Balkar till landgång brygga, ca 8m

#1 » 11:18:10, 09-08-2019

ska byta ut landgången till flytbryggan.
Idag är landgången 8 meter lång, ca 80cm bred och vilar på två gamla telefonstolpar av impregnerat trä. Den har legat stabilt där i 25 år men nu har den börjat gå sönder nära några borrade hål. Ska bytas till ny.

Jag får inte tag på likadana stolpar så jag behöver beräkna en ny landgång alternativt få info om lika långa landgångar som går att köpa och dess mått.
Förutsättningarna är som följer:
Längd: 8m
Bredd: 80-100cm
Infästning: Rörligt stöd i land, rulle på brygga
Yta: Trall
Belastning: maximal belastning Två gubbar på 100kg och skottkärra på 100kg, ie 300kg över ca 2m plus egenvikt.
Risk: Inte livsfarlig höjd att falla ifrån

Hur skulle man bygga?
- Träbalkar och trall? Dimensioner?
- Stålbalk galvad VKR, HEA, etc och trall? Dimensioner

Några bra förslag eller exempel?

#2 » 11:43:40, 09-08-2019

Bilder hade hjälpt frågan.

A)
Är valet av material begränsat eller får landgången bli gjord av det som blir tillgängligt?
B)
Är budgeten för landgången fast/begränsad, eller får den kosta vad som behövs?
C)
Ska den ligga plant eller lutar den (måste den ha extra halkskydd/trappsteg)?

Spontant skulle jag släppa detta med trä helt. Svetsa ihop om du inte får tag i färdig, fackverksram. Mycket lättare och mycket starkare än det som varit. Telefonstolparna var väl impregnerade med kreosot curprinol?... Du får inte tag i motsvarande rötmotstånd idag... (Priset för Bologna Processen 1998...)
Vill du prompt göra den i trä, föreslår jag åter fackverksram med 1:a klassens tryckimpregnerat på hög kant. Blir en -tung- ramp i alla fall. 28mm x 120(122?) mm ; men -inte- Byggmax sniket! Har en granne som gjort trappa och trall - så riktigt fint ut för 2 år sedan... idag... ser ut som torr röta / ruttet i planken!... Riktigt tråkigt att se hur urusel impregneringen är :-(

Dessutom så -har- grannen oljat in med Byggmax träolja/skydd, noggrant varje år...

Jag tänker mig konstruktion som de ramper som fanns i småbåtshamnar på 1970:talet, speciellt de jag såg i Västervik vid Castellet.

Du kanske kan komma över "skrotad" byggnadställning ex., ?

#3 » 20:46:55, 09-08-2019

Nu tillkommer det material att gå på, gubbarna går i takt så det blir gung av detta osv. Men en IPE 80*46 tål lite drygt 250 kg punktlast mitt på vid lastfall 15. Två sådana och se till att de inte kan välta eller vrida sig är nog minimum vad jag hade vågat bygga med. Själv hade jag önskat en del grövre... :vissla:

#4 » 21:40:42, 09-08-2019

Bra tänk. Om man då tar två ipe 120x64 och svetsar tre mellanstycken så kanske det åtminstone skulle motsvara de gamla telestolparna!

Vad anser ni om galvning? Bryggan ligger i sötvatten och landgången är ju i luften. Galva eller låta rosta?
Nån som vet hur mycket dyrare galvat stål är?

Nåt att skruva trallen i: skruva fast reglar i balken eller svetsa fast öron att fästa reglarna i? Vill kanske inte borra i balkens flöns?[youtube][/youtube]

#5 » 22:21:24, 09-08-2019

Mål med blymönja, det blir bra :-)

....ooops... Bologna Processen 1998 har visst satt stopp för alla bra produkter...

Jag frågade ovan om budgeten...
Du tar självklart rostfria balkar, om budgeten tillåter... i annat fall galvat... o blir det för dyrt... tja... då får du måla/rostskyddsbehandla själv.

www.brommastal.se

#6 » 00:24:30, 10-08-2019

Hur ser det ut från land? Bilder skulle säkert genera en del förslag.

Jag har två flytbryggor(30x3m) med landgång. Den på fastlandssidan landgången pålad ett par meter då det är sankmark, övergår sedan tlll en landgång på 4m som är byggd i med 3 längsgående 45x95 bondsågat och oljat varannan år. Ansluter till en mindre flytbrygga på 5m som är kopplad till den stora flytbryggan. Har hållt för allt som vi kört ut till ön hittils. Vedkamminer, kylskåp med mera. Trafikeras flitigt med tung skottkärra.
På andra sidan är det uppfyllt en bit mellan land och brygga. Landgång i tryckt köpevirke 45x95 på ca 3 meter. Körs över med Stiga park och fullastad vagn på 100kg utan problem.

En konstruktion på 8 meter kommer dra iväg i vikt hur man än gör.

Ett par idéer

1: Det går inte påla ned två stolpar ett par meter ut och på så sätt halvera längden på den röliga delen?

2: Förlänga flytbryggan en bit och få kortare spann? Måste bryggan ligga 8 meter från land?

3: Göra landgången tvådelad med flytelement i mitten.

4: Om du ska ersätta telefonstolparna kan du börja kolla på konstruktionsklassat virke och se hur mycket du måste upp i för att få samma tvärsnittsarea som telefonstolparna.

#7 » 09:58:16, 10-08-2019

Att galva material brukar inte vara så mycket dyrare än vad det är att måla men frakten kan bli dyr om du inte fixar det själv nu kan det gå att köpa galvade balkar och skruva allt sen undvik svetsning. Byggmax virke är inte sämre än tex Beijer samma leverantörer och tryckt enligt samma normer.

#8 » 15:48:07, 10-08-2019

Svetsa i galvat järn är inge lämpligt . Svårt att få en bra svets . Är dessutom VÄLDIGT ohälsosamt .
Varmförzinkning som ytbehandling , har jag tyckt att det varit prisvärt mot att göra rent och måla . Har man tillgång till en firma i närheten , tyvärr har de lokala firmorna i den branschen försvunnit.
Göran i Björnarbo

#9 » 17:21:51, 10-08-2019

Om du är i närheten av Södertälje så kan det finnas "telefonstolpar".
Har inte kollat längd och om de finns kvar.

Men det är stolpar för högspänning, då är "lite" grövre...
Ort är alltid bra att fylla i. Man får andra svar då. Folk kan ju material de vill bli av med.

**#10** » 09:25:14, 11-08-2019

Borde finnas telestolpar lite varstans i landet nu när kopparnätet håller på att rivas. De brukar gå att få överta ganska billigt ( gratis) för det kostar en slant att skicka på destruktion.

**#11** » 10:30:01, 11-08-2019

En bekant fråga om han fick stolpar men dom fick inte ge bort dom men dom upplyste att dom låg kvar även på nätterna och att dom inte skulle ha kvar dom.

**#12** » 10:50:25, 11-08-2019

Tänk på att det kan bli en ansenlig snölast vintertid.
Skall du bygga i trä så observera att det finns olika impregneringsklasser. Rostfri skruv såklart.
För att få bärning över 8 m, så kan du göra en sk spännbock. I princip en takstol eller balk med trallen liggande på underarmen.
1,2 m bredd ger inte spill. En pappremsa ed över upplagsvirket för trallen med bredd för avrinning skonar virket.

**#13** » 22:00:48, 14-08-2019

dc_lindberg skrev:Mål med blymönja, det blir bra

....ooops... Bologna Processen 1998 har visst satt stopp för alla bra produkter...

Blymönja säljs fortfarande, i alla fall till certifierade företag.

I vilket fall som, jag pratade med en duktig konstruktör som bad mig påpeka gällande min beräkning att det gällde IPE 275. Det finns även IPE 355 som kommer att svikta lika mycket men hålla för mer. Jag utelämnade detta i mitt förra inlägg för jag tyckte det rörde till mer än det hjälpte, men nu fick ni detta också.

Däremot sa han en annan sak som jag inte hade tänkt på, nämligen att man bör snedsträva konstruktionen så den inte kan bli rombformad.
Ytterligare en sak jag inte tänkte på, men som Skru'are nämnde, är snölasten. Kommer någon att gå på landgången när där är snö? I så fall ökar detta på belastningen markant.

Men, om jag skulle bygga en landgång utan att räkna alltför mycket hade det nog blivit ungefär så här:
Två stycken 8 meter långa U-balkar som är 120 mm höga. UPE eller UNP är ungefär samma värden. U-balkarna placeras med liven ytterst.
Utanför dessa placeras en tryckt träregel, 145*45, som skruvas fast genom mitten av U-balkarnas liv. Om man inte får tag på en regel i full längd så tar man den längsta man kan hitta och placerar mitt på U-balken och fyller på med kortare bitar i ändarna. På detta vis hjälper träregeln till att bära upp U-balken. Träregelns översida placeras lite högre än stålet så det finns plats att röra sig på.
Mellan U-balkarna placeras snedsträvor så de inte kan bli rombformade.
Ovanpå lägger man trall på tväran, förslagsvis 28*120, som sticker ut ungefär 5 cm på var sida om träregeln och skruvas i denna. På undersidan av landgången placeras också några trallbitar. Behöver inte vara så många som på ovansidan, men de kan hjälpa till att förhindra vridning av balkarna.

Stålet hade jag antingen köpt färdiggalvat eller lämnat in på galvning.

Ovanstående konstruktion lämnas över huvud taget inga som helst garantier på. Byggaren gör det helt på eget ansvar. Jag har inte lagt mycket eftertanke på den, och det enda som är beräknat är balkens hållfasthet och nedböjning (ca 250 kg och en nedböjning på knappt 45 mm för en balk), inget annat. Bygg på egen risk, men glöm inte att redovisa hur det går. :eat:

Förresten, en U-balk i den dimensionen väger ungefär 100 kg, så med ett pris för handelsstål på 30 kr/kg så går stålet löst på över 6000 kr. Träet är inte heller helt gratis, det blir inget budgetbygge precis. Men om det blir bra och håller i 25 år till så är det troligen väl investerade pengar.