Vad gäller nerböjning kontra brottlast så funkar det så att "vanligt stål" har
ungefär samma sk elasticitetsmodul. ( Emodul)
Emodulen ger nerböjningen under last INNAN deformation.
Alla stålkvaliteter sviktar alltså ungefär lika mycket under samma belastning, belastningen är då inom rimliga värden.
(Rostfritt stål och mer udda stålsorter avviker något )
om toppbalken alltså är gjord av billigaste bonnstål eller
fjäderstål kommer den alltså svikta lika mycket så länge den belastas rimligt.
däremot när balken belastas hårdare kommer så småningom det enklare stålet ge vika, den deformeras plastiskt, medan fjäderstålet fortfarande håller emot och fjärdrar tillbaks.
Nerböjningsberäkningen tar alltså inte hänsyn till stålkvalitet eftersom Emodulen är den samma.
Böjspänningen däremot måste matchas mot stålkvaliteten.
Det görs inte i formeln , man räknar med formeln fram max böjspänning, därefter jämför man med vad den aktuella ståkvaliteten tål.
Tumregeln då man inte vet stålkvaliteten är att hålla sig i låga värden på tillåten
spänning, typ 150 N/mm2