Dimensionering av pelare av HEA-balk till maskinhall

[uppland2]

det inte går att bara lita på vad dimensioneringsprogrammet spottar ut, utan det behövs erfarenhet för att korrekt bedöma rimlighet.

Var det ett programfel, inte ett mänskligt?

[fretchi]

Programmen felar nog ytterst sällan. Men apan som bankar på tangentbordet ska både kunna peta in rätt data och sedan tolka datat maskinen spottar ut.

[Alrik]

Har du räknat på värsta scenario, om stommen kommer att hålla med 1/2 meter snö på taket samtidigt som det är en vindlast om 32M/S rakt på långsidan samtidigt som traversen belastas fullt?

Halvmeter snö kommer de på en förmiddag i Dalarna.

[rospigg]

Å tusan. Här kom snön på eftermiddagen/kvällen.

[Alrik]

Å tusan. Här kom snön på eftermiddagen/kvällen.

Upplandskusten...
Den här vi till ibland också fast de är 10 mil dit

[Henrik.E]

Jag förstod att det skulle bli liv om det här

Det jag ville diskutera var dimensionering av rampelare för att få fram lite olika synpunkter. Självklart kommer jag inte bygga nåt utan att
en godkänd konstruktör varit inblandad !
Men diskutera får man väl göra före eller ?
Jag tror inte ens jag kan få bygglov utan allt på papper ?
Det är så pass dyrt material så man går ju inte och köper 20 ton material bara för att chansa på vad som funkar för att sen inte kunna besikta utrustningen.
Men jag vill gärna ha underlag och komma fram till egna slutsatser även om en konstruktör ska räkna !
Om sen en konstruktör kommer fram till samma sak så är det ju extra roligt.



Jag ska kolla med krantillverkaren om dom kan tillhandahålla dimensionering av pelare också och om dom kan dimensionera efter mina förutsättningar.
Traversen och kranbanorna är nästan nya så dom finns det ju alla dokument på redan.

På gamla jobbet hade vi massa böcker från stålbyggnadsinstitutet.
Har för mig att det i nån av böckerna fanns massa praxis och exempel på olika byggnader och dimensioneringar av stålstommar i den ?
Både med och utan kranbanor.

För att krångla till det ännu mer så går traversen i klass 3m.
Hur lång efter traversen lär man dimensionera för lyftklass ?
Kranbanor, pelare , infäsning ,fundament ?

[Michael Meier]

Vad är det för betongväggar?

Undrar om det verkligen är en fördel, att ha dessa med i belastningsberäkningen.

[Orsa]

Lyftklass tar hänsyn till bedömd användning. Hur ofta man lyfter, maxlyft och vissa kranar används över hetta i industrin vilket också styr lyftklassvalet. Även hur kritisk användningen är. I en reaktorhall byter man inte travers utan där tar man till från början.
Lyftklassningen/driftsklassningen leder sen till att man överdimensionerar ju hårdare kranen ska gå alternativt livslängdsbegränsar den till ett max antal lyft. Man kan också föreskriva fördjupad provning/inspektion efter vissa tider.
När en kran börjar tröttna ur kan man begränsa laastkapaciteten om det finns en annan med tillräcklig kapacitet ändå inne i samma hall.
Vi gjorde nyss en större travers i polerat syrafast material på 6 ton till ett amerikanskt läkemedelsbolag. Den livslängdsbegränsade vi för den är avsedd för en sällananvändning. Den byggdes in i byggnaden, "ifall den kan behövas framöver för ev kommande tyngre utrustning". Det är en slags underhållskran och den får man inte in i efterhand utan att ta hål i renrumsbygget...

[Henrik.E]

Vad är det för betongväggar?

Undrar om det verkligen är en fördel, att ha dessa med i belastningsberäkningen.

Sandwishväggar i betong.
Bärande innerskiva som svetsas mot stommen = 150mm tjock.
Cellplast = 120mm och ytterskiva = 100mm.

Leverantörer av färdiga stålstommar brukar inte vilja räkna in väggar som bärande eller stagande i stommarna även om det i praktiken gör jättemycket skillnad beroende på väggval.
Däremot brukar dom kunna räkna in väggarna som vindskyddande.

Beställer man en färdig stomme som ska klara av att stå med tak fast utan väggar ett längre tag så måste stommen stagas mer än om man monterar väggarna direkt.
Tror det skiljde ca 150k i pris pga detta på en stomme som var 12x36m.

[Henrik.E]

Orsa :
Frågan var om man lär ta hänsyn till resten av byggnaden när man dimensionerar i förhållande till traversens lyftklass ?

Vi tar ett exempel.
Det sitter en 15 tons kran i en byggnad som har lyftklass 1aM (isoM4).
Det är en verkstadskran som används sällan.
Nu vill man ha annan verksamhet i lokalen där det ska lyftas ofta och dygnet runt. Man beställer en ny kran med samma lyftkapacitet men med lyftklass / maskingrupp 3m (M6). Alltså en "produktionstravers".
Får man bara sätta upp denna kran i byggnaden eller kommer det inför slutbesiktningen tittas på resten av konstruktionen också ?
Vi antar att denna blir godkänd.

Efter några år flyttar verksamheten ut igen och nu flyttar en annan verksamhet in. Man vill kunna lyfta ännu mer men väldigt sällan så man kollar om det går att klassa ner kranen i lägre klass för att kunna höja lyftkapaciteten.
I detta läge kanske det är byggnaden, rampelarna eller t.o.m plattan/pelargrunden som säger stopp om inte detta är tilltaget från början ?

Det syns ju att det är jättestor skillnad konstruktion och dimensionering av traverser när dom ligger i olika lyftklasser fast har samma lyftkapacitet och spännvidd. Därför misstänker jag att man lär titta längre bort än tex bara kran och kranbanor ?

[Orsa]

Det vet jag inte. Det är bra frågat men min kompetens räcker inte till att svara på det. Vi har alltid haft lyxen avgränsa oss från allt med byggnaden. Vi samarbetar med byggnadsstatiker om gränssnitten men vad dom gör i sina beräkningar vet jag inte. Ibland blir det svårt i våra projekt då vi har kranupphängningar genom icke bärande väggar o tak som ska vara helt avtvättade men kunna flexa oberoende.
Vi brukar jobba med spetskompetenser då det krävs, med FEM-analyser samt att det är särskilda normer utanför Sverige/EU.
Du vet säkert lika väl som jag att du kan bygga något som blir fungerande och säkert men vi har ju ett samhälle som blivit ganska byråkratiserat. Om nån jobbar ska många leva på det. I namn av säkerhet kan man lägga på och öka kraven hela tiden. Vi brukar skoja och säga när vi ser vissa sakkunnighetsutlåtanden att man försökt räkna ut hur svagt man kan göra nånting. När det blir exakt fel istället för ungefär rätt.

[Bodins]

jag kan maila dig mina ritningar om du vill ha nått att jämföra med ca 18m spännvid och 10tons travers . pelarna har jag för mig är hea280 elr om det va 300

[Bodins]

är det intresant så dra ett mail till mig Rikard@bodinslekeberg.se

[Henrik.E]

Det där har du rätt i Orsa.
Allt blir jättedyrt idag då många ska vara med och dela på kostnaderna varav dom byråkratiska kostnaderna blivit en större del medans materialkostnaden blivit mindre.
Det man får är en konstruktion som precis ligger på rätt sida om gränsen för att hålla.
Konstruktörerna har blivit duktigare med tiden på att räkna med så lite material som möjligt.
Sen vill ju slutkund inte betala mer än vad som behövs heller så då blir det så.

På min gamla arbetsplats hade vi många traverser varav ett 40 tal över 12 ton och några av dessa på 25 ton och med spännvidder på upp till 30m.
Fabriken var utbyggd flera gånger genom åren och ju nyare det blev ju verkare blev det.
Ett hall byggd -71 hade en spännvidd på 30m med en 15 tons travers med 10m lyfthöjd. Rampelarna i denna hall stod på 10m cc.
Pelarna var HEM 1000 balk.
Perfekta pelare att stapla europallar i
-06 byggdes en lika hall med samma förutsättningar ,spännvidd och lyfthöjd fast med en 25 tons travers. Nu använde man HEA 550 som pelare istället !
I den gamla hallen fick man sätta upp vad som helst på pelarna.
Svängkranar med nåt tons lyftkapacitet och utligg på 7-8m var bara att skruva upp.
I den nya hallen kunde man inte göra sånt för där hade man nog dimensionerat på gränsen redan.
Många äldre traverser från slutet av 70- talet gick även att klassa upp. Från början var det 8 ton på dom. Senare blev dom uppklassade till både 10 och 12 ton fast användningen t.o.m ökade.

Visst har nya smarta funktioner på traverserna som mjukstart, svajkontroll mm sänkt dom dynamiska belastningarna så man kunnat pruta på konstruktionerna men nog märks det att allt blivit sämre ( vekare ) med åren.
Sen har det nog en del med hur stora företag sköts idag också.
Vid investeringar så ser man inte längre framåt än kanske 5 eller max 10 år.
Förr tog man till för att det skulle vara framtidssäkert.

[Henrik.E]

är det intresant så dra ett mail till mig Rikard@bodinslekeberg.se

Tackar ! Intressant !
Jag har skickat dig ett mail.