Först måste jag säga att jag är förvånad att ingen har nämnt vedeldad varmluftspanna. Billig investering, höjer temperaturen snabbt och tål att stå där det fryser. Finns t.ex.
här.
Inga av tidigare föreslagna uppvärmningssystem (möjligen bortsett om någon har sagt vedpanna med acctankar och aerotemprar, samt mitt förslag om liggande oljefat) kan höja temperaturen snabbt i så stora lokaler.
Jag tror TS får börja räkna för att veta vad som är bra eller inte. Först och främst, bestäm hur mycket energi byggnaden drar. Inte jätteviktigt att det blir rätt, bara det är i rätt hä
rad.
Som tumregel för bostäder säger man ca 50 W per kvadratmeter vid ett modernt mycket välisolerat
hus med treglasfönster. Ett lite sämre isolerat hus med två
glas drar 75 W och ett dåligt isolerat 100 W. Detta är maxbehovet när det är som kallast. I Lund, för att ta ett exempel, lär det bara vara en eller två dagar per år när man kommer över 75% av maxbehovet, men mer om detta senare.
Dessa siffror gäller vid 20 graders inomhustemperatur. Ytterligare en tumregel. Varje grads ökning eller sänkning ger 5% på energiförbrukningen. Detta gäller givetvis inte linjärt, men vi använder den siffran ändå i detta räkneexempel.
Verkstadsdelen skulle vara 180 kvadrat, mindre med
fönster än en bostad (?) men större portar (som brukar vara dragigare) och högre takhöjd. Jag skulle räkan på (minst) 75 W per kvadrat i maxbehov, men eftersom detta gäller 20 grader och TS vill bara ha 10 så sänks behovet med 50% (5% per grad * 10 grader). 180 (kvadratmeter) * 75 (W/kvadrat) * 0,5 (50%) = 6.750W
Detta betyder att när det är som kallast så kommer det att kosta nästan 7kW i timmen att hålla 10 plusgrader. Men eftersom det är så sällan man behöver maxbehovet så brukar man dimensionera en VP för 75% av detta. Dvs TS behöver en VP som ger minst 5,1 kW. Ta storleken större så har du lite marginal (samt om du ska gräva ner
slang så gräv så mycket pumpen orkar driva!).
För att kunna välja mest ekonomiska värmekälla behöver vi beräkna årsförbrukningen. Skulle jag skjuta från höften så säger jag att halva året används ingen
värme alls, samt den andra halvan så används i snitt 50% av 75%-behovet. 183 (dygn) * 24 (timmar) * 5,1 (kW) * 0,5 (50%) = 11.200 kWh (Jag avrundar detta till 12.000 kWh i nedan räkneexempel för lättare se skillnader, samt räknar med en krona per kWh)
Denna effekt går alltså åt att hålla grundvärmen i lokalen per år.
Nu kan TS använda antingen dessa siffror, eller kolla med någon som har bättre koll än jag, och se vad som lönar sig att investera i, samt hur lång avbetalningstid detta har.
En byggfläkt kostar kanske 1000 kr och 12.000 kr i uppvärmningskostnad per år.
En billig luft-luftpump kostar 15.000 kr och 6.000 kr i uppvärmningskostnad (Luft-luftpumpar har sämre årsverkningsgrad i verkstad där man har lägre
temperatur än i bostäder eftersom den jobbar när det är kallare ute).
En bra markvärmepump med installation och golvvärme, vågar vi gissa på pump 50', markslang 15', golvvärmeslang 8', fördelare och övrigt installationsmrtl. 10', summa 83.000 kr samt driftskostnad 3.000 kr.
Observera att jag bara har gissat ovanstående priser för att visa på hur man kan tänka. Jag tar inget som helst ansvar för riktigheten i dem. Men det visar att byggfläkt är billigast det första året, luft-luftpumpen har tjänat in sig på tre år medan markvärmepumpen tar 10 år jämfört med byggfläkt och 20 år mot luft-luftpumpen. Men här måste vi tänka på att det finns andra värden. Båda de billigare alternativen ger bara värme på
ett ställe (= mycket ojämn värme i lokalen) jämfört med hela golvet på markpumpen. Man slipper en fläkt som väsnas, golven torkar upp mycket snabbare när man får in fukt, bekvämare att ligga och skruva på golven osv. Sedan, absolut inte att förglömma, byggfläkten håller kanske ett par år, luft-luftpumpen tio år (vilket förbättrar ekvationen till markvärmepumpens fördel). Sedan slängs dessa och man får köpa nya. Markvärmepumpen kör troligen i minst 15 år utan större reparationer. Sedan får man byta
kompressor som kostar kanske 50% av en ny pump, slangar och övrigt installationsmaterial behöver man inte bry sig om.
Hur man värderar komfort, miljöpåverkan, vilket investeringsutrymme man har osv kan bara TS själv avgöra. Men jag hoppas du har fått en idé om hur du ska tänka när du väljer
uppvärmning.
