Maskinisten

Hej
Skall försöka förklara mitt problem. I samband med att jag skulle till och byta innertak i mitt kök, så frilade jag en masonite låda som täckte en balk. Min tanke var att snygga till lådan och få den att matcha mot mitt kommande trätak. När balken blottades kunde jag se att den är rätt kraftigt belastad. Upplaget på balken har ett avstånd på 4200mm. men den är böjd och droppar ca 15mm. Balken som är ett gammalt järnvägsräls, är vad jag har hittat en balktyp som heter DJ 18.5 Höjd 83mm och bredd 80mm. Egenvikt 18.5kg per meter. Ovanför balken ligger den gamla bärlinan, kan tänka mig att det är en 4x4" dock är den inte hel över balken utan har skarvar, så den bär ju inget av konstruktionen. Ovanför balken står det stolpar som är urtagna och vilar på gamla bärlinan. Det ansluter också med två golvbjälklag där bjälkarna är urtagna. Se bild.

Så här har det troligen sett ut sedan 60 talet då de byggde till huset. Det gamla huset var endast en rak huskropp och då tillbyggnaden gjordes så anslöt man med en vinkel på huset och tog då troligen bort de stolpar som stått där sedan grundkonstruktionen och ersatte med järnvägsrälsen.

Original huset med öppningen där balken ersatt stolpar.


Tillbygget utfört på 60-talet (observera att det skall vara brutet tak, men fick inte till det på bilden.



Så här ser konstruktionen ut.
Första bilden översikt, andra bilden där framgår den röda rälsbalken och symbolist syns golvbjälklaget som är urtaget och hänger på den gamla bärlinan. Samt sista bilden sett från andra sidan där stolparna är urtagna.





Min fundering är följande, bör jag vara orolig över rälsens nedböjning på ca 15mm upplag stöd 4200mm.
Om jag bör byta rälsen vilken balk bör jag byta till för att få en mindre nedböjning.

En metod jag har tänkt på är att stämpa det gamla golvbjälklaget från båda sidor och påsåvis avlasta bärlinan och då även rälsen sedan låta bärlinan va kvar för att slippa påverka infästningar i golvbjälklaget och de infällda stolparna. Givetvis får jag stämpa på båda våningarna. Sedan byta rälsen mot en högre balk, kanske en IPE balk.

Vilken balk skulle behövas för att få en mindre nedböjning än rälsen?

Alla tankar är intressanta. Eller kan jag lita på att rälsen håller i 60år till ??

mvh

/Johan

Svårt att säga.....

15mm på 4200mm är ju strax under 1/300 i nedböjning och det är lite mycket ( om det nu är nedböjning, så det inte är balken själv som är krokig ) Jag skulle titta på en I-balk (eller IPE) i första hand = billigare .....men även H-balk funkar (bär mer vikt på samma höjd, men väger mer och är dyrare)

Troligen behöver du en balk som är högre än rälsen som sitter där i dag, och du bör ha minst 180mm hög balk på det avståndet, om vi talar I/IPE/H-balk. (OBS det betyder inte att 180mm räcker för vikten i ditt hus, jag har inga data för att räkna ut det, bara att det är den minsta balken man använder på den spännviden)

Eller varför inte limträ!

Järnvägsräls, vattenledningsrör mm är inte tänkta som bärande delar i en konstruktion, så jag kan inte säga så mycket mera än så.

Hej, tack för återkoppling. Glad att du svarade har läst dina mycket intressanta inlägg om dimensionering i andra inlägg.

Det känns definitivt som att den är för klen, förr tog man väl det som närmast låg till hands därav installationen kan jag tänka mig. Om jag väljer det omfattande arbetet så skulle jag nog satsa på limträ eller kerto balk. Isåfall skulle jag behöva ta bort både balk samt bärlinan. Jag är dock rädd att jag isåfall måste bryta upp golvet på övervåningen för att kunna släppa på takbjälkarna samt lyfta på de infällda stolparna . Men då skulle jag praktisk få in en limträ eller kerto på 300+

Om jag tar bort nederdelen av bärlinan och balken samt sänker infästningarna för rälsen så skulle jag nog kunna peta in en järnbalk på 180 höjd. Bifogar en bild med laser på. Men visst borde en ipe 180 ge mindre nedböj jämfört med rälsprofilen?

/ johan

Hur hög är rälsen? ( jag har inga data för att jämföra räls och IPE-profil.....det går att räkna ut, men det är lite jobb....)

Formen på en räls är ganska rätt för att bära vikt, men materialet är inte tänkt till det ändamålet......så det enklaste man kan göra är att byta till en profil som är högre än rälsen om man vill minska nedbörjningen. ( förutsatt att det man byter till ligger i närheten i matrialtjocklek/vikt (för jämförelsens skull....

Rälsprofilen är vad jag kan se av typen dj18.5 ( enligt Wikipedia) https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Räls
Höjd 83 och bredd 80 , egenvikt 18.5kg/ m så jag borde ju vinna en hel del på en 180 profil/ Johan

Jag hade bytt ut den. Tror den är för hård. Hade själv järnvägsräls i taket på en gjuten urinbrunn låg ganska tätt, två slag med skopan på en traktorgrävare så knäcktes alltihop på mitten och rasade ihop.

Har det hållit sen 60 talet så lär det ju hålla nu också.

Ett litet överslag baserat på längd, nedböjning och profildata enligt wiki indikerar en utbredd last på ca 150 kg/meter, rimligt?
Detta ger en maxspänning på storleksordningen 65 MPa, så håller gör den nog, även blötjärn tål väl uppemot 200MPa.
Men utböjningen känns ju lite sådär...

IPE180 ger ca 2mm nedböjning för samma last, så det är väl nästan "overkill"

Hur ser det ut på loftet, och vad har du där? Kan man få in en wire som sitter mellan rälsen och en takstol kan avlasta rälsen ganska mycket. Behöver inte vara mitt på, även om det är bäst. Kan man få in wiren en meter så är återstående bit mycket starkare. Bra om man kan bygga in wiren i en vägg eller likande, blir oftast inte snyggt med synlig...
Går det att sätta en balk till bredvid befintlig räls? Då avlastar du också rälsen så den bara bär ena sidan.

Lite försök till att komma på alternativa lösningar.

Jag tror du skall fundera på att ta bort balk och överliggande syll och istället sätta dit en limträbalk

Hej
Tack för era svar och återkoppling, försökte svara från en mobilenhet men det försvann, så med risk för dubbla svar. Precis som du skrev Mattias så har jag tänkte samma sak att det har ju faktiskt stått där i 50år men jag har också läst mig till att stålet är väldigt hårt i järnvägsräls och att det kan precis som PJA skrev spricka vid fel tillfälle. Så det känns lite olustigt att bygga in det igen.

Intressant beräkning lillmalen, det är ju idag fyra stolpar varav två är dörrposter som trycker på bärlinan. Dock är det ju svårt och veta vikten. Då huset är tillbyggt och stolpar och takstolar är delade på alla möjliga ställen.

Bra ide Stridis, jag har faktiskt tänkt tanken själv att sätta exempelvis en Kerto balk på varje sida om rälsen och hänga golvbjälkarna i hängslen. Då skulle ju Kerton ta vikten från Golven och stolparna vara själva kvar på rälsen.

Ehnebom, jag håller med dig om att det skulle vara den bästa lösningen men det blir ett omfattande jobb, då jag måste kunna avlasta stolparna och bjälklag samtidigt försöka ta bort den gamla rälsen och fälla in en ny mellan stämpen. Det blir helt klart mycket förberedelser och hitta ett bra sätt att kunna få dit den ny balken. Men helt klart bästa lösningen.

Tack än en gång för engagemanget.

//Johan

lillmalen skrev:Ett litet överslag baserat på längd, nedböjning och profildata enligt wiki indikerar en utbredd last på ca 150 kg/meter, rimligt?
Detta ger en maxspänning på storleksordningen 65 MPa, så håller gör den nog, även blötjärn tål väl uppemot 200MPa.
Men utböjningen känns ju lite sådär...

IPE180 ger ca 2mm nedböjning för samma last, så det är väl nästan "overkill"

Ja, med känd profil på rälsen så går det att räkna "baklänges".
Det är möjligt att belastningen på balken inte är så stor......(jag har inte provat räkna).

.....några kommentarer:

200Mpa för "blötjärn" är nära sträckgränsen och dit vill man aldrig gå när man dimmensionerar, . (speciellt med mycket fakta som är osäkert)

då det gäller balkar/bjälklag/bärlinor så är det ofta nedböjningen som sätter gränsen, inte för att det inte "håller" om man belastar mer eller väljer en "klenare-balk" .....det känns bara inte bra att gå på ett golv som känns mer som en studsmatta.

Orsaken jag säger minst 180mm höjd på balken har med stabilitet ("vippning") att göra. En fritt bärande balk med hög men smal profil som inte är vridstyv (tex. I-balk, H-balk mm) vill vrida sig ("lägga sig") mitt på och då tappar den mycket snabbt bärkraften. (=plödslig haveri) Därför måste man staga långa balkar i sidled för att hindra att de kan röra sig så....och man väljer att använda högre profiler ju längre balk man använder även om den inte ska belastas hårt.

Vill ni prova "vippningsfenomenet" : Ta en 2m måttstock av trä (plast kan också funka ) veckla ut ca halva (1m) och greppa den i änden (som är utvecklad) och håll den rakt ut (vågrätt) med siffrorna på sidan. Delen av måttstocken som fortfarande är hopvikt fungerar lite som en vikt och vill vrida den utvecklade delen.....när den lyckas så händer det ganska snabbt.

Vad händer om om man tänker si att fördela lasten från taket i överkant på stolparna som såt ovanpå, så att endast är ovanvåningens golv som belastar balken.

Tänker det är lättare att gömma en sådan konstruktion i en vägg än i ett mellanbjälklag.

Skulle även gå att göra hängande stöd för balken då med, med trapets två punkter, då blev där inte långt spann kvar inte.

15 mm nerböjning kanske är mycket i vissa sammanhang, men frågan är om det är det vad gäller hus. Tror det är en björntjänst att baxa loss en sådan om det går att undvika!

Ptr

Som jag förstår det, så har du en vägg rakt över balken.
Hur ser den ut? En vy på väggen, med balk och upplag under, skulle vara bra för att ge förslag.

Hej, har varit och jobbat därav lite sent svar. Tack för era inlägg pch synpunkter . Det är en vägg rakt ovanför, med en dörr till ett rum. Väggens stolpar vilar på 4*4" ovan rälsen. Ovanför väggen är vindsloftet och där huset byggdes till på 60-talet. Se bifogade bilder. De tog uppenbarligen bort hanbjälkarna och tig hål varnid vinkeln byggdes till. Se bifogade bilderna.

Vägg ovan räls, observera att den även fortsätter in i ett annat rum.


Vindsloft rakt över


Bild på ena dörrstokpen samt de andra stolparna
[img]https://www.maskinisten.net/userpix/52640_HPXHW82R8B9O1486390450.jpg[/

Jag skall försöka öppna upp för att se stolparnas anslutning mot rälsen. Varje vägg är gjord av sponsrade en tums bräder + masonits och gips. Så det är gediget.

/ johan