Vindkraftverkens lönsamhet

[Volvot24]

.

Vindkraftverk Verkningsgrad

Här i Norra Vänern, Gässlingegrunden utanför Skoghall, finns en vindkraftspark på 10 verk.
Alltså ute i sjön.

Hur beräknas verkningsgraden för hela parken?

Jag tycker den bör bli orimligt låg, då det oftast står minst ett av verken stilla, oftast flera. Detta trots att de andra snurrar bra i de rådande vindarna. Nu senaste tiden är det tre verk som vilar.

Märkligt nog är det oftast de fem ostligaste verken, öga bl a av kommuner som falerar.
Just dessa har även varit till försäljning.

Kanske vore en affär bra att köpa allat fem till priset av ett. Då har man ju reservdelar. För historien synes mig visa att driftsäkerheten är urusel.

Eller helt enkelt demontera alla fem.

Behövdes en hel armada av båtar och minst en båtburen 100 meters kran vid större ingrepp, som t ex växellådesbyte.

Driftstiden påstods vara 20 år.... tvivlar starkt efter vad jag sett och ser.

Undras om verken genererar tillräckligt flr ytterligare en start av de tre som nu står stilla?

Tick, tick, tick..... timmarna går..


Sist jag seglade förbi ett av de nu stillastående verken, så skramlade det mekaniskt oroväckande i detta.

Kostar nog mer än en hundring att få fart på det. För att inte mämna produktionsbortfallet.
Undras om inte investerararna börjar bli svettiga?



.

[torbjorn_forsman]

Vad är det för fabrikat på de krånglande verken? Är de av en annan modell än de som tycks gå bättre?

Man brukar sällan beräkna verkningsgraden som en procentsats på ett vindkraftverk, utan man brukar hellre se på förhållandet mellan investerings/driftkostnad och producerad energi. Ibland har man också tittat på förhållandet mellan t ex antal ton material som går åt för verket eller antalet hektar mark för vindkraftparken och producerad energi.

De flesta vindkraftverksägare i Sverige är medlemmar i någon slags branschorganisation som bl a samlar in och offentliggör driftstatistik. Det finns dock några enstaka ägare som står utanför och hemlighåller allt som händer med deras verk. Ett exempel är Graningeverken, som äger ett 600 kW Vestas-verk från slutet av 90-talet som står väl synligt från E4 strax norr om Högakustenbron. Det verket har stått stilla långa perioder men det är ingen utanför det ägande bolaget som vet vad det beror på.

[gaffa]

Köper du dem så får du lägga upp en renoverings och driftstråd här på maskinisten

[Mattias Petterson]

Har för mig att jag hört att de i Vänern har lagerhaveri och det kostar för mycket att få dit lämplig kran för att åtgärda.
Undra vilket geni som tyckte det var en bra idé att ställa de i sjön?
De som står till havs går det ju att komma till med större fartyg / kran

[magloman]

Finns mkt ”genier” som saknar sunt förnuft här i världen

[Volvot24]

Nu har det varit ett elker flera verk stilla i stort sett sen de kom på plats.

Växellådan är bytt åtmindstone på ett av verken.
Lagerfel har det varit ett antal gånger.
Kabekfel.
Källkod saknades, där man tydligen skulle kunnat öka oljeflöde under vissa driftsförhållanden.
O s v, o s v...

Skulle inte förvåna om det än en gång är just lagerfel.

- De som tror att det bara är rotorerna som orsaker ljud av olika frekvenser, bör göra ett besök, här ute på sjön. Ett flrfärligt oväsen hörs, när tornet vrider sig, när bromsarna jobbar och när vingarna ändrar vinkel mot vinden.

Vissa torn låter mera. Ett högst oregelbundet störande oljud.
Påminner o. en rangerbangård för tåg, fast högre.

[Volvot24]

Borde vara ekonomi i att montera ned verken och placera dem på land.

Ett enda lampbyte, ute på sjön kostar 10 000 tals kronor.
Och kan bara utföras när det i princip är stiltje.

Undras just vad det ombyggda faryget, för kran, med utriggare kostar per år, där det ligger vid kaj i väntan på utryckning.
Nu är det så att fatyget inte själv klarar jobbet.
Behövs några till för att hplla det på plats.

[Trondos]

Her er et eksempel på beregning:

Regneeksempel på turbinens energiproduksjon over et år:
For å regne ut et års energiproduksjon til en vindturbin er det vanlig å bruke kapasitetsfaktor. Kapasitetsfaktoren sier hvor stor del av et tidsintervall, typisk et år, turbinen produserer ved maksimal - merkeeffekt effekt. En normal kapasitetsfaktor, ved et godt vindkraftverk, er cirka 0,3. Med det menes det at hvis en tar total energi produksjon og deler på installert effekt produserer turbinen i 2628 timer av 8760 timer over er et år.

En 3 MW turbin produserer da Energi= 3*2628=7884 MWh.

http://www.vindportalen.no/Vindportalen ... eksempler2

[Trondos]

Argumentet for å plassere vindmøller i havet er at der er mer vind enn på land, men service blir så klart verre.

[Volvot24]

Förstod detta... säkert i förhållande till brukbar vind.

Men nu är det som så att minst ett verk alltid står stilla p g a haveri eller annat.
Just nu är det tre som inte snurrar. Och detta är ju inte direkt väderberoende.

Så vad man än tänker sig i avkastning under ett år, så kan man direkt dra bort 10 - 30%. Förmodligen mycket mer, då det är förenat med stora kostnade att få alka funktionsdugliga.

Verkar vara som en plånbok, utan botten...

[Bygert]

Att ställa verken i sjön var nog inte det som var en dålig ide. Det blåser bättre över öppet vatten än över land och när det gäller kranar av de dimensioner som vi pratar om här kan det vara enklare att få fram en kran över sjön än att tråckla fram den på land.

Problemet var att i stället för att välja nåt som man vet fungerar - typ Vestas eller så - valde man ny teknik som inte höll måttet. Och så hamnade man i en härva av krångel, konkurs, försäkringsbolag som ställer sig kallsinniga osv. Man har i omgångar öst in pengar i verken men det ser inte ut som det riktigt vill bli nån ordning på det hela.

Intressant är att det är de av kommunerna ägda verken som ställt till elände medan de privatägda verkar ha fungerat bättre. Man kan ju undra om de privata har varit mer på med underhåll när de sett tendenser till problem men det är egentligen bara en fundering utan underlag. Fast det vore ju konstigt om det bara handlade om tur.

Lite vid sidan av kan noteras att de där verken hör till det som Miljöpartiet drivit fram som vågmästare i Karlstad. De har varit mycket skickliga till att få utväxling på läget och haft en hel del att skaffa med vad som blivit gjort och inte. Så skickliga faktiskt att det nu glunkas om att både socialdemokrater och moderater fått nog och går i koalition.

Så, kommunerna har alltså köpt in oprövat jox som visade sig inte fungera. Jag kan erbjuda två valfria åsikter om detta:

- Det är skit att kommunerna inte tar mer ansvar med våra skattepengar utan ger sig in på äventyrligheter som står oss dyrt.

- Det är bra att kommunerna tar en aktiv roll i att prova och få fram ny teknik. Det är bättre att kommunerna tar den risken där kostnaden när den slås ut inte blir märkbar för någon än att nån enskild stackare ska ta den smällen.

[Volvot24]

"Det är bra att kommunerna tar en aktiv roll i att prova och få fram ny teknik. Det är bättre att kommunerna tar den risken där kostnaden när den slås ut inte blir märkbar för någon än att nån enskild stackare ska ta den smällen."

Ööööh, det är nog sällan som det blir så väl.

Kommer jag ihåg rätt, så som det beskrivits i media, så har det orivatägda verken något mindre diameter på rotererna ön övriga.

Så det kanske stämmer... kommuerna gick in som ekonomosk garant vid prov med större rotorer. Medvetet eller omedvetet.

Winwind står det på verken.

[Trondos]

På mitt hjemsted ble det satt opp 5 vindmøller fra Vestas i 1999. Disse er på 750 kW hver. Etter noen år ble det byttet girbokser på alle møllene. Det ble sagt at luften her ute ved havet har høyere densitet enn Vestas var vant med, derfor produserte vindmøllene her mer kW ved samme vindhastighet enn vanlig.
Siden den gang har vindmøllene stått her og snurret, de går stort sett hele tiden.

http://sandoyenergi.no/vindkraft/
https://no.wikipedia.org/wiki/Sand%C3%B8y_vindkraftverk

[torbjorn_forsman]

Vestas hade mycket växellådsproblem i slutet av 90-talet. Det 600 kW-verk som jag har varit delägare i (andelsföreningen är nu nedlagd och verket sålt), fick några lager i växellådan bytta under garantitiden men därefter har den gått bra. Förmodligen till stor del tack vare att man kostade på ett elektrostatfilter för växellådsoljan efter några år. Tydligen är det också så att Vestas köpte växellådor parallellt från tre olika underleverantörer, vi hade tur och fick den bästa sorten (har för mig den var tillverkad av Valmet).

[nimbus]

Att dom fortfarande kör med växellåda känns konstigt när det finns verk sedan säkert 20 år tillbaks(Enercon) utan låda. Hur deras lösnings ser ut kostnadsmässigt vet jag inte men måste vara klart driftsäkrare