Val av bärande balk - 4m

[Albireo]

Hej!
Min önskan är att skapa ett utrymme under en utbyggnad. "mitt under" finns ett stöd (som måste bort).
Detta stöd tänkte jag byta ut mot en limträbalk / HEA- balk (eller liknande)
Hur kan denna balk beräknas? / installeras?
Önskemålet är en lösning med så låg bygghöjd som möjligt.
Balken får inte heller bli "för tung". (måste hanteras "manuellt")

Försökte hitta en lösning på byggbeskrivningar.se (om limträbalkar) https://www.byggbeskrivningar.se/dimensionering/oppning-innervagg-2-planshus/
Valde följande .:

• Tungt träbjälklag (ovanför är det två rum - ett med klinker)
• Bostad - vistelselast
• L1 = 4000 mm
• H = 2100
• B = 8000
• B1 = 4000
• Taklutning = 18grader

Det enda jag tycker är relevant är L1 (och möjligen B1)
Takstolarna tror jag är självbärande och tynger ytterväggarna.
Resultatet blev en last på drygt 4000kg (upplever att det är mer än var hela utbyggnaden väger)
Det närmaste jag kom var en limträbalk på 140 x 315 x 4000mm
(önskar att den bygger ned så lite som möjligt, för att inte förlora för mycket i takhöjd)
Det enda (som jag kan förstå) är att golvåsarna vilar på en syll som finns där.
Ovan golv, finns ett rum med klinker och kakel, samt några garderober och en tunn innervägg mellan garderoberna och ett sovrum...

Undrar om min önskan medför samma beräkningar. (Idag finns inte det undre planet)
En sak är hållfastheten hos balken, en annan är stödet för golvåsarna (som idag ligger på en sten - kanske 20-25 cm?) Måste balken bli lika tjock?

Bakgrund .:
Utbyggnaden är ca 8 x 4m (torpargrund). Som sagt, finns en stenrad nästan i mitten av byggnaden. (Har inte mätt)
Golvåsarna vilar på en syll (oviss tjocklek) svårt att mäta - just nu - men den vilar på dessa stenar.
Osäker om en innervägg (eller möjligen halv innervägg) finns rakt ovanför dessa stenar.
Har försökt analysera om taket / takstolarna kan vila på någon innervägg. (men tror inte det)
En fackverkstakstol - W-takstol borde inte behöva något stöd på ca 8m spann.

Detta skulle innebära att det är golvåsar / ett kaklat rum (toa) / någon innervägg som skulle vila på denna balk.

Vilken typ / dimension av balk borde jag välja?

[Mattias Petterson]

Du borde ha en heb balk för att få mindre nerböjning på mitten.

[Albireo]

Sökte - Men hittade inget dimensioneringsprogram..
Hur hög skulle en sådan bli för att klara tyngden?
(Kommer den att bli "för tung"?)

[torbjorn_forsman]

Du behöver inget särskilt dimensioneringsprogram. Värden på böjmotstånd och tröghetsmoment hittar du i kataloger från balkleverantörerna (eller i Karl Björks teknologiformelsamling), sen räknar du för hand via anvisningarna i formelsamlingen, de är så utförliga att de en gång i tiden räddade mig på ett teknologiprov där jag helt hade missat att läsa på kapitlet om böjning.

[Stridis2]

Svaret på vad för balk du ska ha är nog bara du själv som kan ge. Du får försöka göra en uppskattning på vilken vikt som vilar på balken. Sedan, som Torbjörn säger, kolla i någon lämplig tabell alternativt fråga här så kör jag siffrorna i Balkylen så ser du vilken balk som är lämplig.

Ett par funderingar jag har fått:
Du har alltså ett tillbygge till huset där du vill bygga källare under? Har du ingen annan möjlighet, som att bygga ett fristående hus? Att gräva ut källare under befintligt hus är mycket jobb! Jag har sänkt golvet i en befintlig källare. Det kunde kostat mig livet, men jag slapp undan med bara tre månaders sjukskrivning.
Är det ett kaklat badrum ovanför. I så fall är det extra känsligt att ingenting rör sig, annars spricker fogarna, plattorna kan lossna och tätskiktet går sönder. Ytterligare en anledning till att bygga någon annan stans.

...de är så utförliga att de en gång i tiden räddade mig på ett teknologiprov där jag helt hade missat att läsa på kapitlet om böjning.

Tack för ett gott skratt så här på kvällskvisten!

[Albireo]

Tack för Ert engagemang!

Du behöver inget särskilt dimensioneringsprogram. Värden på böjmotstånd och tröghetsmoment hittar du i kataloger från balkleverantörerna (eller i Karl Björks teknologiformelsamling), sen räknar du för hand via anvisningarna i formelsamlingen, de är så utförliga att de en gång i tiden räddade mig på ett teknologiprov där jag helt hade missat att läsa på kapitlet om böjning.

Gjorde ett försök (men vet inte hur informationen ska behandlas) Något saknas?
Sökte och hittade Konstruktionstabeller för Rör, balk och stång från Tibnor (kändes nog rätt )
I den finns förmodligen underlag för mina frågor (men förstår inte hur den ska användas)

Därför tänkte jag först försöka förstå ett exempel som finns i konstruktionstabellen.


Söker igen "lastfall 1" får fram lastkonstanterna kσ = 1,000 och kf = 1,000

Med följande information


Letar rätt på Profilen IPE 220, S355J2 och får veta följande .:


Hur detta underlag kan ge - vid nedböjning 16mm att lasten är 89,7 kN/m - Ingen aning.
________________________________________________________________________________________________

Svaret på vad för balk du ska ha är nog bara du själv som kan ge. Du får försöka göra en uppskattning på vilken vikt som vilar på balken. Sedan, som Torbjörn säger, kolla i någon lämplig tabell alternativt fråga här så kör jag siffrorna i Balkylen så ser du vilken balk som är lämplig.

Ett par funderingar jag har fått:
Du har alltså ett tillbygge till huset där du vill bygga källare under? Har du ingen annan möjlighet, som att bygga ett fristående hus? Att gräva ut källare under befintligt hus är mycket jobb! Jag har sänkt golvet i en befintlig källare. Det kunde kostat mig livet, men jag slapp undan med bara tre månaders sjukskrivning.
Är det ett kaklat badrum ovanför. I så fall är det extra känsligt att ingenting rör sig, annars spricker fogarna, plattorna kan lossna och tätskiktet går sönder. Ytterligare en anledning till att bygga någon annan stans.

...de är så utförliga att de en gång i tiden räddade mig på ett teknologiprov där jag helt hade missat att läsa på kapitlet om böjning.

Tack för ett gott skratt så här på kvällskvisten!

Jag tror att man kommer långt med en last på 1000kg - nästan mitt på utbyggnaden.
Utbyggnaden har en våning och är på 4x8m och det är bara golvåsarna som är skarvade på den befintliga syllen, tvärs över (vad jag kan se - en torpargrund man inte kan krypa under). Det tyngsta är det kaklade rummet. Takstolarna tror jag helt vilar på ytterväggarna.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Off topic .:
Mitt problem är egentligen av helt annan art. - ett dräneringsproblem.
Lite om Silt
Eftersom marken där huset är placerat är silt - En mycket finkornig sand. (lite grövre än lera)
Det är en märklig sand, har ingen rasvinkel (om den kan hålla någon form av fukt), den är själv dränerande och väldigt kapilärbenägen. dvs. hälls en hink vatten blir ingen pöl - vattnet försvinner på en gång, slår jag på sanden blir den lätt fuktig - silt kan dra vatten upp till 2m med kapilärkrafterna. Detta innebär att marken alltid är mättad av fukt.
Tillförs ytterligare vatten kommer silten inte att kunna lagra mer vatten och i mitt fall höjs grundvatten nivån på våren men även ibland på hösten (i vår höjdes den ca 1m)
Detta medför problem i ett hus utan dränering... - främst i källaren.

När huset köpes hade jag ingen aning om problemen. (såldes i januari och inga direkt tecken på fukt kunde påvisas.)
Försökte få en klausul inskriven i kontraktet, att om fukt framträder... Men mäklaren vägrade skriva in detta.
Säljaren "bedyrade" att det inte hade varit något problem...

Hela huset hade inte källare (vilket medförde att ena hörnet på huset började sjunka av olika orsaker.)
När detta projekt påbörjades började jag inse att dränering är ett måste.
Började fundera på traditionell dränering (dräneringsrör samt markduk runt om)
Gjorde ett test - lade markduk ovanför en hink och lade silt på markduken samt hällde vatten över sanden.
Inte en droppe vatten hamnade i hinken...
En bild från den utgrävningen
Här kan man tydligt se väggar med bara sand(silt).

Började spana på alternativa lösningar och hittade ESS-drän [youtube=https://www.youtube.com/watch?v=JldvQVpiUIs]ESS-drän - genom gravitation[/youtube]- silt flyter inte.
Nu tror jag de håller på med en ny modell, med dubbla rör som är bättre. (ingen aning hur långt de kommit)
Nackdelen med detta dräneringsrör är att det inte har slät insida, samt krångligare? att komma in med ev. kamera.
Men silt flyter alla fall inte. Än så länge verkar det fungera väldigt bra (den del jag dränerat med detta rör).
Har även testat toppslitsade vägdräneringsrör - under är det som ett avloppsrör och uppe finns hålen.
Där lade jag singel ovanför röret samt en isolerskiva på singlet samt fyllde över med silt längst upp.

Om man vill ha effektiv dränering (vilket är nödvändigt i detta fall) måste dräneringen läggas vid husfot.
Att gräva dränering under utbyggnaden är inget problem (för mig). Men att fylla igen blir omöjligt.
När dräneringen har grävts är det drygt 1/3 till att gräva för att få ett rum under utbyggnaden.
och där står jag nu.
I dagsläget pumpars vatten ut från den dräneringsbrunn som jag har, med ca 1m3? / dygn.
(vattnet rinner till i ca. 60-90sekunder - pumpen går i ca 20 sekunder - dygnet runt) - dräneringen är just nu kanske utförd till 1/3 runt huset.


Det var lite om det projekt som planeras för.
Men det är "balken" jag funderar på - vill minst få 2m under den
Det finns en befintlig syll ovan stenarna som håller upp golvåsarna men har ingen aning hur hög / bred den är. (den har också någon bärighet)
Dock vill jag beställa balken så fort som möjligt (förmodligen långa leveranstider...)
Grävning / dränering / gjutning / murning / isolering vill jag ha klart innan vintern... (annars kommer leran som ligger ca 60-100cm under isoleringen för källargolvet att lyfta huset....)

[Stridis2]

OBS! Jag tar inget som hels ansvar för nedanstående resonemang. Alla som använder hela eller delar av det gör så helt på egen risk!

Jag tror du underskattar vikten på huset. Jag räknade på viken belastning det var på en bjälke, ca 3 meter lång som låg fast i ena änden men skulle hänga i den andra. Bara materialvikt var ca 250 kg med massivt trägolv vilket högst sannolikt är mycket lättare än fibercement, gips eller kanske till och med golvspån. Lägg till klinker, fix och fog. Jag hade inte vågat räkna på mindre än 5 ton.
Mina 250 kg var bara byggnadens vikt, inget med möbler och folk som går / hoppar / dansar.

Nästa problem är nerböjningen. Även om balken håller får den inte svikta ner eftersom då kommer plattorna att lossna i badrummet.
Om vi godkänner 5 mm nerböjning och vill ha 5 tons bärförmåga i lastfall 1 (utbredd last) så behövs t.ex. en IPE 275 270*135. Denna får en nerböjning på 3,5 mm och väger 144,4 kg (hur dyr den blir att köpa). Lägsta vikt hittade jag på UPE 355 270*95. Denna väger 140,8 kg och har nerböjning 3,8 mm.
Lägsta bygghöjd har HEM235 160 (180)*166. Vikt 304,8 kg och nerböjning 4,0 mm.

Angående dräneringsproblemet så tycker jag det borde kunna gå som dolt fel. Prata med någon kunnig jurist om detta. Går kanske att få ut lite pengar för jobbet du gör.

[dc_lindberg]

Väl påläst och inläst får jag som uppfattning av dina inlägg både här och på det andra forumet.
Ledsen - jag har inte lyckats klura ut din primära fråga och din sekundära

I texten till bilden på det andra forumet skriver du "isolerad altan", här skriver du "utbyggnad". Är det samma utrymme du menar?
Vi har en "järnvägsbalk" som avlastande balk för övervåning ovan större rum. Hur mycket den sviktar har jag inte mätt, men golvet på övervåningen är... inte plant...

Vad, exakt, är det som balken skall "hålla uppe"?
Som alla andra påpekar är det den sannolika belastningen av balken som är intressant - vad kommer den att belastad med, när den väl är på plats?

Dräneringen.
...(ASG!) - välkommen i klubben!
Det problemet fick jag dumt och dummare svar om när vi lade om vår dränering 1995. Totalt omöjligt att få vettiga svar (då) från branschen.
I din fråga finner du svaret på din fråga.
Ditt hus, är en "husbåt" som "simmar" i grundvatten!... Hur löser man problemet med vatten runt en båt?... dränera bort det?... (förlåt "spydigheten", men det var ungefär den sortens svar jag fick...inte speciellt konstruktiva alltså...)
Vi löste problemet tackvare en granne till mig, som nu bor i Pitä om jag minns rätt. Den ingenjören tänkte utanför boxen och insåg att problemet inte kommer uppifrån, utan underifrån => alltså - simbassängmatta på ytterväggarna i källaren => tätar mot stigande grundvatten. Dräneringsrör/system som klarar kraftigt ökat grundvattentryck med brunn och pump dimensionerat för "överraskningar". Plattan kunde vi inte göra mycket åt. Byggmästare gjöt den direkt på lera 1956... (tack för den!)... Lösning: -håll källaren varmt!-
Utanpå "simbassängmattan" la jag 7cm's markisolering(frigolit?). På den tiden rekommenderade boverket 3-5cm. Ett par månader senare rekommenderade de 15cm... å något år senare var det väl 25cm... (å jag som tyckte jag tog i med x2 mot BoVerkets rekommendationer!).
Källaren blev torr och färgen på källarväggarna torkade (efter 30 år sedan tillbyggnad)
Jag vet inte hur mkt vatten det är per dygn för mig, men någon m3 lär det var (minst).


Tillbaka till dina frågor:
- vad skall balken belastas med (kan du beskriva bättre, ritning, foto)?
- dräneringen; vad är kravet?

[Albireo]

Tack för din tid.

OBS! Jag tar inget som helst ansvar för nedanstående resonemang. Alla som använder hela eller delar av det gör så helt på egen risk!

Jag tror du underskattar vikten på huset. Jag räknade på viken belastning det var på en bjälke, ca 3 meter lång som låg fast i ena änden men skulle hänga i den andra. Bara materialvikt var ca 250 kg med massivt trägolv vilket högst sannolikt är mycket lättare än fibercement, gips eller kanske till och med golvspån. Lägg till klinker, fix och fog. Jag hade inte vågat räkna på mindre än 5 ton.
Mina 250 kg var bara byggnadens vikt, inget med möbler och folk som går / hoppar / dansar.

Nästa problem är nerböjningen. Även om balken håller får den inte svikta ner eftersom då kommer plattorna att lossna i badrummet.
Om vi godkänner 5 mm nerböjning och vill ha 5 tons bärförmåga i lastfall 1 (utbredd last) så behövs t.ex. en IPE 275 270*135. Denna får en nerböjning på 3,5 mm och väger 144,4 kg (hur dyr den blir att köpa). Lägsta vikt hittade jag på UPE 355 270*95. Denna väger 140,8 kg och har nerböjning 3,8 mm.
Lägsta bygghöjd har HEM235 160 (180)*166. Vikt 304,8 kg och nerböjning 4,0 mm.

Angående dräneringsproblemet så tycker jag det borde kunna gå som dolt fel. Prata med någon kunnig jurist om detta. Går kanske att få ut lite pengar för jobbet du gör.

Intressant resonemang. (dock kanske jag inte beskrivit mitt fall så bra)
Den belastning som endast balken ska bära upp kan inte vara 5ton. (Hur mycket väger då utbyggnaden på 4x8m)?
Allt som vilar på stenfoten / hussockeln kan räknas bort. dvs. tak och väggar. Kvar finns golv med golvåsar.
Ett försök till överslag (många antaganden)
Beräkning av vikt för golvåsar - Antag 7st golvåsar på 2x4m (delade i mitten = 8m)
Antag dimensionen 2"x6" dvs. 50x150mm (0,15*0,05*8*7=0,42m3)
Antag att vikten på träet är 400kg/m3
Det skulle medföra att golvåsarna väger 168kg (varav halva vikten vilar på hussockeln)
Belastningen på balken => 100kg (uppskattning)
Antag att golvet väger lika mycket => 100kg på balken (uppskattning)
Antag att garderoberna som står i mitten av byggnaden väger lika mycket = 100kg
Sedan kommer vi till det kaklade rummet (med uppskattade mått) 3m djupt 2,3m högt och 7,5m bredd samt att kaklet/klinkern väger 21kg/m2.
Korta väggen är 3m djup * 2,3m hög * 21kg * 2st väggar = 270kg
Långa väggen är 7,5m lång * 2,3m hög * 21kg * 2st väggar = 725kg
Totalt ca 1000kg vara halva vikten vilar på ytterväggarna = 500kg (har inte räknat bort dörrar och fönster)
Ok - det finns ett tvättställ och en toa och en säng (med största vikten mot yttervägg)
Men vi säger 100kg
Nu har vi en belastning på balken på 900kg
Oj jag glömde att vi hade kalas så 6st vänner på 100kg hälsar på och alla ville stå mitt i huset - i utbyggnaden. => 600kg
(Innertaket hänger nog på takåsarna?)

Antag att jag vill lyxa till det med ett bubbelkar på 800kg (dock kommer största vikten att hamna mot yttervägg i detta fall - där avlopp är osv.)
Men vi säger 500kg på balken.

Nu är min beräkning på 2000kg (om jag inte antagit / summerat fel)
Var jag ska hitta resterande 3000kg på balken - Ingen aning.
____________________________________________________________________________

Hur har du (stridis2) gjort beräkningarna på de balkar du hänvisar till?
Är det svårt?
____________________________________________________________________________

När vi upptäckte vatten problemet (Det var många små saker - tätade rör med silikon osv...) , tänkte jag precis - "dolta fel"
Tänkte börja slå med "stora yxan". Kontaktade mäklare / Villaägarna m.fl. Men så besinnade jag mig. Absolut - börja samla bevismaterial, läsa på rättigheter osv. Drivit fallet till domstol.
Och efter 2 kanske 3 år vinna målet - Hur skulle jag må? känna mig nöjd? Kanske / kanske inte. (kanske helt slut..)
OK - vi säger att jag vann målet - Skulle då nästa kamp bli att driva in pengarna (de som sålde gjorde skilsmässa och gick från huset med ca 100.000kr i lån)
Nej, jag orkar inte den "kampen" - bättre att trivas och vara nöjd - trivs väldigt bra på området vi bor på - snälla grannar - det är värt "allt".
När vi träffade säljaren och berättade att vi inte tänkt driva ärendet vidare - att se hur tyngden föll från hans axlar - obeskrivligt skönt.
Det finns värre saker som kan inträffa.

[Albireo]

Tack för Er tid!

..........
- vad skall balken belastas med (kan du beskriva bättre, ritning, foto)?
- dräneringen; vad är kravet?

Förra bilden kommer från källargrävningen under 2-våningshuset, som var betydligt tyngre (dock inga problem med 12t domkrafter)
Det var då jag uppfattade siltens egenskaper och dränerings behoven.

Nu är det en utbyggnad jag tänkte försöka ge mig på och dränera under.


Min primära fundering är hur balken som finns nästan mitt under utbyggnaden ska dimensioneras.
Är det stålbalk som gäller? eller fungerar limträ lika bra?
- Ena önskemålet är att den inte ska bli för hög (påverkar takhöjden) - önskemål max 250-270mm
Just nu planerar jag gräva 2700mm under golvåsarna men 250 isolering och 100mm betong finns bara 2350mm kvar - försvinner 300mm till balken ....
(Vill inte gräva djupare - närmar mig leran som jag vill vara orörd - därav 250mm bra isolering.)

- Det andra är att den får inte vara för tung (måste kunna hanteras manuellt på helst 2-3 personer) - kan vara svårt att administrera fler personer
(Önskemål max 120kg?)

Idag ligger golvåsarna på någon form av syll som i sin tur ligger på en hel rad av hålsten.
Om hålstenarna tas bort behövs ett annat stöd. (Tänkte slippa ett stöd mitt i rummet).
Just nu vet jag inget om den befintliga syllen (om den ska behållas - hur grov den är osv.)
Vet inte ens hur långt in den ligger, men känner att det inte är mitt under utbyggnaden.
På ritningen är det rummet inom den oranga ramen som är intressant. Där balken bara är placerad.


Håller på att klura hur den senare skulle kunna bytas/förstärkas ....
_________________________________________________________________________________

Jag har inte i närmelsevis samma dränerings problem som du.
När inte det hunnit bli tjäle i marken under vintern, stiger grundvattnet snabbt på våren (samt om det regnar mycket på hösten)
(samt hur det kommer att bli i framtiden)

När det gäller funktionen av dräneringen tycker jag, att den metod jag valt verkar fungera, med de två olika rören.
Utanför huset tänkte jag använda ESS-drän (som jag nämnde om)
Dräneringsröret som dras tvärsöver huset tänker jag använda mig av vägdränering(hål på övre halvan)
(samt placera ett "avlopp"/rensbrunn i en planerad kallkällare - rummet under - som har sina egna utmaningar).

Däremot funderar jag på en dräneringsränna (svart streck i området ovanför rummet)
Funderar vilka modeller av dräneringsrännor som finns, samt vilken som fungerar "bäst".
Mitt önskemål är att redan i rännan kunna filtrera bort löv och liknande samt gärna även sand.
Vattnet kommer sedan att ledas till första brunnen och där kommer tyngre föremål att sjunka.
Där hade jag gärna sett ett "löv filter" så endast vatten går vidare i dräneringen till brunn2.

Från brunn 2 önskar jag gräva ett avlopps rör 70-80 meter för att få självavrinning.
Är det för långt? (om det skulle bli tätt?) Räcker 110mm?

Funderar även på dagvattnet - vågar jag "blanda" och nyttja samma "avlopp"?
Går vattnet att filtrera så bra att jag inte riskerar skit?
Eller ska jag bygga en brunn på gården där man kan "hinka upp" regnvatten från?
______________________________________________________________________

Funderar om det är läge att lägga ned en lufttrumma tillsammans med avloppsrtöret... (men det är en helt annan fråga)
______________________________________________________________________

[QV_]

Måste det vara 1 balk?

Om man nu vill ha en "hanterbar" balk. Så borde man väl kunna använda flera I-balk 100 (som ett rent exempel).

Nu har jag ingen praktisk kunskap, utan detta är mera som en ide.

[Stridis2]

Jag tror du har flera grova räknefel, men nu är jag ute på ganska tunn is eftersom jag inte brukar hålla på med detta. Dels så tror jag gran väger ca 500 kg/m3 travat mått. Det blir klart mer i fastkubik vilket du måste räkna med. Beroende på vad för material du har i golvet så är det klart tyngre. Golvgips borde bli ungefär dubbla siffran. Du har inte med fix och fog.

Jag kommer inte ihåg vilka siffror jag använde när jag räknade på min balk, bara att jag kom fram till att belastningen på den avsågade balken var ca 250 kg av huset, plus möbler och människor. Eftersom dina balkar är något längre samt borde vara 12 till antalet fick jag belastningen 3 ton. La till lite marginal för klinker och dylikt och högst plötsligt landade jag på 5 ton. Jag kan vara helt ute och cykla, men nu i kväll hörde jag något om att man brukade räkna med 300 kg per kvadrat, så då var mitt överslag fantastiskt nära.

Som sagt, jag lämnar inga som helst garantier för mina uträkningar. Vill du gå på dina så gör det, men frågan är om du har råd att chansa? Litar du helt på dina siffror eller är det ett önsketänkande för att det ska vara lätt att få in balken? Det tråkiga är att det finns folk här på M som brukar citera diverse byggnormer, men en så här enkel uppgift som en generell vikt har de inte skrivit här. Kan ju mycket väl vara så att de inte sett den här tråden.
Men jag är mycket nyfiken på att få se DC:s hållfasthetsberäkningar.

...Hur har du (stridis2) gjort beräkningarna på de balkar du hänvisar till?
Är det svårt?...

Nej, det är inte alls svårt. Jag skrev in längd, lastvikt och max nerböjning i Balkylen, sedan spottar den ut alla balktyper som kan uppfylla dessa krav. Lätt som en plätt. Det svåra är dels att veta vad man ska mata in, och dels att förstå hur man ska tolka svaren.

[Albireo]

Måste det vara 1 balk?
Om man nu vill ha en "hanterbar" balk. Så borde man väl kunna använda flera I-balk 100...

Bra tanke!
Vet inte vad som gäller järnbalkar, men för träbalkar är det nästan bara höjden som räknas när det gäller t.ex. nedböjning.
Hade en annan utmaning och funderade på dimensionen 195x45och jämförde limträ med vanlig träbalk. (vill man ha impregnerat är limträ inte lika enkelt att få tag på). Upptäckte att priset är 3ggr högre för limträ (då jag kollade)
Om man räknar bort jobbet att sätta upp tre balkar istället för en balk - tror jag 3 balkar blir stadigare.
En limträbalk är alltid styvare, och hållfasthetsmässigt vinner även limträbalken (men inte så mycket) dock har en limträbalk jämnare kvalité.

Men det skulle vara spännande och höra om någon vet hur man kan tänka med järnbalkar. Kanske 3st I-balk 100 blir riktigt styvt?

[Albireo]

Tack att du engagerar dig.
(jag tycker att det är viktigt att förstå - försöker därför fråga om det jag inte har full koll på.)
Du behöver inte vara orolig att jag tar dina råd "som lag" eller kommer att ställa dig ansvarig för något (men du har en del goda kunskaper)

Jag tror du har flera grova räknefel, men nu är jag ute på ganska tunn is eftersom jag inte brukar hålla på med detta. Dels så tror jag gran väger ca 500 kg/m3 travat mått. Det blir klart mer i fastkubik vilket du måste räkna med. Beroende på vad för material du har i golvet så är det klart tyngre. Golvgips borde bli ungefär dubbla siffran. Du har inte med fix och fog.

När det gäller gran gick jag till svensktträ - densitet Gran Där står det att densiteten för gran är 440kg/m3 (och lättare i norra Sverige)
Nu spelar det ingen roll (500kg/m3 ger 50kg till)
Något gips känner jag inte till - men möjligen finns det - (rummet har varit sovrum, men förre ägaren satte in kakel och klinker)
Säg 500kg till - där är jag uppe i 2500kg - vill man ha dubbel säkerhet blir det 5000kg.
Den stora vikten på denna byggnad ligger på ytterväggarna.


Som sagt, jag lämnar inga som helst garantier för mina uträkningar. Vill du gå på dina så gör det, men frågan är om du har råd att chansa? Litar du helt på dina siffror eller är det ett önsketänkande för att det ska vara lätt att få in balken? Det tråkiga är att det finns folk här på M som brukar citera diverse byggnormer, men en så här enkel uppgift som en generell vikt har de inte skrivit här. Kan ju mycket väl vara så att de inte sett den här tråden.
Men jag är mycket nyfiken på att få se DC:s hållfasthetsberäkningar.

...Hur har du (stridis2) gjort beräkningarna på de balkar du hänvisar till?
Är det svårt?...

Nej, det är inte alls svårt. Jag skrev in längd, lastvikt och max nerböjning i Balkylen, sedan spottar den ut alla balktyper som kan uppfylla dessa krav. Lätt som en plätt. Det svåra är dels att veta vad man ska mata in, och dels att förstå hur man ska tolka svaren.

Balkylen - Vad är det för program? Var hittar jag det? (till att börja med)

Har du någon känsla om tipset från @QV_? (ställa balkar parallellt)?

Förmodligen kommer jag inte att lyckas med att behålla kaklet helt i toan när jag hackar grundsten samt lyfter och "bänglar" (men jag ska ändå göra ett försök)
När det blir ett rum under, får jag bättre koll på läckage. (sedan finns ett önskemål att sätta in ett badkar, men ett kaklat rum ska ha CC 40 mellan reglarna och att ställa in mer tyngd kan vara olyckligt - även om inte golvet brakar.

[dc_lindberg]

Men jag är mycket nyfiken på att få se DC:s hållfasthetsberäkningar.

Då är vi två Stridis2. Det var farmor och farfar som lät bygga till och vem som ritade vet jag inte, men jag vet vem som byggde o han försvann som en oljad blixt från kommunen när han fick klart för sig att jag fått göra om dräneringen o hittat ingen dränering... dito med allt annat den skojarn gjorde... saknas lite råspont under teglet (dolt med takpapp), osv etc

Balken sviktar!... hur mkt... inte en susning (=har inte mätt, saknast intresse för det). Golvet... "jag blundar och famlar mig fram".

TS tråd och fråga ger mig massvis med information, tips, idéer och förslag - precis som dina trådar och de om ladugårdar som renoverats, golv som lyfts, grunder som gjorts i efterhand.
Maskinisten är en -guld gruva- för den som söker

TS problem intresserar mig oerhört mycket. Jag har ett garage, med stampat jordgolv... vill ha en gjuten sula så det blir lite "ordning på torpet". Då kommer trådar som TS in med fullständigt ovärderlig information; o ber man om mer - se vad som hände ovan. Det bidde en helt uppsats, för att inte säga en roman

Men på din fråga om mina hållfasthetsberäkningar
Finns nog inga
(dessutom så är det långt utanför min kompetens att beräkna. Jag kan enbart gå på riktvärden i tabeller, och de -ska- man kunna lita på, men det är i alla fall alltid bättre att kontrollräkna själv, om så bara för att stilla sitt eget sinne)
När jag tittat på den där balken i taket på vårt stora rum, (8x5m ???) så är jag alltid fundersam över, "å när tänker du trilla ned?!..." - jag har alltså i princip samma problem som TS gällande längd och belastning.

Dräneringsfrågan:
- puh! TS. Då är det mycket bättre läge för dig (Tittar du i tråden Mikkelgubbar så ser du att jag är "hemsökt" nu av dem!) Det de inte visat är att min kommun grävt ned min fastighet... "jag bor i en grop"... de högsta L-elementen (i bild) är 160cm höga...
Ca 40m2(?) ankdamm... som kommunen påtvingade mig i ca 1 år... innan de tätade vattenläckan... - min dränering klarade "anfallet":

Nu är det torrt, så jag kan plana färdigt.

Det viktiga TS är att få bort vattnet om man kan - källådern ligger där den ligger... så mitt hus är ett holländskt "kanal hus", dvs "flyter i leran". Slipper du sånt elände - toppen!
Förstår jag dig rätt nu att du enbart behöver fokuser på avrinning vid vår- och höstflod? Lite som för mig med kommunens ankdamm? (jo då mitt avflöde är nog 3x110mm's rör + dränerande bärlager i gatan )