Energiåtgång VVB avstängd halva dygnet kontra spänningssatt hela?

[Ivar Risslén]

Jag gjorde en liten undersökning för några år sedan. Jag upptäckte att jag hade något i huset som drog mycket el. Då började jag att koppla bort olika saker till jag hittade orsaken. Jag gjorde på det enkla viset att jag skruvade ur propparna och avläste elmätaren.
De upptäckter jag gjorde då var att elberedaren på 80 liter drog 1,5 kwh per dygn och lika mycket drog vattensängen. Felet jag hittade jag i ett av elelementen där termostaten hade hängt upp sig så det gick hela tiden.

För att få en säker uppgift på hur mycket som TS kan spara så är det nog enklast med praktiska prov för det är så många saker som kan ge olika värden när man ska räkna teoretiskt.

[Stridis2]

DC: Enkelt uttryckt så värmer värmekällan vatten, vare sig du har en vedpanna eller en värmepump. En del av vattnet matas ut i elementen som blir varma och avger strålningsvärme till rummen. En del av värmebärarvattnet kan man köra in i en dubbelmantlad varmvattenberedare. Då cirkulerar värmebärarvattnet mellan den yttre och den inre manteln. Inuti den inre manteln finns färskvatten. Detta blir uppvärmt av värmebärarvattnet men har ingen direkt kontakt. Man kan ta ut varmt vatten i toppen av inre manteln samtidigt som man fyller på kallt vatten i botten.

QV: Även om du hänger på en plattvärmeväxlare på värmebärarsidans retur så "stjäl" du energi ur systemet, du får alltså betala för varje kW du belastar VP:n med, vare sig det går till elementen eller varmvattnet. Men om du kopplar in en "värmetjuv" du inte vet när och hur mycket den belastar VP:n med så kommer inte temperaturregleringen att fungera optimalt. Du får ibland för lite värme till huset och ibland för mycket. Lösningen blir att justera pumpen så den ger mer värme än vad som behövs samt montera termostater på elementen som stryper ner flödet. Då blir nästa problem att du inte vet hur mycket flöde du har genom VP:n, plus att VP:n inte jobbar optimalt utan drar mer el än nödvändigt.

Att säga att man strävar efter så låg intemperatur på värmebärarsidan är delvis fel. Vad man vill är att ha så hög intemperartur på köldbärarsidan (därför man ska ha så mycket kollektorslang som möjligt, vare sig man har ytjordvärme eller borrhål) samt så låg uttemperatur på värmebärarsidan. Det ska alltså vara så liten temperaturskillnad som möjligt mellan köldbärarsidans intemp och värmebärarsidans uttemp. Då går pumpen som mest effektivt. Men har man för låg uttemperatur på värmebärarsidan får man inte tillräckligt varmt i huset. Lösningen är att antingen ha ett mer effektivt elementsystem (jämför REX-element med enkla panelelement från 60-talet), golvvärme i betongplatta eller så får man höja framledningstemperaturen med följd att man får mindre effektiv VP.
Enkelt uttryckt, det man vinner på karusellen förlorar man på gungorna, och hur man än vänder sig så har man ryggen bak.

Man strävar efter att ha en viss temperaturskillnad över värmeväxlarna. Denna styr man genom att variera pumphastigheterna. På köldbärarsidan är 2 - 5 graders temperaturdiff ett bra tumvärde medan på värmebärarsidan 5 - 10 grader vid flytande kondensering. Är det för låg temperaturdiff så är flödet för högt med följd att cirkulationspumpen förbrukar mer el, slits mer samt högre slitage på värmeväxlaren. Är temperaturdiffen för hög går inte pumpen optimalt samt man kan få vissa konstiga fel, t.ex. hinner man inte bli av med värmen precis vid uppstart så säkerhetssystemet löser ut.

Det är som jag brukar säga, att installera en värmepump kan de flesta normalhändiga personer göra, och givetvis också professionella installatörer. Men att trimma in anläggningen måste husägaren göra själv. Man får varje morgon titta på hur utomhusklimatet varit och hur det är inomhus. Har det varit kallt så justerar man en parameter (upp eller ner beroende om det är för kallt eller varmt i huset), har det varit milt justerar man en annan. Är det runt nollan gör man ingenting! I alla fall inte förrän det fungerar vid både kall och varm utetemp. Då justerar man en tredje sak. Just kring nollan så beter sig huset oftast lite skumt, så det är därför jag vill göra denna justering sist. Att man gör denna justering på morgonen är för då har man inte haft problem av andra värmekällor som matlagning, stor plasmatv, solinstrålning, vakna och aktiva människor osv. Det är en enkel och snabb justering, men man behöver göra den under kanske en månads tid, så därför kan inte installatören göra mer än en grovinställning. Att få ut den optimala verkningsgraden är alltså upp till husägaren själv.

[torbjorn_forsman]

Jag har fått en förklaring angående varför konsumentmaskiner inte har separat varm- och kallvattenintag, och den gick ut på att konsumenttvättmedel behöver den långsamma temperaturökningen för att vara så effektiva som möjligt. Pytsar du in 60-gradigt vatten direkt tvättar alltså maskinen inte lika rent. Vet ej hur sant detta är utan det är bara vad jag fått berättat för mig.

Det är inte tvättmedlet det beror på att man måste värma tvättvattnet långsamt, utan det är kemiska egenskaper hos vissa delar av den smuts man hittar i tvätten, som avgör det. Proteiner, som finns t ex i svett och hudavskrap, koagulerar ju vid strax över 40 grader (samma process som när äggvitan stelnar då man kokar ett ägg). Och de är mycket lättare att tvätta bort innan de hinner koagulera, å andra sidan blir ju tvättmedlet mer effektivt ju högre temperaturen är. Enklaste sättet för tvättmaskinstillverkaren att åstadkomma detta, är att börja med kallvatten och värma det långsamt. Om tvätten ska ske vid högre temperatur än 40 grader så pausas gärna uppvärmningen vid 40 grader en stund.

Jag har noterat att många konsumenttvättmaskiner är förberedda för ett särskilt varmvattenintag. Det finns stansningar i plåten på bakstycket för en extra vattenanslutning, en ytterligare magnetventil med tillbehör kan finnas inritad i elschemat som ligger med i maskinen mm. Har observerat detta bl a på Philips/Whirlpool-maskiner från 80-talet och tidigt 90-tal samt på Cylinda från tidigt 00-tal. Så det är säkert något land där marknaden anses vilja ha maskiner som kan kopplas till varmvatten, dock säljs de ju inte i det utförandet i Sverige.
Den enda svensksålda konsumenttvättmaskin med separat varmvattenintag jag har sett, var den (för övrigt urusla) Westinghouse från ca 1963, som för länge sedan fanns i mitt föräldrahem.
Jag skulle kunna tänka mig att maskinerna med separat varmvattenintag blandar kall- och varmvatten så man får en temperatur strax under 40 grader på tvättvätskan innan den eventuellt värms vidare av maskinens värmeelement.
Eller också tar maskinen in kallvatten som värms sakta vid förtvätten (på 60-talet körde man ju med förtvätt mycket oftare än man gjorde på senare år med bättre tvättmedel), och när tvättgodset väl har blivit uppvärmt en gång, gör det inget om man börjar huvudtvätten med varmt vatten.

[Michael Meier]

Jo, den tar in tempererat vatten (både varmt och kallt samtidigt) Typ Osby/Wascator.

[sonsonen]

Att "bara" värma upp varmvattnet till 48 grader kommer aldrig att godkännas av HSB.
Det spelar ingen roll om den är 500 liter.

Så i mitt fall är den lösningen inte acceptabel.

Det är där jag är.
VVB skall upp i minst 70 grader eller mer. (HSB gillar inte heller legionella).
Sen gillar jag desutom 55 grader i kökskran när fettet skall bort ur pannan.

Det är där jag står med min lösning när det gäller att förvärma det kalla vattnet in i VVB
Om man sedan tar det ifrån en punkt långt bort i huset, som då "bara" kostar rör eller kör det igenom en värmeväxlare som blir en dyrare lösning.

Något annat som jag också funderar på men inte vet om det lönar sig är att mata tvättmaskinen med motsvarande förvärmda kallvatten.
Det är ju "bra" när vattnet skall värma, men "dåligt" när det skall sköljas.

Vem är HSB? Han Som Bestämmer?
Tror inte att avloppsverket gillar fettet från pannan, varmvattnet håller ju bara 55 grader då det kommer ur kranen, men ganska snabbt är det betydligt lägre. Bättre att hälla ur fettet i en tom mjölkburk då det är varmt o torka resten med hushållspapper.
Däremot tror jag på förvärmning, men endast för VVB'n, tvätt- o diskmaskin. Inte kul med halvljummet dricksvatten.

[sonsonen]

Jag har fått en förklaring angående varför konsumentmaskiner inte har separat varm- och kallvattenintag, och den gick ut på att konsumenttvättmedel behöver den långsamma temperaturökningen för att vara så effektiva som möjligt. Pytsar du in 60-gradigt vatten direkt tvättar alltså maskinen inte lika rent. Vet ej hur sant detta är utan det är bara vad jag fått berättat för mig.

På landet har jag en äldre toppmatad Cylinda tvättmaskin som jag vanligtvis tillsammans med tvätt o tvättmedel fyller med utomhusstempererat vatten från den separata bastuns kallvattentunna med hink. Tvätten går snabbare och blir enligt mitt högst subjektiva förmenande tillräckligt ren. Tvätten får torka ute på lina i solen så det luktar även gott. Tom. mina skitiga arbetskläder.
Jag kan även ta varmvatten från vedbastuns varmvattenbehållare med samma fina resultat.
Minns inte vilket tvättmedel jag använder, antagligen kulört av vanlig ICA-sort.
Större problem med nyare tvättmaskiner är nog dålig sköljning. Cylindan förbrukar drygt 70 liter/tvätt.

Ledsen om det blev alltför mycket "OT".

[sonsonen]

Spännande!
...
Det är så min support har föreslagit att vi kan göra med mitt system.
Nog för att VVB är "billig i drift", men jag litar inte på tillgång på el på samma sätt som staten vill göra gällande att den skall finnas...
=> ved som grundvärme, VP som tillskott, VVB som "toppvärmare av tappvarmvatten" litar jag mer på...

Nota Bene!
Det här är viktigt!
Lita aldrig på myndigheten! Lyssna på vad de säger och tänk själv. Då det krisar så har myndigheten fullt upp med annat än att hjälpa dig, tex att ta hand om sin egen överlevnad/motivera sin existens.
Goda grannar är betydligt viktigare.

[sonsonen]

Ett annat kreativt sätt att spara på strömförbrukningen i dyrelstider är att skruva ner på VVB's utgångsblandare till 20-25 grader.
25 grader är väl inga problem för en normaldusch, och är det någon familjemedlem som klagar så kan man himmla med ögonen och mumla något om trasigt/fel/problem/reparation

Duscharna blir garanterat kortare ju lägre du ställer blandaren.
Våra gamla anor badade enligt sägen en gång per år, före jul och i samma balja dessutom. Far först och så vidare...
Dom överlevde och alltså finns vi här nu.

Dessutom kan man skruva på ett stickigt snålspolande duschmunstycke.

I yngre år (brist på pengar) var jag då o då på semester söderut (Tyskland-Frankrike) med mina döttrar och besökte oftast campingen där man vanligtvis köpte en varmvattenpolett att stoppa i för varmvattenduschen. Den räckte kanske 3-5 minuter, därefter blev det iskallt. Döttrarna fick då varsin polett och fick samsas. Första poletten så hann båda tvätta kroppen, andra räckte lagom till håret för båda. Inget problem med långdusch. Själv nöjde jag mig med en polett för allt.

[QV_]

Tror inte att avloppsverket gillar fettet från pannan, varmvattnet håller ju bara 55 grader då det kommer ur kranen, men ganska snabbt är det betydligt lägre. Bättre att hälla ur fettet i en tom mjölkburk då det är varmt o torka resten med hushållspapper.

Det är många åsikter om fett i avlopp.
Eftersom jag endast har gjort rent vattenlåset i diskbänken 2 gånger på +30 år så ser jag inte vårt hushålls fettavsköljning som något problem.
Skulle vi fritera så hälls det inte ner i avloppet...

Läser man sedan bruks på avloppskvarnen så vill den ha lite fett.

[edgein]

Nu när elpriserna är som de är så får man göra vad man kan för att minska kostnaderna. En tanke som jag tror mig veta svaret på men vill höra andras resonemang.
Vi har en varmvattenberedare på 300 liter med en 3 kW elpatron. Påverkar det totala energiåtgången om man slår av elpatronen under de dyraste 12 timmarna jämfört med om man har beredaren spänningssatt hela dygnet och bara låter termostaten styra?

Hejsan,

Jag ploppar in i din tråd för att tipsa om min nya tråd som om handlar ett projekt om just detta:

[Allmänt] Styra VVB via hemautomation?

Vi ses där.