Hållfasthet rostfritt vs svart

[skogsgurra]

Simnil: "Tänker man sig för vid fogkonstruktionerna och vet att inte svetsa sönder materialet så kan man med dessa bygga extremt starkt och lätt"

Det stämmer nog. Jag var med när man tog fram de första höghållfasta stålen i Domnarvet (en benämning som nästan ingen använder längre) och då var kylprofilen väldigt viktig. Kylningen skedde ed vatten och temperaturen måste tas ner på några få sekunder med en noggrannhet under kylningen som räknades i några grader C.

För långsam kylning gav inte rätt hållfasthet och för snabb kylning gjorde stålet så sprött att det flög "Schrapnels" kring i anläggningen, framför allt i påhaspeln. Jag jobbade perifert med kylvattenpumparna och deras styrning. Vill minnas att det var totalt 23 varvtalsstyrda motorer och så fort det blev något fel så skulle hastighetsprofilen kollas. Så småningom kom vi på att kylvattnet, som togs direkt ur Dalälven, varierade lite i temperatur under dygnet (och med det numera så berömda klimatet) och då infördes intemperaturen också i styrningen. Sedan började det gå riktigt bra.

Med det som bakgrund känns det som ett rent under att det går att svetsa materialet och ändå få styrka i konstruktionerna. I en svets är det nog inte möjligt att få kylprofilen så välkontrollerad. Eller är det det? Hur gör man?

[Simnil]

Det som ger styrka till stål är kol, inget annat. Alla legeringsämnen, om ämnen som ska ge korrosionsskydd undantas, har som enda uppgift att just förlänga "kylfönstret". Ren kol/stålblandning måste kylas på någon enstaka sekund från det eutektiska området ner till nästan rumstemperatur för att få 100% martensit, detta är i princip omöjligt för material mer än enstaka milimetrar tjockt. Det martensithärdade materialet anlöps sen, eftervärms vid viss temperatur under viss tid, för att sänka hårdheten men öka segheten. Är ni nyfikna så googla TTT-diagram.

Rätt legerat så kör dom bara ut slabsen från stränggjutningen och låter dom självsvalna och åstadkommer ändå den eftersträvade mikrostrukturen. Anlöpning, varm- och/eller kallvalsning sker inte sällan ändå senare.

Vi har en 1,2mm Docol 1400 plåt på jobbet. Vad som verkar hända är att den blir mjuk kring svetsfogarna. Det är väl i och för sig inte så konstigt då den är kallvalsad. Värmen som blir av svetsningen ger materialet energi att anlöpaoch skapa nya strukturer istället för dom starkt tillplattade och redan deformerade kristallerna som kom ur kallvalsningen.

Att just fogarna får så mycket andra egenskaper än grundmaterialet behöver inte vara något problem, man måste bara se till att foga på rätt stallen och på rätt sätt.