Mats i Myrhult skrev:Alexn72 skrev:I vilken produktionsbil finns detta idag?
Mitt uttalande kvarstår
Bensin- och dieselbilarna har dessa värden sedan ganska många år. Bensin-diesel på 55% känner jag inte till i något fordon.
Vet att Scania hävdar att etanol ska köras i en dieselmotor för att vara effektiv, inte i en bensinare.
Nja, de där siffrorna gäller vid motorns s k sweet spot, dvs vid den optimala kombinationen av
varvtal och effektuttag. Men en motor som används i ett vägfordon kan ju inte ständigt stå och leverera den ur verkningsgradssynpunkt ideala effekten, utan den måste ju täcka in ett stort register av olika belastningsfall, och verkningsgraden är inte alls lika god över hela registret. Som genomsnitt för praktisk körning kan man räkna med kanske 40 % av maximiverkningsgraden för en ottomotor (oavsett om den körs på bensin, E85, gengas, propan eller något annat
bränsle), respektive 50 % för en dieselmotor (och det oavsett om den körs på dieselolja, ED95 eller något annat). Och på så sätt kommer vi alltså fram till praktiska verkningsgrader på 0,4 x 0,3 = 0,12, säg 12 % för ottomotorer respektive 0,5 x 0,4 = 0,2, alltså 20 % för dieselmotorer. Ska man skilja på olika slags kolvmotorer så ska man inte göra åtskillnad mellan bränslen utan om motorn arbetar med otto- eller dieselprocessen (dvs om förbränningen sker vid konstant volym eller konstant
tryck).
Scania anser sig ha kommit mycket långt med att göra dieselmotorer som är bra ur avgasutsläppssynpunkt när de körs på ED95 (alltså etanol blandad med s k tändförstärkare). Förklaringen till detta är framför allt etanolens förmåga att, liksom andra alkoholer, brinna mer sotfritt än vad den typ av
kolväten som ingår i bensin och dieselolja (alkaner mm) gör. Förklaringen till detta är den OH-grupp som sitter på varje alkoholmolekyl, den har alltså redan med sig en del av det syre som behövs för oxidationen.
Det finns ett bra åskådningsexempel för att visa detta. Ta ett spritlampa med veke och iaktta hur den beter sig när man skruvar upp veken mer eller mindre. Det går praktiskt taget inte att få den att sota ens om veken är långt uppskruvad och det förångas mer sprit från den än vad primärluften räcker till för att förbränna. Jämför sedan med hur en fotogenlampa beter sig när man har skruvat upp veken för långt!
Om man inte har någon spritlampa med veke (de är ju sällsynta nuförtiden) så kan man, om än inte lika klart åskådligt, testa med t ex ett trangiakök av den typ som har en ring man kan fälla ner runt brännaren för att få sparlåga. Spritköket brinner praktiskt taget lika sotfritt som vanligt även med strypt lufttillförsel!
Men, för att återgå till etanol i dieselmotorer, så har resan varit lång och utvecklingskostnaderna mycket höga, för att nå till den punkt där Scania är idag. Det är som sagt ingen tvekan om att man har lyckats bra ur miljösynpunkt, men inget är ännu känt utanför Scanias väggar om vad deras moderna etanoldieslar har för egenskaper när det gäller bränsleekonomi, livslängd, driftsäkerhet mm. Deras äldre generation etanoldieslar, som användes i många stadsbussar på 90-talet, var som bekant inte helt övertygande på de punkterna.