Nja, bränslemängden ges av pumpens pulsfrekvens, och den måste passa ihop med den luftmängd som förbränningsluftsfläkten ger. Om en värmare har effektreglering, så så måste också fläktens
varvtal minska när värmaren drar ner effekten. Och pumpens frekvens måste också korrigeras efter batterispänningen så att värmaren t ex får mindre
bränsle om det är låg
spänning så att fläkten går sakta. På äldre Eberspächervärmare (70-tal), löste man det genom att pumpen pulsades av en brytarkontakt som drevs med en snäckväxel från fläktmotorn, senare har man skött det elektroniskt. Först med analoga kretsar, från sent 80-tal och framåt digitalt med någon lämplig microcontroller.
Riktigt gamla Eberspächervärmare hade en så att säga frigående eldriven membranpump (
ungefär samma sort som en elektrisk bränslepump till en förgasarmotor), och därefter en tryckregulator. Där fick man ingen korrektion av bränslemängd efter batterispänning, och det var vanligt att sådana värmare "surade ner" och inte ville tända om den höga strömmen glödstiftet drog orsakade spänningsfall så att fläkten gick sakta under start.