Energiåtgång VVB avstängd halva dygnet kontra spänningssatt hela?

[bonnen513]

skulle det inte gå att koppla in dubbla termostater?
En inställd på hög temp och kopplad mot timer och en på låg temp så det alltid finns varmvatten

Jeg har satt i tre DS18B20 sensorer i min glassvattisolerte tank. En i høyde med termostaten, en midt på, og en på toppen. For å få gode måleverdier, fant jeg ut de må presses inn mot tanken med mekanisk kraft (for eksempel en fjær). Det ble mange grader for lav temperatur (ca. 10) ved bare å la dem ligge løst inn mot metallet under glassvatten.

Grunnen til at jeg gjorde dette, er at vi får effekttariff på strømforbruket, og da ville jeg vite litt mer om hvor mye varmebehov jeg har for varmtvannet.

Kom du fram till nåt i din forskning?

[dc_lindberg]

Vill minnas att just frågan om timtaxa var på nyheterna (SVT/TV4) i somras och att svaret från Vattenfall var att den tjänsten -inte- finns för småförbrukare (privatpersoner/villor).
Minns jag rätt?

[tronde]

skulle det inte gå att koppla in dubbla termostater?
En inställd på hög temp och kopplad mot timer och en på låg temp så det alltid finns varmvatten

Jeg har satt i tre DS18B20 sensorer i min glassvattisolerte tank. En i høyde med termostaten, en midt på, og en på toppen. For å få gode måleverdier, fant jeg ut de må presses inn mot tanken med mekanisk kraft (for eksempel en fjær). Det ble mange grader for lav temperatur (ca. 10) ved bare å la dem ligge løst inn mot metallet under glassvatten.

Grunnen til at jeg gjorde dette, er at vi får effekttariff på strømforbruket, og da ville jeg vite litt mer om hvor mye varmebehov jeg har for varmtvannet.

Kom du fram till nåt i din forskning?

Jeg kom frem til at jeg har mer enn nok varmt vann ved kun å kjøre den om natten.

Jeg fant også at de tallene som OSO oppgir for varmetap (se tidligere link) ser ut til å være realistiske. Min tank (200 liter) er forrige modell, og den skal ha ca. dobbelt så stort varmetap som den nye. Jeg har testet ved romtemperatur ca. 12 grader. Med tre følere ser jeg helt tydelig at vannet er delt i en kald del (nede) og en varm del (oppe) når jeg tapper vannet. Jeg ser også at varmetapet på toppen er noe større enn varmetapet i midten og ved termostaten.

I tillegg har jeg lagt på en ekstra matte med 50 mm Glava rundt den, og 10 cm. med EPS på toppen. Da reduserte jeg varmetapet med ca. 30%. Det er alt for mange variable til å si helt sikre tall, men "realistisk" betyr at man har et utgangspunkt å forholde seg til, og ekstra isolasjon var helt klart positivt.

VIKTIG:
Hvis man skal legge på mer isolasjon, er det en forutsetning at strømmen ikke mates på en slik måte at ledningen blir liggende i mer isolasjon enn originalt. De eldre OSO tankene har normalt strømtilførsel i toppen, med ledningen liggende mellom isolasjonen og ytre kappe. Hvis man legger på mer isolasjon her, vil den ledningen helt sikkert få for høy temperatur. Den er i utgangspunktet for tynn, men regelverket tillater noen ganger tynne ledninger. Min tank har strømtilførsel inn rett i koplingsboksen, så jeg er trygg på hva jeg har gjort. Det er også viktig at koplingsboksen IKKE blir dekket av isolasjon.

Jeg måler 42 grader bak glavamatten når vannet holder 72 grader, og med en tynn ledning og 2...3 kW last vil nok den ledningen bli varmere enn de 70 gradene som PVC tåler.

[Alexn72]

.....
Det skulle vara intressant att veta hur många grader tempen i tanken sjunker om du inte tar ut något varmvatten under tiden beredaren är avstängd. Om det är ett fåtal grader bör ju vinsten vid avstängning vara minimal..

Vinst nr 1.
Om inte vvb belastar säkringar så har man mer tillgänglig effekt att ta ut själv.
Visst nr 2 elnätet blir jämnare belastat
Vinst nr 3 är en liten besparing i form av mindre spillvärme( denna punkt är dock försumbar)

[tronde]

Det skulle vara intressant att veta hur många grader tempen i tanken sjunker om du inte tar ut något varmvatten under tiden beredaren är avstängd. Om det är ett fåtal grader bör ju vinsten vid avstängning vara minimal.

For å få en ide om hvor man havner med tap og temperatur:

Hvis vi bruker det tallet som OSO oppgir for sin nåværende 300 liters tank som er et tap på på 86 W:

86W x 24h x 3600 s/h gir 7430400 Ws (wattsekunder eller joule) i tap over ett døgn.

Utenfor laboratoriet regner man at 1 liter vann = 1 kg, og at det kreves 4200 Ws å varme opp 1 kg vann 1 grad.

7430400 Ws /(300 kg x 4200 WS/grad kg) = 5,9 grader lavere temperatur i tanken etter 24 timer, eller ca. 0,25 grader / time. 86W i tap er helt sikkert fra et laboratorieforsøk, og romtemperaturen er ikke kjent. I tillegg har en tank rør ut / inn som gir varmetap som sikkert ikke er med i de 86 W pluss flere andre usikre verdier.

En eldre tank har nok dobbelt så stort teoretisk tap, så rundt 15 grader vil jeg anta ut fra det jeg har målt på min 200 liters tank er mulig å få til.

[QV_]

Så om jag då killgissar lite så blir det.

86 W x12 timmar som man sparar (om man inte förbrukar något varmvatten) =1032W
När man sedan skall värma upp vattnet så åtgår det 1032W + värmeförlusten under uppvärmningstiden. Om den är 2 timmar så får man lägga på 164 W

Även om inte verkningsgraden på uppvärmningen är 100% så kommer det inte påverka formeln. För det är troligen samma verkningsgrad (på värmeslingan) att hålla temperaturen som att värma upp vattnet.
Desutom så torde värmeförlusten minska med lägre temperatur på vattnet i VVB.

Så tar det 2 timmar att återställa temperaturen så är merkostnaden 15%

Ämnet är intressant men jag tror mera på att förvärma det kalla vattnet in i VVB.
Sista funderingen är en plattvärmeväxlare som sitter på returledningen in till värmepumpen.
På vintern så förvärmer man vattnet från 2-3 grader till (förhoppningsvis) 20 grader eller mer.
På sommaren får man använda värmen i husgolven att förvärma vattnet vilket då borde ge någon form av kallare golv.
Fördelen med förvärmning är att man får ut mera varmvatten ur en liten beredare som då har mindre värmeförluster.
Nu drar ju en cirkpump också energi så den bör ju inte gå hela sommaren.
Men om cirkpumpar gillar att starta 30 gånger om dagen vet jag inget om.

[Alrik]

Får göra en kallvattencirkulation som bara pumpar runt vattnet i en slinga av valfri längd.

[QV_]

Eller mata VVB från en punkt långt in i huset så man använder kallvattnet som huset har värmt upp.
Då slipper man cirkpumpen.
Fast det hjälper ju inte riktigt när sonen duschar.... (eller jag om jag är frusen)

[Alrik]

Problemet är att i dom flesta hus kommer vattnet in i närheten av förbrukarna.

[QV_]

Om man har 300l VVB på 90 grader och tappar ur den och kommunvattnet är 2 grader så får man ur 600L 46 graders vatten
Om man istället fyller på med 20 graders vatten så räcker det då med 200l VVB för att erhålla 600l 46 grader på varmvattnet.
Har man sedan en bufferttank till Värmepumpen som slingan ligger i så behöver man inte köra cirkpumpen så ofta på sommaren.

[QV_]

Problemet är att i dom flesta hus kommer vattnet in i närheten av förbrukarna.

Det är samt

Men i just mitt fall skall jag bygga nytt.

[Alexn72]

Ni som säger att man ska dra kallvatten genom huset för att få det uppvärmt... varför då inte låta kallvatten gå genom husets uppvärmningstank?
För jag gissar att ni värmer huset med ved eller luftvattenvärmepump...

[drabant]

Hvis jeg skulle bygge nytt ville valgt korteste vei og tynne rør fra bereder til håndvask toalett.
I mitt hus er det grove rør og lang vei så jeg må tappe lang tid.

[QV_]

För tunna rör ger ju också dåligt flöde. Det vill jag inte ha.
För flödet reglerar man med spaken.
Nu är det inte alla medlemmar i familjen som har upptäckt att man kan reglera flödet....
Full fart på vattnet under hela tandborstningen...
så där skulle ju ett tunnare rör göra nytta.

[Alexn72]

För tunna rör ger ju också dåligt flöde. Det vill jag inte ha.
För flödet reglerar man med spaken.
Nu är det inte alla medlemmar i familjen som har upptäckt att man kan reglera flödet....
Full fart på vattnet under hela tandborstningen...
så där skulle ju ett tunnare rör göra nytta.

Rörens diameter har jag också hört många gånger...

Men vid praktiskt test så konstaterade jag att min vattenspridare som behöver högre tryck ska få tjocka rör... duschen och handfatet ska inte få det.