Rundbalslyft - material/tjocklek för rör?

[Aqualize]

Förra året startade jag en tråd ( Kvadrupelrundbalspjut - funderingar på bygge ) om att bygga ett redskap så man kan lyfta fyra rundbalar i trepunktslyften (1,2-1,25 meters diameter) på traktorn. Jag hade idéer på spjut men så hittade jag varianten med rör från var sida om balen. Enkelheten tilltalar mig i detta (som bifogade filmerna visar). Men jag vet inte hur grova rör som jag behöver för att bära rundbalarna. Jag har en del u-balkar som kan komma till nytta för ramen som rören fästs i. Svetsar man ihop dem blir det som ett fyrkantsrör med sidan av 12-14 cm och tjocklek från närmare 10 mm ner till 5mm.
Redskapet ska inte användas för ensilagebalar så balarna blir nog inte så tunga men för säkerhets skull om man tar i att varje väger 400 kg - vad behövs?

Förenklar man det hela ska varje rör förutom sig själv ska hålla upp en last som väger 400 kg (i jordens gravitation vid havsnivå) jämnt fördelat längs dess längd (2,4-2,5 meter) fram till fästpunkten där det fortsätter en bit (0,15 m) till nästa fästpunkt. Blir en viss dynamisk ökning av lastare när man t.ex. kör på något gupp.
Att gå upp i grovlek på röret ger väl möjlighet att minska på godstjockleken?


Det gröna frontredskapet i film 2 är vad jag tänkt det som fast jag får göra mitt eget fyrkantsrör och vill nog ha lite grövre rör eftersom det totalt ska bära fyra balar.
Jag är ingen mästersvetsare så därför jag vill ha en konstruktion som inte hänger helt på svetsarna (som det bakre redskapet ser ut att göra i andra filmen).

Material: Har inget. Och är inte beredd att köpa något dyrt. Redskapets vikt behöver inte hållas ner. Om någon nu inser "ja men han kan väl ta några gamla ####-rör och använda" så säg gärna till. Behöver 4st som närmare 3 meter långa alltså.

[Aqualize]

Efter nätsökningar och försök att förstå detta tror jag att jag kan räkna ut om en sak kommer hålla eller inte. Nu gäller det att få tag i material.

Först får man räkna ut böjtröghetsmoment (second moment of area)
http://www.amesweb.info/SectionalProper ... ircle.aspx
Exempel: d = 12 cm, d1 = 11 cm. Dvs rör med 12 cm diameter och materialtjocklek på 0,5 cm. Det ger ~299 cm^4


http://www.amesweb.info/Materials/Modul ... etals.aspx
För stål så hittar man att elasticitetsmodul (modulus of elasticity) är 207 GPa


http://www.amesweb.info/StructuralBeamD ... lator.aspx
Dags att låta det räknas ut. Går ner till distribuerad last (distributed load) eftersom rundbalarna bör ge ett rätt så jämnt tryck.
Kom ihåg att 2 rör håller upp 2 balar. Så tar vikten genom 2. Eller helt enkelt - vad väger en rundbal hö? Tar i med 300 kg. Och kraften blir 300 * 9,8 = 2940 N. Men de vill ha N/m (som i hur mycket kraft det läggs till för varje meter). så 2940 / 2,5 = 1176 N. Och det sträcker sig från 0 till 2,5 meter. Nu slänger jag in marginal här, den ska tåla att det hoppar och far. Jag vet inte hur mycket det kan bli men drar upp till 2000 N.
Nästa sektion att fylla i är data om röret.
L = 2,5 m
E = 207
I = 300
(resten spelar ingen roll)

Gå ner till results och ställ in mm för deflektion. Läs sedan ymax (Maximum Deflection), -16.339 mm.
Så när det hoppar till (eller att man har balar som väger närmare 600 kg i statisk last) så kommer röret böjas ner 16 mm ute i änden.
Jag kan inte resten om brottskraft osv. men tar till intuition att det är helt okej.

[BGullb]

Jag fick två frågor i huvudet.
1. Det är väl oplastade balar du tänker köra?
2. Är det balställare på pressen eller "rullar" de bara ut?

Plastade balar ska man inte hantera som på filmerna. Plasten går garanterat sönder.
Press med balställare gör att du inte får de liggande på den runda ytan utan du måste välta dem.

[Michael Meier]

ett plus är att bakgaffeln är tiltad, en hoppande höbal ger int belastningen av 4000 N 2500mm ut på röret.

om du gör infästningen rörlig mot bakstammen kan du ock vrid röret när du böjer det, vilket kommer att hända när ett misstag sker

du kan sticka in ett plattstål inuti rör och punkta fast det i borrade eller frästa hål i röret, belastningen är störst mellan klockan två och sju

eftersom han fundera på spjut, förutsätter vi oplastade ballar

röret till kvernelands silosvans skulle vara lämpligt,

[Aqualize]

Jag fick två frågor i huvudet.
1. Det är väl oplastade balar du tänker köra?
2. Är det balställare på pressen eller "rullar" de bara ut?

Plastade balar ska man inte hantera som på filmerna. Plasten går garanterat sönder.
Press med balställare gör att du inte får de liggande på den runda ytan utan du måste välta dem.

1. Ja oplastade, hö som ska lagras inomhus och därmed helt onödigt med plast.
2. Nej de kör inte med balställare (är väl på kombipressar).

[Aqualize]

ett plus är att bakgaffeln är tiltad, en hoppande höbal ger int belastningen av 4000 N 2500mm ut på röret.

om du gör infästningen rörlig mot bakstammen kan du ock vrid röret när du böjer det, vilket kommer att hända när ett misstag sker

du kan sticka in ett plattstål inuti rör och punkta fast det i borrade eller frästa hål i röret, belastningen är störst mellan klockan två och sju

eftersom han fundera på spjut, förutsätter vi oplastade ballar

röret till kvernelands silosvans skulle vara lämpligt,

Du brukar skriva många bra och förståeliga saker på forumet tycker jag. Men här måste jag erkänna att det är lite klurigt här. Kanske inte blev så mycket sömn va?

ett plus är att bakgaffeln är tiltad, en hoppande höbal ger int belastningen av 4000 N 2500mm ut på röret.
Du menar att i.o.m. att trepunktslyften tiltar upp det kommer en del av kraften att gå igenom höbalarna själva fram till balkarna som rören sitter i. Jo det låter vettigt men (eller: rörens avvikelse från det horisontella planet) är ju inte så stor även i helt upplyft läge.


om du gör infästningen rörlig mot bakstammen kan du ock vrid röret när du böjer det, vilket kommer att hända när ett misstag sker
Nä, förklara. Menar du att varje rörs infästning ska vara vridbar så om ett kroknar och jag vrida upp det lite och svetsa fast igen? Eller att trepunktsinfästningen inte ska vara rigid mot redskapet (så när man sänker ner det mot marken kommer det anpassa sig om vinkeln är fel)? Det senare är något jag har i åtanke.


du kan sticka in ett plattstål inuti rör och punkta fast det i borrade eller frästa hål i röret, belastningen är störst mellan klockan två och sju
En inre förstärkning alltså. Klockan två och sju antar jag visar punkter längs genomskärningen av ett rör. Men två och sju? Det är ju inte tvärs över ("6 timmar"). Och så blir det spegelvänt mot det andra röret som håller upp bal. Men jag är med på att en förstärkning inte ska gå ifrån ovansida till undersida av röret (lodrätt) utan vinklat eftersom höbalarna utövar en viss horisontell kraft.


eftersom han fundera på spjut, förutsätter vi oplastade ballar
Jepp ingen inplastning. Men inte kroppsdelar det gäller!


röret till kvernelands silosvans skulle vara lämpligt
Det rör som "spjuten" sitter i?
Har en hösvans som är liknande. Men det röret behöver jag nog inte eftersom jag tänkte bygga mig en boxkonstruktion av U-balkarna som bara ligger och det ger mer styrka.
Silosvans:

[Michael Meier]

U-balk är nu inte optimalt, mycket onödig vikt men som du säger "har det hemma"
Skulle ändå förorda rör..

Eventuellt i brist på material, mittenrören kan förstärkas uppåt eftersom rundbalarna bildar en fri triangel där, ytterrören kan du förstärka nerifrån, det kan gå bra.

Det är en fördel att tilta upp, belastningen längst ut minskar markant när det studsar.

det är bra att du tolkar

Att ha "lös" infästning mot rambalken var enbart en ide, det kräver ju lite extra arbete å få till det också, det kanske tar ut varandra.

[Michael Meier]

_lite tveksam till dubbla höbalar, dom är markant tyngre i ojämnheterna när du kör..

[Aqualize]

MM, ett rör att fästa rören för rundbalarna, med en diameter kanske 20% större, ger väl bra fördelar i att svetsfogen blir längre (jämfört med tvärsnittet)? Sådant du tänker på när du förordnar det? Och kanske inte samma belastning i en och samma punkt som ett hål i en balk?


Hittade montano.se som butik och de säljer till vanligt folk.

http://www.montano.se/product.html/kckr-en-10219
S355J2H har elasticitetsmodul 210 GPa vid 20 grader Celsius (enligt ett datablad jag hittade från Stahlkontor Hahn, tyskt). Man får hoppas på lite varmt väder så räknade på 209 GPa (205 GPa vid 100 grader Celsius som jämförelse).

I de lägre prisnivåerna finner man
(art: H134248) KCKR Ø168,3x 4,0 S355J2H L-12m

Räknat på 168 mm och 4 mm godstjocklek (innerdiameter 160 mm alltså) ger det ett böjtröghetsmoment av 693 cm^4.
Pluggar in det och med samma jämna kraft av 2 kN per meter rör får jag en deflektion på 7 mm. Vrider vi upp till 8 kN (som en statisk last skulle vara rundbalar som vägde 2000 kg) blir deflektionen 27mm.

Detta måste väl hålla gott och väl?
Jag har inte funderat på hur stor diameter röret får ha innan det blir otympligt, men några om diametern ökar med 4 cm känns inte så farligt (jämfört med första räkneexemplet).

Inte sagt att jag ska beställa från montano men jag får ett hum om vad priset kan bli (för nyköpt!).


Och med rör av sådan här grovlek finns det flera (fabriksgjorda) redskap på youtubefilmer som hanterar plastade balar. Ser inte ut som det "garanterat går sönder". Jämför med att en balklo också deformerar balarna en hel del. Men nu var det inte sådana de gällde, bonden jag kör åt använder separat plastare så plastningen sker vid upplägget. Om det är ensilage vill säga.

[Jimmy Nilsson]

Är väl nästan ett måste med hydralisk toppstång för att få till ngn vettig tilt ? Sen iofs så var det halm dom hanterade på filmerna men det var ett förfärligt släpande på balarna i backen. Massa jord och skit som ett brev på posten. Hade ngn behandlat mina höbalar på det viset så hade jag blivit skogstokig. Jorden ska vara på backen inte i balen.

[Michael Meier]

Halm är skillnad, och det tar en jäkla tid å jaga spridda balar, det är väl därför plockvagnar finns här.

berätta lite mera, varför vill du göra såhär

[63an]

Är det den saken som gör skillnad på "bonde å jordbrukare"??

[Aqualize]

Är väl nästan ett måste med hydralisk toppstång för att få till ngn vettig tilt ? Sen iofs så var det halm dom hanterade på filmerna men det var ett förfärligt släpande på balarna i backen. Massa jord och skit som ett brev på posten. Hade ngn behandlat mina höbalar på det viset så hade jag blivit skogstokig. Jorden ska vara på backen inte i balen.

MF:en kör med hydraulisk medan Claasen inte ser ut att ha det. Och den tycker jag klarar sig bra ändå. Sen är det fel på föraren där som släpper ner balarna på jordiga upplägget och backar många meter med dem i backen.
Ute på åkern tycker jag det inte verkar så farligt, ser man väl ofta de som "tar balen i farten". Så stora jordfräsar blir det nog inte när man kör vettigt. Minsta möjliga (utan att placera om balarna och ta nytt grepp) "släpandet" blir 2 balbredder för 1 bal och 1 balbredd för 2 balar per knippe om 4 balar.



Hittade att Fleming som gör sådana här (dock bara 2 balar) har rör som är 90 mm. Så man får något att referera till när man tittar på bilderna.
https://www.fleming-agri.co.uk/products ... ale-tipper

[Aqualize]

Halm är skillnad, och det tar en jäkla tid å jaga spridda balar, det är väl därför plockvagnar finns här.

berätta lite mera, varför vill du göra såhär

Precis - det tar en jäkla tid att jaga balar.
Körde för några år sedan ett gäng höbalar (per timme, kan inte kolla hur många det blev). 500-700 meter till uppläggningsplats (kollade karta nu) och det är väldigt litet så en lång rundbalsvagn går inte. Det var en tippkärra som tog 8+3 balar och en i spjutet så klart. Men vilken tid det tog när man väl ställt av kärran och skulle jag rätt på balarna samt vid avlastningen.
Förra året höll jag på med betesputsning åt bonden som körde in hö i en lada bredvid och jag kunde observera det. Då hade han långa balkärran men det var 200-400 meter mellan ladan och gärdet (beroende på början eller längst bort på det). Jäklar vilken tid det tog! Och avlastningen var knixig med plats , tror det behövde köras fram-back-fram-back-fram om ni förstår. Det är ju rejäl skillnad på en traktor med visserligen fram/back-låda men dock mekanisk och en riktig hjullastare.
Samtidigt vore det nog inte rätt att köra 1 bal i taget i spjutet. För det fick jag göra senare fast 1 bakspjut med så man fick med 2 balar på en sträcka av 100-450 meter.

I de här situationerna kan en traktor som plockar 5 balar i taget (1 i lastaren om man inte skaffar dubbelspjut vill säga) köra fram balar och snabbt lasta av (bara sänka ner och kör framåt). Ev. kan maskinen som lastar in på skullen/ladan fått med sig en vagn balar som används som buffert om den som hämtar på gärdet ändå inte hinner köra fram.

Samt gå i förväg och samla ihop balar på gärden i lämpliga mängder så lastning på flak går snabbare.



Ja plockvagnar (med god kapacitet) är nog effektiva - dock inget som kommer i fråga om inköp häromkring.

[danne mähl]

Har skört vedpallar på en mycke enkel pallgaffel variant i trepunkten och den hade en "för kort " drag stång
nedsänkt läge en aning lutning ner (för att änden skulle komma längt ner oav lutning)
Lyftarmarna är nerriktade och dragstången horisontalt. när man hissar blir armarna längre och stången kortare så då vinklas det uppåt
Glapp i dragstångens infästning gärden mindre känslig för ojämnheter

När jag lyfter ved i dag så tar jag en all och placerar den bredvid den andra. inget släpande på baken. lyfter jag dom längt ut och sen plockar upp två till så blir det heller inget släpande
Vet at det inte är samma sak men kanske något att fundera på och att det tar lite längre tid men inte mycke om man slipper grus i balarna. annars en liten vinkel mer mot backen så lyfts dom upp vart efter man trycker på dom