Maskinistens Twitter-flöde  Stöd Maskinisten via Patreon  Maskinistens nätverk - information på svenska  Maskinistens nätverk - information på finska  Maskinistens nätverk - information på norska  Maskinistens nätverk - information på danska  Maskinistens nätverk - information på isländska
Forumindex

ForumindexForumindexMaskin-databasFotoalbumKalender-informationKöp & SäljDownloadsLexikonKontaktregisterMaskinistenin rikosrekisteri

Åkerman-register
Visa forum för mobila enheter

ForumindexJord- och skogsbruk, fastigheterEnergi och uppvärmning

Vedvärme Stort hetvattenlager

292 inlägg • Sida 18 av 20
Diskutera värmekällor, bygge av pannrum/panncentraler, framställning av bränsle, tillvaratagande av energi osv här

bonnen513

#256 » 07:45:11, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jag vet att ingen brytt sig om att förklara varför radiatorvattnet kommer hamna nere i acctankarna och sen rinna ut.

Det lättaste är att förklara från slavens syn.

Laddning av slaven från enligt dina uppgifter 70 upp till 95 grader-radiatorkrets avstängd 380 liter vatten med densiteten 0,9619=365,5 kg vatten (500 liters tank med 120 liters förrådsberedare=380 liter)
Kulvert stängd, radiatorkrets på, avkylning av vattnet från 95-70 grader , dom här 365,5 kg vatten har nu kontraherats till 373 liter (vattnets densitet vid 70 grader är 0,9777 kg) Den här skillnaden på 7 liter tas ju från radiatorkretsen och åker med ner till acctankarna som blir överfulla och vattnet åker ut antingen genom säkerhetsventilen eller bräddavlopp
Användarvisningsbild
bonnen513
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:36:25, 21-03-2013
Ort: Tämta
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: valmet 6800
lamborghini formula 135
huddig 760
valmet 805 såld till skojarna i fritsla
valmet 903 renoveringsobjekt på is
mf 35x
Lamborghini Racing 150
Valmet/Valtra 900
Strautmann Giga Vittesse 2



Industrivärme (trådstartaren)

#257 » 10:41:39, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

bonnen513 skrev:Jag vet att ingen brytt sig om att förklara varför radiatorvattnet kommer hamna nere i acctankarna och sen rinna ut.

Det lättaste är att förklara från slavens syn.

Laddning av slaven från enligt dina uppgifter 70 upp till 95 grader-radiatorkrets avstängd 380 liter vatten med densiteten 0,9619=365,5 kg vatten (500 liters tank med 120 liters förrådsberedare=380 liter)
Kulvert stängd, radiatorkrets på, avkylning av vattnet från 95-70 grader , dom här 365,5 kg vatten har nu kontraherats till 373 liter (vattnets densitet vid 70 grader är 0,9777 kg) Den här skillnaden på 7 liter tas ju från radiatorkretsen och åker med ner till acctankarna som blir överfulla och vattnet åker ut antingen genom säkerhetsventilen eller bräddavlopp



OK det var nyheter. Tacksam! Förklarat en hel del för mig som jag funderat över. Du är en bra gubbe!
*****
Detta innebär att vid tempsäkningen i radiatorkretsen så ökar vattnets volym enligt samma princip som vid isbildning på sjön.'Men då borde ju vattnets volym minska vid motsvarande temperaturhöjning, eller hur?
Är det inte detta fenomen som ska elimineras av det slutna systemets expansionskärl?'Slav-radiatorkrets är sluten. Det fick jag veta av konsulten för 3 år sen att detta måste vara slutet.
Är jag rätt ute så skulle detta fungera om jag låter expansionskärlet ha den buffert som krävs i mitt fall?
Industrivärme
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 21:28:54, 09-03-2018
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Effectapanna

bonnen513

#258 » 10:43:20, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Volymen minskar vid tempsänkning

1 person gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
bonnen513
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:36:25, 21-03-2013
Ort: Tämta
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: valmet 6800
lamborghini formula 135
huddig 760
valmet 805 såld till skojarna i fritsla
valmet 903 renoveringsobjekt på is
mf 35x
Lamborghini Racing 150
Valmet/Valtra 900
Strautmann Giga Vittesse 2

bonnen513

#259 » 10:46:29, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Nej, så som du tänker funkar ej
Användarvisningsbild
bonnen513
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:36:25, 21-03-2013
Ort: Tämta
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: valmet 6800
lamborghini formula 135
huddig 760
valmet 805 såld till skojarna i fritsla
valmet 903 renoveringsobjekt på is
mf 35x
Lamborghini Racing 150
Valmet/Valtra 900
Strautmann Giga Vittesse 2

Industrivärme (trådstartaren)

#260 » 10:59:32, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

bonnen513 skrev:och läs ditt eget


Kommentar 1: Det har väl även med volymen att göra. 10 liter 95 gr vatten har dubbla energimängden mot 5 l 95 gr. Och två lika rör med samma temp men med olika flödeshastighet (olika volym/tidsenhet) kommer att avge olika mängd energi till sin lika ytor eftersom det snabbare röret inte ”hinner med”. Flödeshast= Volym och avgivningsyta borde således ha med varandra att göra. Jag kan ha felt fel men bondförnuftet säger mig nåt här.

Ex. Om röret är en dunk som innehåller 10 liter men med en massa vinklar och vrår så blir avgivningsytan större än en 10 liters dunk med släta väggar. Om sedan den släta dunken har större vattenvolym på mindre utvändig yta än den krokiga så blir det hela även volymberoende. Det går över mitt förstånd att volymen har Noll betydelse. Självklart är det rörgodsets yta som är det viktiga. Ponera ett mycket smalt rör längd X med ett supersnabbt flöde = snabb volym som passerar. Och så jämför jag med ett tjockt rör vari det flyter väldigt sakta så att volymen i slutet är lika per tidsenhet. Då är ytan olika och värmeupptagningen olika. Så långt är det fattbart. Men så tittar vi på det tjocka röret. I kärnan av dess vattenpelare är det hetare än i yttre anliggningsdelen. Den värmen därinne i vattenkärnan når inte rörgodset och man förlorar värmeavgivning. Med detta menar jag att ett smalt rör med mindre anliggningsyta = mindre vattenpelare men snabbare flöde kommer att avge mer värme än ett tjockt rör med samma snabba flöde. = yta & Volym. Precis som vårt eget blodomlopp. De små kärlen avger mer värme trots mindre volym blod och mindre yta. De stora kärlen avger mindre värme; deras roll är endast distribution till de mindre = yta & volymberoende. Är jag ute o klafsar i träskmarkerna?

Du har fattat helt rätt fast du kanske inte inser att ett smalt rör har större yta i förhållande till volymen det innehåller jämfört med ett grovt rör? Det kan vara lättare att fatta om man tänker sig ett kvadratiskt rör som är 1x1 cm det har då 1cm3 vatten per cm längd och en yta på 4cm2 medans ett 2x2 har 4cm3 vatten och en yta på 8 cm2. Alltså en fördubbling av diametern ger fyra gånger så stor volym men bara dubbelt så stor yta

Problemet med en 120 liters förrådsberedare är att det inte är en slinga utan en slät dunk

Du har fortfarande inte fattat att du inte kan styra dina olika kretsar på det sätt du beskriver. radiatorvattnet kommer ta sig ner till acctankarna. Kravet på total expansionsvolym blir samma oavsett hur du gör
bonnen513 skrev:och läs ditt eget


Kommentar 1: Det har väl även med volymen att göra. 10 liter 95 gr vatten har dubbla energimängden mot 5 l 95 gr. Och två lika rör med samma temp men med olika flödeshastighet (olika volym/tidsenhet) kommer att avge olika mängd energi till sin lika ytor eftersom det snabbare röret inte ”hinner med”. Flödeshast= Volym och avgivningsyta borde således ha med varandra att göra. Jag kan ha felt fel men bondförnuftet säger mig nåt här.

Ex. Om röret är en dunk som innehåller 10 liter men med en massa vinklar och vrår så blir avgivningsytan större än en 10 liters dunk med släta väggar. Om sedan den släta dunken har större vattenvolym på mindre utvändig yta än den krokiga så blir det hela även volymberoende. Det går över mitt förstånd att volymen har Noll betydelse. Självklart är det rörgodsets yta som är det viktiga. Ponera ett mycket smalt rör längd X med ett supersnabbt flöde = snabb volym som passerar. Och så jämför jag med ett tjockt rör vari det flyter väldigt sakta så att volymen i slutet är lika per tidsenhet. Då är ytan olika och värmeupptagningen olika. Så långt är det fattbart. Men så tittar vi på det tjocka röret. I kärnan av dess vattenpelare är det hetare än i yttre anliggningsdelen. Den värmen därinne i vattenkärnan når inte rörgodset och man förlorar värmeavgivning. Med detta menar jag att ett smalt rör med mindre anliggningsyta = mindre vattenpelare men snabbare flöde kommer att avge mer värme än ett tjockt rör med samma snabba flöde. = yta & Volym. Precis som vårt eget blodomlopp. De små kärlen avger mer värme trots mindre volym blod och mindre yta. De stora kärlen avger mindre värme; deras roll är endast distribution till de mindre = yta & volymberoende. Är jag ute o klafsar i träskmarkerna?

Du har fattat helt rätt fast du kanske inte inser att ett smalt rör har större yta i förhållande till volymen det innehåller jämfört med ett grovt rör? Det kan vara lättare att fatta om man tänker sig ett kvadratiskt rör som är 1x1 cm det har då 1cm3 vatten per cm längd och en yta på 4cm2 medans ett 2x2 har 4cm3 vatten och en yta på 8 cm2. Alltså en fördubbling av diametern ger fyra gånger så stor volym men bara dubbelt så stor yta

Problemet med en 120 liters förrådsberedare är att det inte är en slinga utan en slät dunk

Du har fortfarande inte fattat att du inte kan styra dina olika kretsar på det sätt du beskriver. radiatorvattnet kommer ta sig ner till acctankarna. Kravet på total expansionsvolym blir samma oavsett hur du gör
bonnen513 skrev:Volymen minskar vid tempsänkning


Nu börjar inläggen blanda sig med varandra och det blir allt svpårare att följa. Använd helst Citera som svar.
Du skriver att radiatorvattnet kommer ta sig ner till acctankarna.. Hure ska de göra detta,. Du menar väl slavens primär. Det finns ju ingen förbindelse mellan radiatorerna och acktankarna så hur ska radiatorvatten rinna till dem.

Om du har förstått mig rätt och förstått mina ritningar hur i 17 ska jag då göra för att värma bostadshuset från slaven som fått vatten från tankrummet utan att tömma systemet på vatten ur en säkerhetsventil på slaven.
Det finns folk före mig som har värmt radiatorer från en tekniktankslav.
Men det är ett definitionsproblem här.. Jag började tråden med defnitionen varmvattenberedare dvs en slinga i en tank. Sen lärde jag mig att det heter värmeväxlare i tanken, sen lärde jag mig att det heter sekundär och fortfarande är en slinga i en tak. Då övergick jag till förkortningen VVB av utrymmesskäl på ritningarna. Fortfarande en slinga i en tank, sen lärde jag mig att den huvudsakliga volymen kallaś primär i denna tank.Sen iförde begreppet förrådsberedare och då utgick jag ifrån att detta var identiskt med sekundär/värmeväxlare i tank/VVB/varmvatenberedare, men i dutt senaste inlägg är förrådsberedare något helt annat,
Om vi ska komma framåt måste vi ha en och samma definition på en och samma funktion. Så vad är en "förrådsberedare" om inte sekundär slinga i en primär tankvolym??

********************

Något är fel. Kolla detta

Du skrev "avkylning av vattnet från 95-70 grader , dom här 365,5 kg vatten har nu kontraherats till 373 liter "
Här är vikt)( liter. Förvirrande för mig.
Om volym minskar vid tempsänkning så skulle is inte öka i volym av kyla på sjöar. Det är omvänt så att då det blir kallare så bågnar isen =volymökning. In måste ta vägen någonstans då det kallnar så den spricker.
'Varför är det annat i en radiatorkrets?
Industrivärme
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 21:28:54, 09-03-2018
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Effectapanna

Industrivärme (trådstartaren)

#261 » 11:08:53, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

bonnen513 skrev:Nej, så som du tänker funkar ej


hur ska jag då tänka
Industrivärme
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 21:28:54, 09-03-2018
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Effectapanna

Industrivärme (trådstartaren)

#262 » 11:44:00, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

bonnen513 skrev:Nej, så som du tänker funkar ej


Menar du att det är tekniskt omöjligt att genomföra följande funktioner?

1. 1. Upprätta ett slutet värmedistributionssystem mellan en slavtank och ett antal radiatorer som får sin värme från slavens primär.
2. I kretsen insätta en eget expansionskärl, en motorshunt och en cirkpump.
3. Stänga kretsen helt vid behov.
4. Öppna en kulvert till slavens primärsida.
5. Pumpa 95 gradigt vatten från acktankar genom kulverten till slavens primär utan expansionskärl i denna pumpkrets.
6. Pumap den högst 70 gradiga returen tillbaka till acktankarna via kulverten.
7. Med värmetillförseln ur kulverten höja slavtemp från 70-95 grader
8. Stänga kulverten vid nådda 95 grader.
9. Öppna radiatorkretsen med shunt och cirkpump och återgå till funktionen ovan nr 1.
Om detta inte fungerar tekniskt i en eller i flera punkter så vore det väldigt bra att veta varför och det alternativ som fungerar
Industrivärme
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 21:28:54, 09-03-2018
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Effectapanna

bonnen513

#263 » 14:45:52, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

det är punkt 4 som ställer till det här. dels av kontraheringen av slavens vatten och dels av höjdskillnaden.
punkt 5 ok om du bara stänger den i ena änden
Vatten är ju väldigt speciellt när det gäller värmeutvigdning. Det har sin högsta densitet vid +4 grader och sen sjunker densiteten både om du ökar temp eller minskar temp

även punkt 3 ställer till det. alla instängda vattenvolymer som utsättes för temperaturförändring måste ha expansionskärl.
Du måste även tänka på att inte få undertryck för då skrumpnar dina tankar ihop
Senast redigerad av bonnen513 15:36:54, 06-04-2018, redigerad totalt 1 gång.
Användarvisningsbild
bonnen513
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:36:25, 21-03-2013
Ort: Tämta
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: valmet 6800
lamborghini formula 135
huddig 760
valmet 805 såld till skojarna i fritsla
valmet 903 renoveringsobjekt på is
mf 35x
Lamborghini Racing 150
Valmet/Valtra 900
Strautmann Giga Vittesse 2

bonnen513

#264 » 15:16:36, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Det finns två olika typer av varmvattenberedare i acctankar
1 slinga i tank . Består av ett ytförstorat kopparrör av varierande längd och diameter. exv 1cm diam och 25 meter lång. volym 2-10 liter
2 förrådsberedare i tank. som en tank i tanken volym 120-150 liter

Jag kan förstå att du inte hängde med i min syn på värmeväxlingsproblemen om du trodde att du hade en slinga som innehåller 120 liter.
Användarvisningsbild
bonnen513
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:36:25, 21-03-2013
Ort: Tämta
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: valmet 6800
lamborghini formula 135
huddig 760
valmet 805 såld till skojarna i fritsla
valmet 903 renoveringsobjekt på is
mf 35x
Lamborghini Racing 150
Valmet/Valtra 900
Strautmann Giga Vittesse 2

bonnen513

#265 » 15:30:33, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Industrivärme skrev:
bonnen513 skrev:Jag vet att ingen brytt sig om att förklara varför radiatorvattnet kommer hamna nere i acctankarna och sen rinna ut.

Det lättaste är att förklara från slavens syn.

Laddning av slaven från enligt dina uppgifter 70 upp till 95 grader-radiatorkrets avstängd 380 liter vatten med densiteten 0,9619=365,5 kg vatten (500 liters tank med 120 liters förrådsberedare=380 liter)
Kulvert stängd, radiatorkrets på, avkylning av vattnet från 95-70 grader , dom här 365,5 kg vatten har nu kontraherats till 373 liter (vattnets densitet vid 70 grader är 0,9777 kg) Den här skillnaden på 7 liter tas ju från radiatorkretsen och åker med ner till acctankarna som blir överfulla och vattnet åker ut antingen genom säkerhetsventilen eller bräddavlopp



OK det var nyheter. Tacksam! Förklarat en hel del för mig som jag funderat över. Du är en bra gubbe!
*****
Detta innebär att vid tempsäkningen i radiatorkretsen så ökar vattnets volym enligt samma princip som vid isbildning på sjön.'Men då borde ju vattnets volym minska vid motsvarande temperaturhöjning, eller hur?
Är det inte detta fenomen som ska elimineras av det slutna systemets expansionskärl?'Slav-radiatorkrets är sluten. Det fick jag veta av konsulten för 3 år sen att detta måste vara slutet.
Är jag rätt ute så skulle detta fungera om jag låter expansionskärlet ha den buffert som krävs i mitt fall?


Vet ej hur jag kan förklara detta bättre.
Du tillför slaven 380 liter vatten (365,5 kg) och returnerar 380 liter (371,5 kg vatten). Var kommer det ifrån?
Antal kg vatten i din värmeanläggning är konstant men volymen varierar
Användarvisningsbild
bonnen513
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:36:25, 21-03-2013
Ort: Tämta
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: valmet 6800
lamborghini formula 135
huddig 760
valmet 805 såld till skojarna i fritsla
valmet 903 renoveringsobjekt på is
mf 35x
Lamborghini Racing 150
Valmet/Valtra 900
Strautmann Giga Vittesse 2

Industrivärme (trådstartaren)

#266 » 21:25:03, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

bonnen513 skrev:Det finns två olika typer av varmvattenberedare i acctankar
1 slinga i tank . Består av ett ytförstorat kopparrör av varierande längd och diameter. exv 1cm diam och 25 meter lång. volym 2-10 liter
2 förrådsberedare i tank. som en tank i tanken volym 120-150 liter

Jag kan förstå att du inte hängde med i min syn på värmeväxlingsproblemen om du trodde att du hade en slinga som innehåller 120 liter.

OK J lär mig.
På slaven finns en etikett.
BORÖ aktank modell TIV 500/FR 110
Där står "Volym radiator 500 l, Volym beredare 110 l" Drifttryck beredare 10 barn Provtryckt 16bar
Då tolkar jag det som att "beredaren" är det som vi kallar sekundär. den är då en slinga som innehåller 110 l. En tank i tanken s.a.s.
Industrivärme
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 21:28:54, 09-03-2018
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Effectapanna

bonnen513

#267 » 22:03:37, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Industrivärme skrev:
bonnen513 skrev:Det finns två olika typer av varmvattenberedare i acctankar
1 slinga i tank . Består av ett ytförstorat kopparrör av varierande längd och diameter. exv 1cm diam och 25 meter lång. volym 2-10 liter
2 förrådsberedare i tank. som en tank i tanken volym 120-150 liter

Jag kan förstå att du inte hängde med i min syn på värmeväxlingsproblemen om du trodde att du hade en slinga som innehåller 120 liter.

OK J lär mig.
På slaven finns en etikett.
BORÖ aktank modell TIV 500/FR 110
Där står "Volym radiator 500 l, Volym beredare 110 l" Drifttryck beredare 10 barn Provtryckt 16bar
Då tolkar jag det som att "beredaren" är det som vi kallar sekundär. den är då en slinga som innehåller 110 l. En tank i tanken s.a.s.


Läs detta igen och fundera på vad du menar eller om det bara är en felskrivning
Senast redigerad av bonnen513 06:12:27, 07-04-2018, redigerad totalt 1 gång.
Användarvisningsbild
bonnen513
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:36:25, 21-03-2013
Ort: Tämta
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: valmet 6800
lamborghini formula 135
huddig 760
valmet 805 såld till skojarna i fritsla
valmet 903 renoveringsobjekt på is
mf 35x
Lamborghini Racing 150
Valmet/Valtra 900
Strautmann Giga Vittesse 2

Hymanist

#268 » 22:29:54, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

´"
Något är fel. Kolla detta

Du skrev "avkylning av vattnet från 95-70 grader , dom här 365,5 kg vatten har nu kontraherats till 373 liter "
Här är vikt)( liter. Förvirrande för mig.
Om volym minskar vid tempsänkning så skulle is inte öka i volym av kyla på sjöar. Det är omvänt så att då det blir kallare så bågnar isen =volymökning. In måste ta vägen någonstans då det kallnar så den spricker.
'Varför är det annat i en radiatorkrets?[/quote]"

Detta googlade jag fram:

Att is är lättare än vatten är uppen­bart – is flyter ju på vatten. Att ett ämne har lägre densitet i fast form än i flytande är dock mycket ovanligt i den fysikaliska världen. Varför är det så just för vatten?

En vattenmolekyl består av två väteatomer som har en syreatom mellan sig. Atomerna ligger inte i rad, utan vinkeln mellan väte­atomerna är cirka 105 grader. När is bildas, ordnar sig vattenmolekylerna i ett speciellt, stelt mönster. Varje vattenmolekyl binds då till fyra andra vattenmolekyler. Denna struktur innehåller hålrum mellan molekylerna, vilket är orsaken till att is har lägre densitet än vatten.

När nollgradigt vatten fryser minskar densiteten från 1,0 till 0,917 gram per kubikcentimeter. Alternativt kan man säga att vattnets volym ökar med nio procent när det fryser. Att is har större ­volym än motsvarande mängd ­vatten kan man observera på många sätt under vintern och även om man lägger en alltför fylld flaska saft i frysen, till exempel.

När isen smälter, luckras vattnets struktur i viss mån upp. Då kan vattenmolekylerna packas något tätare, hålrummen minskar och därmed ökar densiteten. Högst densitet har vatten vid 4 grader Celsius; därefter expanderar det återigen i volym.

Slut på googel.


Därför reagerar vatten som de allra flesta vet på följande sätt:
Vid frysning, expanderar vatten precis som TS skriver.
MEN vatten expanderar även vid uppvärmning, vilket bl.a. möjliggjör ångmaskinen.....
Varför lyfter locket när vatten kokar i kastrullen? Jo därför att det utvidgas.

Bill! Jag tror du behöver läsa på lite i fysikens grunder. ( I all välmening)

För övrigt har jag inte sett någon PDF med skiss på din tänkta anläggning som du sa du skickat tidigare i veckan.

1 person gillar det här inlägget.
Hymanist
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 13:57:12, 26-07-2007
Ort: Småland
Maskintyp: Traktorgrävare
Maskin: Hymas 474

bonnen513

#269 » 22:33:05, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

jo det finns fyra länkar några dar tillbaka inlägg 206

1 person gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
bonnen513
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 17:36:25, 21-03-2013
Ort: Tämta
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: valmet 6800
lamborghini formula 135
huddig 760
valmet 805 såld till skojarna i fritsla
valmet 903 renoveringsobjekt på is
mf 35x
Lamborghini Racing 150
Valmet/Valtra 900
Strautmann Giga Vittesse 2

Hymanist

#270 » 22:45:41, 06-04-2018
  • Överför markerat ord till lexikonet

Tack Bonnen, det hade jag missat i bruset.
Hymanist
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 13:57:12, 26-07-2007
Ort: Småland
Maskintyp: Traktorgrävare
Maskin: Hymas 474


Återgå till Energi och uppvärmning

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Google [Bot] och 3 gäster



Älmeboda Maskinservice

OilQuick

TK Traktordelar

Klaravik

Crazyride

Bra Verktyg

Motrab

Engcon

Scandcut

Astrak

Olsson Parts

Nya och begagnade
truckar på vstruck.se