Dimensionering Luft-Vattenpump

[toker]

Uppdatering

Svärfar ringde CTC och fick prata med en kunnig kvinna som tyckte att 415 skulle vara stor resten av året,
- När ska du ha 18,5 kW när de är över 12 grader så kommer pumpen knappt starta innan den slår av.
- Är de kallt länge så kan du väl elda också.

Jag tycker att de är ju vintern är där de måste vara varmt utan att behöva elda. Eldningen är idag ett komplement men kanske inte om 5-10 år.

En dum fråga som folk med pumpar pratar om att spetsa med el när de behövs, finns de alltid en elpatron eller är de något som läggs till sen?

Hon har visserligen rätt i att 415 kommer vara stor en stor del av året men bygger man rätt med vatten volym och flöde anpassat efter storlek på vp så är det inga problem och visst korta gångtider kommer det bli en del av året men vp kommer stå länge tills nästa start i och med vatten volymen så antalet start stop bör bli rimligt även den delen av året. Man kan välja en mindre vp och spetsa med elpatron eller elda och vill man fortfarande det om 5-10 år så är det en ok lösning.

[Stridis2]

Det mesta jag tänkte skriva var redan besvarat (större vattenvolym vid större VP och när elpatroner finns). Vill tillägga några saker.
Anledningen att man dimensionerar en VP, framför allt en on/off-typ, för bara 75% av maxbehovet beror dels på att man får för korta gångtider vid mildare väder (precis som CTC-kvinnan var inne på) och dels på att det är för dyrt att dimensionera för allt. I Lund förbrukar man bara mer än 75% en till två dagar per år. Givetvis blir det oftare när man kommer längre norrut och framför allt längre inåt landet.
TF var inne på rätt spår gällande elpatroner. Ex. Nibe 1120 levererades utan elpatron men förberedd att stoppa i en. Detta eftersom den ofta dockades mot befintliga system. 1220, som är samma VP fast med inbyggd VVB, monterades oftast som ett fristående system och därför var elpatron standard. En fördel med att ha patronen integrerad i pumpen är att, om allt är byggt rätt, så spetsar elen ovanpå vad pumpen kan ge. Sitter elpatronen i en acctank där det hela tiden cirkulerar värmebärarvattnet så ska pumpen lägga på sin värme ovanpå elpatronens, alltså med sämre verkningsgrad. Har man otur kan man få fenomenet att pumpen helt stannar och man bara kör på elpatron.
Samtliga Nibes markvärmepumpar (i alla fall de som ritats detta årtusende) är kostruerade för att kunna ha elpatron. Detta är ingen påbyggnad utan de pumpar som levererades utan elpatronen så var det bara själva elementet, en kontaktor och en liten kabelhärva som saknades, all rördragning och hållare för elpatronen fanns med från början.
Finns kanske inte VP som konstrueras för bara Sverige, men det finns gott om som görs för svenska förhållanden. Nibes pumpar ritas och byggs i Markaryd, CTC i Ljungby. Jag tror att IVT:s också både ritas och byggs i Sverige.

[toker]

Jag skulle nog vilja påstå att i dag brukar man dimensionera högre än 75 % effekt täckning i alla fall på bergvärme vp vilka är lite enklare att jobba med och numera har ju inverters tagit över och då blir det nästan alltid minst 100 % effekt täckning. Jag skulle inte bry mig om korta gångtider det gör absolut inget och fördelen med en större vp är att drifttimmarna på kompressorn blir lite lägre per år så den bör i teorin hålla längre om man ser till att den får bra drift förhållanden med ok antal starter. Sen beror det på vad 1 nummer större vp kostar i vissa fall skiljer det mycket i andra småpengar och en annan sak man kan fundera på är att (tror jag) det kommer bli nån typ av taxa på elen efter max A man förbrukar det kan göra att elpatrons drift några dygn blir lite dyrara än vad dom tidigare varit.

[Stridis2]

Antal starter (på en on/off-kompressor) har betydelse, varför tror ni annars man har med denna räknare i programvaran sedan förra årtusendet? Jag känner till fall där tillverkaren har nekat garanti vid kompressorhaveri med hänvisning till att den startat för ofta.
Om en större kompressor håller längre eller kortare än en mindre påverkas av många faktorer. Jag gissar konstruktionen är den viktigaste, och då hjälper inte ens om man väljer kompressorer ur samma serie. Bara för att ta ett exempel. I början av 2000-talet hade Grundfors problem med de större kompressorerna. Vill minnas det började med 13 kW. Dessa höll bara mellan 10 - 13 år medan de mindre kompressorerna i samma serie höll 15 - 18 år. Detta kom VP-tillverkarna på när det bara var stora kompressorer som rasade, och det gällde alla tillverkare som använde kompressorer ur denna serie.

Skickat från min Motorola Defy via Tapatalk

[torbjorn_forsman]

I en luft/vatten-värmepump blir det ju i vilket fall två starter för varje avfrostningscykel, dvs för svenska förhållanden minst två starter i timmen under hela vinterhalvåret oavsett hur långa gång- och stopptider som behövs ur värmereglersynpunkt. Det är ju högst olämpligt att låta kompressorn vara igång medan fyrvägsventilen slår om före och efter avfrostningen. Avfrostnings-starterna slipper en markvärmepump ifrån helt och hållet.

Som jag tror jag har nämnt tidigare, så anses det numera att starter efter korta stopp (max ett par timmar) inte spelar någon större roll för kompressorns livslängd. Det är kallstarter, då kompressorn har stått så länge att oljefilmen är borta från friktionsytor och det kanske har samlat sig kylmedium i vätskeform i den (antingen fritt eller löst i oljan), som sliter på maskineriet.

[toker]

Vilka är det som anser att många korta stop inte sliter på kompressorn inget jag hört om tidigare och i princip alla vp som anses gått sönder i förtid på grund av många start stop har ju starterna väldigt tätt så det borde anses vara varma starter.

[toker]

Antal starter (på en on/off-kompressor) har betydelse, varför tror ni annars man har med denna räknare i programvaran sedan förra årtusendet? Jag känner till fall där tillverkaren har nekat garanti vid kompressorhaveri med hänvisning till att den startat för ofta.
Om en större kompressor håller längre eller kortare än en mindre påverkas av många faktorer. Jag gissar konstruktionen är den viktigaste, och då hjälper inte ens om man väljer kompressorer ur samma serie. Bara för att ta ett exempel. I början av 2000-talet hade Grundfors problem med de större kompressorerna. Vill minnas det började med 13 kW. Dessa höll bara mellan 10 - 13 år medan de mindre kompressorerna i samma serie höll 15 - 18 år. Detta kom VP-tillverkarna på när det bara var stora kompressorer som rasade, och det gällde alla tillverkare som använde kompressorer ur denna serie.

Skickat från min Motorola Defy via Tapatalk

Jag tror man ska hålla nere antalet starter men kort gångtid behöver inte leda till för högt antal starter om nu inlägget var riktat till mig. Att en större kompressor får mindre drift timmar är nått som är säkert vilket om allt annat är lika bör leda till längre livslängd sen kan naturligtvis den större eller mindre kompressorn vara en sämre konstruktion men det är ju svårt att veta.

[nixs]

I en luft/vatten-värmepump blir det ju i vilket fall två starter för varje avfrostningscykel, dvs för svenska förhållanden minst två starter i timmen under hela vinterhalvåret oavsett hur långa gång- och stopptider som behövs ur värmereglersynpunkt. Det är ju högst olämpligt att låta kompressorn vara igång medan fyrvägsventilen slår om före och efter avfrostningen. Avfrostnings-starterna slipper en markvärmepump ifrån helt och hållet.

Som jag tror jag har nämnt tidigare, så anses det numera att starter efter korta stopp (max ett par timmar) inte spelar någon större roll för kompressorns livslängd. Det är kallstarter, då kompressorn har stått så länge att oljefilmen är borta från friktionsytor och det kanske har samlat sig kylmedium i vätskeform i den (antingen fritt eller löst i oljan), som sliter på maskineriet.

Det finns sådana utedelar där vattnet går direkt från innerdelens radiator/golvvärmeslingor och ut i utedelen/värmepumpen.
Den jag har är sådan och den stänger bara ner kompressorn och sedan så avisar den med värmen i vattnet som cirkulerar från innerdelen.

[QV_]

Att en större kompressor får mindre drift timmar är nått som är säkert vilket om allt annat är lika bör leda till längre livslängd

Känns lite som ett tankefel.
Nu har jag ingen direkt kunskap i ämnet men min fundering är som följer.

Vi har ett hus
Detta hus har vattenburen värme.
Det är kallt ute
Vi värmer elementvattnet.

Så här långt är nog all med... men nu börjar det!

Vi har x liter vatten i systemet och vi behöver y grader på elementvattnet för att få Z grader i huset.
En kraftig kompressor får snabbt upp vattnet i temp och kan sedan slå av
En liten kompressor måste gå längre tid för att få upp vattnet i temp.

Nu är vattnet upp i Y grader och avkylningen börjar
Att huset blir kallare påverkas (enligt mig) inte av kompressorns storlek utan av husets "energideklaration" (eller vad vi nu skall kalla förlusterna)

Efter som den klena kompressor måste gå längre tid så blir det färre start/stopp på ett dygn än den kraftiga som snabbare får upp tempen.

Med detta resonemang så ökar alltså start/stopp men minskad drifttid på en "kraftig"
Men den klena får fler drifttimmar och mindre antal start/stopp

Sen om det gör någon praktiskt skillnad har jag ingen koll på!

[Michael Meier]

Till uträkninģsgrunderna kan man lägga till inverterstyrning kontra on/off.

Inverterstyrda kompressorer har ett spann på xx kW, variabel uteffekt OM den har tillräcklig tid/vattenvolym, inverterstyrningen behöver ha en lugn tempförändring för att fungera tillfredställande.

Och man kan öka stop/startdiffen för att få till ett rimligt förhållande på maximal uteffekt vid kallgrader/och antalet start/stop vid blidväder

Och då räcker det inte med indelningar stor/liten kompressor längre.

[toker]

Att en större kompressor får mindre drift timmar är nått som är säkert vilket om allt annat är lika bör leda till längre livslängd

Känns lite som ett tankefel.
Nu har jag ingen direkt kunskap i ämnet men min fundering är som följer.

Vi har ett hus
Detta hus har vattenburen värme.
Det är kallt ute
Vi värmer elementvattnet.

Så här långt är nog all med... men nu börjar det!

Vi har x liter vatten i systemet och vi behöver y grader på elementvattnet för att få Z grader i huset.
En kraftig kompressor får snabbt upp vattnet i temp och kan sedan slå av
En liten kompressor måste gå längre tid för att få upp vattnet i temp.

Nu är vattnet upp i Y grader och avkylningen börjar
Att huset blir kallare påverkas (enligt mig) inte av kompressorns storlek utan av husets "energideklaration" (eller vad vi nu skall kalla förlusterna)

Efter som den klena kompressor måste gå längre tid så blir det färre start/stopp på ett dygn än den kraftiga som snabbare får upp tempen.

Med detta resonemang så ökar alltså start/stopp men minskad drifttid på en "kraftig"
Men den klena får fler drifttimmar och mindre antal start/stopp

Sen om det gör någon praktiskt skillnad har jag ingen koll på!

Man får naurligtvis komplettera med nån typ av tanklösning för bra drift vilket i många fall även behövs vid tex 75% effekttäckning. En bonus man får med mera vattenvolym är att vp kommer jobba närmare framledningen dvs den värmer inte lika många grader över börvärde som utan tank.

[toker]

Att en större kompressor får mindre drift timmar är nått som är säkert vilket om allt annat är lika bör leda till längre livslängd

Känns lite som ett tankefel.
Nu har jag ingen direkt kunskap i ämnet men min fundering är som följer.

Vi har ett hus
Detta hus har vattenburen värme.
Det är kallt ute
Vi värmer elementvattnet.

Så här långt är nog all med... men nu börjar det!

Vi har x liter vatten i systemet och vi behöver y grader på elementvattnet för att få Z grader i huset.
En kraftig kompressor får snabbt upp vattnet i temp och kan sedan slå av
En liten kompressor måste gå längre tid för att få upp vattnet i temp.

Nu är vattnet upp i Y grader och avkylningen börjar
Att huset blir kallare påverkas (enligt mig) inte av kompressorns storlek utan av husets "energideklaration" (eller vad vi nu skall kalla förlusterna)

Efter som den klena kompressor måste gå längre tid så blir det färre start/stopp på ett dygn än den kraftiga som snabbare får upp tempen.

Med detta resonemang så ökar alltså start/stopp men minskad drifttid på en "kraftig"
Men den klena får fler drifttimmar och mindre antal start/stopp

Sen om det gör någon praktiskt skillnad har jag ingen koll på!

Kompletterande svar. Den större kompressorn kommer få fler starter om allt annat är lika men jag tror att så länge starterna hålls på en ok nivå så kommer inte dom göra att kompressorn går sönder i förtid. Vet inte om det stämmer men runt 70000 tim lär vissa kompressorer vara beräknade hålla.