En tabell som är lösryckt ur sitt sammanhang och utan närmare uppgifter om hur man har kommit fram till siffrorna, är ganska värdelös som bevisning.
En sak som man bortser från där är att ottomotorer får förbättrad termisk verkningsgrad med ökande etanolinblandning i bensinen, och det av flera olika skäl. Knackningsbeständigheten ökar, etanolen har högre förångningsentalpitet så att bränsleblandningen "kyler bättre" med ökad etanolhalt, och inte minst blir processen att omvandla förbränningsvärme till mekaniskt arbete mer effektiv när avgaserna innehåller förhållandevis mer vattenånga som det blir när mycket etanol finns med i bränslet. I praktiken kan man ju märka när man blandtankar en bensinbil med E85 att man måste komma upp över 30-40 % E85 i bränslet innan bränsleförbrukningen ökar märkbart, och redan vid 10-15 % E85 märker man en tydlig förbättring av segdragningsförmågan hos många motorer.
Det är knappast troligt att det någonsin blir tal om mer RME-inblandning i bränslen än vad vi har idag, tillgänglig åkermark för rapsodling räcker inte för att få fram mer rapsolja (och en del av rapsoljan behövs ju till andra ändamål än motorbränsle också). På ett biobränsleseminarium i Östersund för ca 20 år sedan nämndes att om man skulle odla raps på all åkermark i Sverige där det överhuvudtaget är möjligt att odla raps, så skulle den RME man kunde få ut räcka för att ersätta 4 % av Sveriges dåvarande förbrukning av fossil diesel. Andra saker som talar mot en mer storskalig användning av RME än idag är hur man ska få fram all metanol som behövs för RME-tillverkningen och vad man ska göra av den glycerol som uppstår som biprodukt. Så för framtida tillverkning av biodiesel är det nog andra processer det blir frågan om - Fischer-Tropsch, hydrering mm, genomgående är att man måste utgå från skogsprodukter och inte åkergrödor om det ska kunna bli några volymer att tala om.
