Maskinisten

Är väl bara António Guterres som är FN tjänsteman?

Mats i Myrhult skrev:

Alexn72 skrev:

Mats i Myrhult skrev:Verkningsgrad:
Bensinmotor - 30%
Dieselmotor - 40-45%
bensin-diesel - 55%

https://www.nyteknik.se/fordon/55-proce ... rn-6425370

I vilken produktionsbil finns detta idag?
Mitt uttalande kvarstår

Bensin- och dieselbilarna har dessa värden sedan ganska många år. Bensin-diesel på 55% känner jag inte till i något fordon.
Vet att Scania hävdar att etanol ska köras i en dieselmotor för att vara effektiv, inte i en bensinare.

Nja, de där siffrorna gäller vid motorns s k sweet spot, dvs vid den optimala kombinationen av varvtal och effektuttag. Men en motor som används i ett vägfordon kan ju inte ständigt stå och leverera den ur verkningsgradssynpunkt ideala effekten, utan den måste ju täcka in ett stort register av olika belastningsfall, och verkningsgraden är inte alls lika god över hela registret. Som genomsnitt för praktisk körning kan man räkna med kanske 40 % av maximiverkningsgraden för en ottomotor (oavsett om den körs på bensin, E85, gengas, propan eller något annat bränsle), respektive 50 % för en dieselmotor (och det oavsett om den körs på dieselolja, ED95 eller något annat). Och på så sätt kommer vi alltså fram till praktiska verkningsgrader på 0,4 x 0,3 = 0,12, säg 12 % för ottomotorer respektive 0,5 x 0,4 = 0,2, alltså 20 % för dieselmotorer. Ska man skilja på olika slags kolvmotorer så ska man inte göra åtskillnad mellan bränslen utan om motorn arbetar med otto- eller dieselprocessen (dvs om förbränningen sker vid konstant volym eller konstant tryck).

Scania anser sig ha kommit mycket långt med att göra dieselmotorer som är bra ur avgasutsläppssynpunkt när de körs på ED95 (alltså etanol blandad med s k tändförstärkare). Förklaringen till detta är framför allt etanolens förmåga att, liksom andra alkoholer, brinna mer sotfritt än vad den typ av kolväten som ingår i bensin och dieselolja (alkaner mm) gör. Förklaringen till detta är den OH-grupp som sitter på varje alkoholmolekyl, den har alltså redan med sig en del av det syre som behövs för oxidationen.
Det finns ett bra åskådningsexempel för att visa detta. Ta ett spritlampa med veke och iaktta hur den beter sig när man skruvar upp veken mer eller mindre. Det går praktiskt taget inte att få den att sota ens om veken är långt uppskruvad och det förångas mer sprit från den än vad primärluften räcker till för att förbränna. Jämför sedan med hur en fotogenlampa beter sig när man har skruvat upp veken för långt!
Om man inte har någon spritlampa med veke (de är ju sällsynta nuförtiden) så kan man, om än inte lika klart åskådligt, testa med t ex ett trangiakök av den typ som har en ring man kan fälla ner runt brännaren för att få sparlåga. Spritköket brinner praktiskt taget lika sotfritt som vanligt även med strypt lufttillförsel!

Men, för att återgå till etanol i dieselmotorer, så har resan varit lång och utvecklingskostnaderna mycket höga, för att nå till den punkt där Scania är idag. Det är som sagt ingen tvekan om att man har lyckats bra ur miljösynpunkt, men inget är ännu känt utanför Scanias väggar om vad deras moderna etanoldieslar har för egenskaper när det gäller bränsleekonomi, livslängd, driftsäkerhet mm. Deras äldre generation etanoldieslar, som användes i många stadsbussar på 90-talet, var som bekant inte helt övertygande på de punkterna.

Viktorputts skrev:Är väl bara António Guterres som är FN tjänsteman?

För närvarande ja, Pachauri, Figueres och Strong har varit det. Med arbetsområde miljö/klimat.
Men jag skrev ju att det finns andra också, som uttrycker sig i de banorna. Människor med makt.

@Torbjörn
Intressant utläggning! Men det är ju för att kunna köra så nära denna optimala punkt (vridmomentmax) som man har växellåda. CVT kan ju göras tillräckligt stark för att fungera i traktor. De behöver ju inte vara felbenägna som i VW.

Mats i Myrhult skrev:@Torbjörn
Intressant utläggning! Men det är ju för att kunna köra så nära denna optimala punkt (vridmomentmax) som man har växellåda. CVT kan ju göras tillräckligt stark för att fungera i traktor. De behöver ju inte vara felbenägna som i VW.

Det är ju inte bara varvtalet utan också aktuellt effektuttag som varierar under körningens gång.
Vanligtvis ger ju en kolvmotor bästa verkningsgrad då den går med det varvtal som motsvarar max vridmoment, och vid så högt effektuttag som den medger utan att kräva t ex försenat tändläge för att undvika spikning (på ottomotorer) eller hålla ner NOx-utsläppen.
När man tar ut en lägre effekt, vilket ju sker under större delen av den tid en bilmotor är igång, så försämras verkningsgraden av flera skäl. Dels för att de konstanta friktionsförlusterna börjar spela en större roll, dels (på ottomotorer) för att pumpförlusterna som uppstår då undertrycket i insugningsröret är högt, blir större, och inte minst för att då motorn körs med lågt effektuttag och en ganska liten mängd värmeenergi frigörs i varje förbränningstakt, så kommer en förhållandevis större del av den värmeenergin att ledas bort som förlustvärme via metallytor i förbränningsrummet.

Om man ser på ett diagram där bränsleförbrukningskurvor finns inritade som funktion av både varvtal och effekt, ett tydligt exempel (som i och för sig inte gäller en motor av riktigt årets modell) återfinns som fig 41 på http://runeberg.org/tektid/1939am/0092.html , så kan man iaktta just detta.
Denna motors "sweet spot" ligger uppenbarligen vid ungefär 1700 r/min och 95 hk, och därvid är bränsleförbrukningen under 240 g/hkh. Om vi antar att bensinens värmevärde är 44,4 MJ/kg så motsvarar detta att verkningsgraden är något över 24,9 %.
Antag nu att vi vill ta ut en lägre effekt, t ex 30 hk vid samma varvtal, så ser vi att bränsleförbrukningen då blir ungefär 350 g/hkh, vilket motsvarar ungefär 17 % verkningsgrad. Vill vi ta ut 30 hk så effektivt som möjligt ska det uppenbarligen göras vid ca 600 r/min, varvid bränsleförbrukningen blir kanske 275 g/hkh och verkningsgraden ca 21,7 %. Sen är frågan förstås om en sådan segdragning verkligen är tillrådlig i praktiken, även om man skulle ha en växellåda som medger saken.

Började att läsa denna tråd tyckte att de spårade ut ganska fort, nu har inte rubriken inget med inläggen att göra. Har inte läst alla inlägg , vindkraft måste vara lönsamt, så som de byggs på många plaster i år.
Är skälv del ägare.

P-sson skrev:Började att läsa denna tråd tyckte att de spårade ut ganska fort, nu har inte rubriken inget med inläggen att göra. Har inte läst alla inlägg , vindkraft måste vara lönsamt, så som de byggs på många plaster i år.
Är skälv del ägare.

Ja, på samma sätt som det är lönsamt med pyramidspel för vissa.


@Torbjörn
Ja, själklart! Sett till uttagen effekt i förhållande till potential så blir "verkningsgraden" låg. Men det är ju mer en fråga om val än om teknisk möjlighet för motorn. Möjligen kan man säga att det är en fråga om teknisk möjlighet och trafiksäkerhet för fordonet.

Mats i Myrhult skrev:

P-sson skrev:Började att läsa denna tråd tyckte att de spårade ut ganska fort, nu har inte rubriken inget med inläggen att göra. Har inte läst alla inlägg , vindkraft måste vara lönsamt, så som de byggs på många plaster i år.
Är skälv del ägare.

Ja, på samma sätt som det är lönsamt med pyramidspel för vissa.

Du får det til å høres ut som om alle kostnader med fossil energi er bakt inn i den prisen man betaler for den som forbruker.

P-sson skrev:Började att läsa denna tråd tyckte att de spårade ut ganska fort, nu har inte rubriken inget med inläggen att göra. /../

Sant.
Kanske någon Mod med sax och klister kan ordna. .

Ny trådtitel... . . "Teorier om växthuseffektens verkan; om kol, olja, gas och alternativa energikällor"

Ja... Jag undrade egentligen omvindkraftverkspark, Gässlingegrundet kan vara lönsamt om möllorna inte snurrar...

En vecka sedan snurrade dock 9 av 10.

Även om det ena verkade peka åt fel håll.

Kanske det snurras runt med en motor, nu när det är tal på ev försäljning?

Ska ju se bra ut då....

Senast jag läste i lokaltidningen, var det visst två, med problem. Och båten som användes för service, lagning mm, är såld och ligger nu i östersjön.

.

Ska ju placeras ute i Gävlebuken en skog läste jag nånstans men har minnet blivit kort? Inga problem att sjölägga kabel från Forsmark Finland ska väl vara enklare lägga matning till Gävle istället för stolpar med fortfarande kabel men visst ja kärnkraften ska läggas ner

.

Kan man tänka, nu ska fem av vindkraftverken, som ägs av kommunerna Karlstad och Hammarö, på Gässlingegrundet, få nya ägare.

Var inte vinsten tillräcklig eller är de ovanligt svåra att laga och serva?

Handlar om kommuninnevånarnas skattepengar.
Verkar vara typ: rädda det som räddas kan.
För inte har väl projektet gått med vinst?

Om så är fallet, kanske vinsten kan investeras i nya verk, då förhoppningsvis på land.
Men förmodlige slussas pengarna vidare, och kommer invånarna till godo.


Hoppas dock att den nya ägaren får fart på samtliga verk, till en rimlig peng. Det lär ju finnas ett visst skrotvärde, även om det är svårbärgat.

Kranbåten har s a s en lång inställelsetid, om den är ledig från andra uppdrag.
Vad jag vet så finns den i östersjön, nu för tiden.

Följer utvecklingen med spänning...

.

.

Mellan 150 och 250 miljoner kronor, kostade verken att uppföra. Allt beroende på hur dåvarande ägare räknat. Säkerligen ekonomiska finurligheter o s v. Och några få som skor sig.

Idag blev de fem verken sålda, till ett franskt bolag för hela 26 miljoner kronor.

Snurrade verken in skillnaden, typ 125 - 225 miljoner kronor, den tid de fungerade?

Om inte så är det nåt som kommuninnevånarna betalat, eller får betala.

Att förfalska en namnteckning i grannkommunen Storfors, på högsta kommunala nivå vekar vara en piss i havet, jämfört med detta ovan.

Någon borde även här hållas ansvarig, kan man tycka.

Har svårt att tro att den nye franske ägaren, är intresserad av att skatta i sverige, eller ens dela med sig av eventuell vinst.
Har endast att göra med att utnyttja länets och Sveriges naturresurser.

Liknar upplägget som t ex WPG, tror jag de heter, som vill uppföra vindkraftverk i Torsby Kommun, Mangsliberget.

Ägare i Tyskland, Svenskt kontor i Stockholm. Inte en enda skattekrona till Torsby.
All vinst direkt tillTyskland. Ja, t o m den energi som produceras.

Så ruttet, kan jag tycka, som inte bätyre begriper...

Ofta har det varit nästan gratis eller t.o.m vinst att bygga vindkraftverk p.g.a. elcertifikatsavgifterna som vi elkonsumenter har fått betala. Det är ett stort lurendrejeri allt med utbyggnaden av miljövänlig el.

.

Med lite franskt råg i ryggen, så monterar fransoserna ned verken, som de fick till 1/10 av produktionskostnaden, och placerar dem på en ej bobar atoll.

- Hör på lokalradion att ansvarigt folk nu bankar sig för bröstet och påstår att det hela var en god affär, att sälja till de som betalade mest. Även om det bara var en spottstyver i det hela.

Undras just om de lägger beslag på de sista miljonern också, i stället för att lätta på skatten något öre.

Säg dom det är. En ren katastrof, både nu och i framtiden. Pengarna är borta och kommer aldrig åter.

.