot slutet av varje period (strax före nollgenomgången) så är det ett tecken på mättning.

**#450** » 21:23:37, 24-03-2019

Skall väl vara ett förtydligande till inlägg #448:""Jag tror jag kan tänka mig att D koppling bara affekterar en fas åt gången medans Y koppling stör på två faser samtidigt. Så övertonerna blir helt klart mindre med D koppling."" Detta skall väl egentligen vara: Jag tror jag kan tänka mig att D koppling bara affekterar en järnkärna åt gången medans Y koppling driver på två järnkärnor samtidigt. Så övertonerna blir helt klart mindre med D koppling. Tusan, det blir nog till att koppla upp och mäta, dels mättnadsnivå och dels övertoner och div fulheter från trafon. Jag har nu beställt MOS-FET transistorer, 50 st IRFZ44N för en dryg hundralapp och även en 50 pack IRF3205, något dyrare. Så får jag ett anfall av experimentlusta å finns det transistorer att elda upp...