Maskinistens Twitter-flöde  Stöd Maskinisten via Patreon  Maskinistens nätverk - information på svenska  Maskinistens nätverk - information på finska  Maskinistens nätverk - information på norska  Maskinistens nätverk - information på danska  Maskinistens nätverk - information på isländska
Forumindex

ForumindexForumindexMaskin-databasFotoalbumKalender-informationKöp & SäljDownloadsLexikonKontaktregisterEfterlysningarShop

Åkerman-register
Visa forum för mobila enheter

Ha en bra dag!

ForumindexVerkstadsforumVerkstadenVerktyg och verkstadsmaskiner

Pelarborrmaskin Arboga E100 - Reparation/genomgång

224 inlägg • Sida 1 av 15
Diskutera verktyg och verkstadsmaskiner här

JohnOlof (trådstartaren)

#1 » 01:31:52, 14-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

Typ: Pelarborrmaskin
Fabrikat: Arboga Maskiner
Modell: E 100 (med bänkstativ)
Övrigt: serienummer 11929, 3-fas, 0,6hkr (hästkrafter förmodar jag), 2800 varv/min på motorn, 1300-680-390-200 varv/min på borrhuvudet.

Köpte för någon månad sedan en Arboga pelarborrmaskin med okänd/ingen funktion. Kort så, släpade hem den, skruvade den i molekyler (kanske en överdrift då den nästan inte innehåller några smådelar), konstaterade vad som var fel, lagade felet, la alla delar i soda- och syrabad, skruvade ihop och lackade om och så hade jag en pelarborrmaskin i verkstaden. :grin:
Försökte innan köpet att hitta någon information om maskinen. Hitta ganska många annonser på samma typ av maskin men ingen information (säg nu inte att det finns i downloads :hotar2: för då blir jag besviken på min egen förmåga att leta). Verkar vara en ganska vanlig pelarborrmaskin så några erfarenheter och foton på när jag skruvar isär och ihop maskinen tänke jag skulle kunna vara behjälpligt för nästa spekulant på dylik maskin. Det är ju alltid trevligt att veta vad man får för pengarna när man köper något. Finns väl säkert också några som har en fast inte sett hur den ser ut inuti.
Om någon har några erfarenheter av modellen eller om jag gör något helt galet så fyll hjärna på.
Två första funderingar som jag kan komma på nu. 1) Vad har denna maskin för kona? Hur mäter man på konan? Alltså vad är det för mått som definierar konan? Har alla/de flesta pelarborrmaskiner samma kona? 2) Maskinen saknar” omkastare” (är det rätt term?) till faserna (borttagen) så den kan bara köras åt en hållet. Var köper man en lämplig ”omkastare”?

Börjar med en beskrivning på hur jag/man plockar isär maskinen. En anna kväll när jag har tid att skriva mer så ska jag återkomma till vad det var som var fel med maskin, syra- och soda bad m.m.

Bild Tillägg efter 11 minut(er):

Maskinen såg ut så här när jag fick hem den

Bild

Maskinen plockas helt klart enklast isär genom att börja med växellådan (överdelen). Växellåshuset delar sig i två halvor som hålls ihop med de fyra stora skruvarna som synns i bilden ovan. Den främre halvan i bilden ovan hålls även fast i innanmätet av den övre växelspaken. Halvorna sitter fast i resten av borrmaskinen med två skruvar vardera. Stegvis isärtagning:
Knacka bort sprinterna till växelspakarna (kan kräva ett dorn)

Bild

Lirka loss växelspakarna (satt som s*t*n)

Bild

Bort med skruvarna

Bild

Bild Tillägg efter 12 minut(er):

Bort med skruvarna som håller fast kåporna i maskinkroppen (pilarna i bilden och symmetriskt på andra sidan)

Bild

Ny ska man kunna lirka loss främre kåpan. Övre växelspaksaxeln hålls fast i innanmätet och kommer att dras in i kåpan. Enklast är om man drar kåpan snett utåt som på bilden ovan och sedan mot kameran så får man med sig axeln.

Bild

Kåporna efter isärtagning

Bild

Bild

Som ni ser är det en, om än robust, tämligen enkel konstruktion. Här har man möjlighet att inspektera växellådan vid ett eventuellt köp. Om inget kärvar är det här nog en demontering man kan kosta på sig i en eventuell säljares verkstad. Kanske lätt att säga när man gjort det men det bör inte ta mer än 15 minuter att göra.
För vidare demontering så tas sedan lämpligen borrpelaren bort. Den faller ned om man tar ut axeln som man för den upp och ned med. Den axeln lossas med muttern mitt i bilden och dras bara rakt ut.

Bild


Bild

Bild Tillägg efter 17 minut(er):

Nu har man i princip bara kvar maskinkroppen och elmotorn.

Bild

Motorn kommer ut nedåt. Skydden under motorn sitter med 4+2 skruvar. Motorn som sådan sitter med två skruvar på var sida symmetriskt på maskinkroppen (syns precis under kablarna på bilden ovan). Kan vara klokt att ta det lite försiktigt med lindningen när man får ut motorn nedåt. Den är nämligen naken så att säga.
Motor av inbyggnadstyp, 3-fas.

Bild

Kvar är nu stativet och maskinkroppen. För att få isär dem så måste axeln med vilken man justerar höjden ut.

Bild

Den var dock lite knöligt att få ut den. År av slitage på kuggarna på axeln hade gjort att dessa var störra än själva axeln. Inte helt lätt att komma åt för att slipa ned dem men det gick. Ut med axeln och av med kroppen.
Om man lägger alla bitar på arbetsbänken så försäkrar man sig om att man inte kan göra något annan förrän man blir klar. Antingen blir man klar eller så blir inget gjort :thumme: .

Bild

Som sagt inte så många delar. Det blir mycket funktion per del :thumme: .
Återkommer med felsökning av elmotor och syra- och sodabad m.m.
God natt
/JO
Senast redigerad av JohnOlof 01:33:47, 14-03-2010, redigerad totalt 1 gång.

3 personer gillar det här inlägget.
JohnOlof
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:22:31, 18-07-2009
Ort: Sörmland
Sverige
Maskin: TGB 11, Volvo BM 650
KrAZ 255, Lokomo 928 T
KL-130, KL-520, Hakotrac v490



Robban_C

#2 » 01:56:50, 14-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jag har en Arboga som är nästan identisk (bl a exakt samma växellåda). Den har Morsekona 3.
Omkastare för rotationsriktning har jag fuskat ihop av en helt vanlig skiftande brytare för takbelysningar. Fungerar bra men man måste ovillkorligen stänga av motorn innan man skiftar, annars går propparna (även om man har en låg växel), jag tror att min brytare sluter den ena fasen innan den andra bryts = kortslutning.

Tack för fina bilder och bra förklaringar!

En fråga:
Är det genomgående hål i spindeln? Dvs skulle man kunna använda en dragstång och en invändigt gängad Morsekona för att förhindra att konan lossnar ur maskinen när man fräser med den (jag har koordinatbord).
Och är axeln för hård för att borra ett hål i axeln (om den nu inte har det)?
Har slutat på forumet!
Användarvisningsbild
Robban_C
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:13:25, 11-06-2006
Ort: Norra Södermanland
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: Volvo EC45 -06
Volvo EC35 -01
MB-Trac 800 -86
New Holland TL90A -05

Stefan Lundberg

#3 » 08:34:22, 14-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

mvh Stefan

"Man måste ju testa annars får man inte uppleva någonting"

1 person gillar det här inlägget.
Användarvisningsbild
Stefan Lundberg
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 23:04:39, 30-05-2006
Sverige
Maskintyp: Traktor
Maskin: Volvo BM 600 -69

ja-bond77

#4 » 10:19:28, 14-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

Mycket intressant redovisning! :buga: Är de där förhöjningsdistanserna under pelaren original eller är det nån som behövt lite mera höjd? :smile: (Passade på att flytta tråden då det inte är ett egentligt hemmabyggeprojekt).
Här ska inte stå en massa gammalt skit när kronofogden kommer! ... "Stort är bra, större är bättre och för stort är precis lagomt" :mrgreen:
Mina projektbyggen...Min Youtube-kanal
Användarvisningsbild
ja-bond77
Moderator
Moderator
 
Blev medlem: 08:20:51, 26-05-2006
Ort: Närpes
Suomi Finland (svenska)
Maskintyp: Traktor
Maskin: Länk till min maskinlista: www.maskinisten.net/t1422
Verkstaden: www.maskinisten.net/t4302

SampoR2065-07 www.maskinisten.net/t2676
Kockum 414B -82 www.maskinisten.net/t13475
Kobelco SK235SR www.maskinisten.net/t214811
Lännen 860 S -00 www.maskinisten.net/t8461
Gem emerald -97 www.maskinisten.net/t27192
Case IH 1394-4 -86
Ford Major
Valtra 8150 hitech-01

Holger

#5 » 11:38:01, 14-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

Jättefint! Ska bli spännande att få se fortsättningen!

Bild Tillägg efter 3 minut(er):

(Skapade ett nytt forum för verktyg och verkstadsmaskiner)
Användarvisningsbild
Holger
Webmaster
Webmaster
 
Blev medlem: 10:54:48, 12-10-2003
Ort: Hannover
Sverige
Maskintyp: Hjullastare
Maskin: Test

JohnOlof (trådstartaren)

#6 » 21:20:10, 17-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

Så vidare om att felsöka en elmotor och att laga lindningen. Sensmoralen är väl att en det kan vara avsevärt enklare att laga en lindning än att lindaom den. Mer text och mindre bilder den här gången.

Med maskinen skruvad i delar så kunde jag konstatera att det inte kunde vara fel på så mycket mer än motorn (i efterhand är det ganska självklart men ofta så skruvar man ju först och tänker sen). Allt annat var uppenbarligen helt och i förvånansvärt bra skick med tanke på det utvändiga utseendet på maskinen. Motorn däremot hade uppenbara skador på lindningen. Troligtvis från skitungar som varit på och petat på den. Kan här tillägga att jag förvisso i teorin viste hur en elmotor fungerar men att min utbildning i ämnet begränsar sig till en kurs Teoretisk Elektroteknik som är just teoretisk och inte det minsta praktisk (typ Maxwells ekvationer och inte en end lab). Detta var alltså första gången i mitt liv som jag höll i en naken elmotor i syfte att få den att fungera.
Första tanken var att då får jag väl se om jag kan ordna en ny. Satte mig framför datorn och upptäckte att Arboga Mekaniska fortfarande fanns kvar (dock som ett av många varumärken i ett större företag/koncern). Ringde upp företaget men fick svaret att det nog skulle bli svårt att hitta en passande motor (de hade inga iallafall). Huruvida det är sant har jag dock inte fått bekräftat någon annan stanns. Jag har funnit kataloger med inbyggnasmotorer med snarlikt utseende men å andra sidan är utrymmet i maskinen ganska trångt så det vill till att motorn passar perfekt.
Nästa tanke blev då, kanske ska ta och linda om motorn. Hur svårt kan det vara? Insåg att det nog inte skulle bli så enkelt fast det vet man inte säkert förrän man har försökt :grin: ! Började söka information om att linda om elmotorer. Samtidigt så började jag även på allvar fundera på hur motorn verkligen fungerade. En trefas motor är ju ganska enkel i konstruktionen. I princip så bestär den av tre spolar lindade mellan faserna. Principskiss 3fasmotor:

Bild

Jag hade ju ingen kontakt mellan faserna så bränd var den inte. Inte heller kunde den gärna ha några brott på lindningen inuti lindningen så felet borde rimligtvis endast bestå av brotten i de uppskattningsvis 6-7 ytliga skadorna på lindningen. Efter att ha tänkt lite till insåg jag att det, med tanke på arbetet med att linda om motorn, nog skulle vara värt att försöka laga lindningen (tidsnog kommer man väl ändå förr eller senare att tvingas linda om något). Satt mig så i labbet med lödkolv, lupp och skarpell och började gå igenom skadorna. Kan tillägga att jag stod med avfettning och tandborst i någon timme först och tvättade motorn. Såg mest ut som en tjärklump när den kom ut. :???:
Bild från labbet:

Bild

Problemet var dock att det på några ställen var flera trådar som var av och som var svåra att bestämma vilka ändor som hörde ihop. Här fick man tänka till lite. Började med att löda ihop alla brott där det var uppenbart hur saker skulle sitt ihop. Till min glädje fick jag sedan när jag kopplade ihop några andra trådar på måfå kontakt mellan faserna! Här började dock pusslet. Vad jag fick utnyttja var att lindningen mellan de olika faserna är ungerfär lika lång och att jag därför borde ha samma motstånd mellan faserna. Sedan fick man sitta och koppla om till dess att man fick just samma motstånd mellan faserna. Efter lite pyssel slutade det på 75Ohm. Lödde ihop allt. Ganska pillig lödning bitvis. 2-3timmar efter det att jag börjat så hade jag så förhoppningsvis en hel lindning.
Nu satt faserna ihop men jag var lite oroad att jag skulle få överslag och kortis i de skadade områderna där lacken på lidningen var skadad. På hemvägen stannade jag så till och köpte lite sprutlack för att isolera med.
Mecka ihop alla delar och i med motor och till min stora glädje startade så maskinen :thummar: . Har dock inte hårdtestat den så vi får se hur länge lagningen håller.

ja-bond77: Distanserna tvivlar jag starkt på att de är original. Din förklaring verkar troligare, att någon någon gång behövde lite mer höjd.

Robban_C: Spindel, om jag förstår dig rätt (alltså den delen där man stoppar i konan) har genomgående hål men större delen (övre) är upptaget av den drivande axeln från växellådan (se tidigare bilder). Trot inte att det finns så mycket utrymme att fästa något i.

1 person gillar det här inlägget.
JohnOlof
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:22:31, 18-07-2009
Ort: Sörmland
Sverige
Maskin: TGB 11, Volvo BM 650
KrAZ 255, Lokomo 928 T
KL-130, KL-520, Hakotrac v490

Robban_C

#7 » 23:04:43, 17-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

Det du menar är alltså att den vänstra axeln i växellådan på bilden inte är ihålig?
Det var ju synd. Har den så mycket diameter att man skulle kunna borra ex vis 10,5 eller 12,5 mm genom axeln?

Bild


Edit:
Ser nu eventuellt ett annat problem. Drar man ihop spindeln/konan med växellådsaxeln genom en dragstång så finns risk att spindelns lager spänner mot växellådans lager.
Stämmer detta?


Edit 2:
Ska man överhuvudtaget kunna ha en dragstång så måste den spänna mot spindeln, inte mot växellådsaxeln, annars blir det stopp när man ska börja mata neråt. :grin:
Ooops, att jag inte tänkte på det? :mrgreen:
Alltså måste en eventuellt dragstång kompletteras med en rörhylsa genom växellådsaxeln som gör att dragstången (via rörhylsan) spänner fast konan enbart mot spindeln.
Låter detta rimligt?
I såna fall kvarstår frågan om hur mycket man kan borra ur växellådsaxeln.
Senast redigerad av Robban_C 23:11:00, 17-03-2010, redigerad totalt 2 gånger.
Har slutat på forumet!
Användarvisningsbild
Robban_C
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:13:25, 11-06-2006
Ort: Norra Södermanland
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: Volvo EC45 -06
Volvo EC35 -01
MB-Trac 800 -86
New Holland TL90A -05

Hansborg

#8 » 14:07:22, 18-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

För din EL-beskrivning får du denna :thummar:
Å, RC vore det inte smaskens med ett arborrverk! modell 4t+ :eat:
Användarvisningsbild
Hansborg
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 20:47:29, 17-04-2008
Ort: närpes
Suomi Finland (svenska)
Maskintyp: Ej angivet
Maskin: Valmet 8100
Atlas 1304
MF 165
Leyland 472 + Fmg731
Ford 4500

ESAB LHD 400

#9 » 15:57:45, 18-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

Intressant tråd att följa här, finmekaniker jobb att löda ihop alla lindningar :thumme:

Esab
ESAB LHD 400
Fler än 100 inlägg
 
Blev medlem: 04:59:36, 01-02-2010
Ort: Jämtland
Sverige

JohnOlof (trådstartaren)

#10 » 22:47:42, 28-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

När jag nu ändå höll på och skruvade på maskinen så tänkte jag att jag borde borde fixa i ordning maskinen ordentligt även utseendemässigt. Kände som att sannolikheten att jag skulle göra det vid något senare tillfälle föreföll ganska låg. Om saker ska vänta till senare får de ofta vänta ganska länge. Därtill hade jag en längre tid velat testa det här med soda- och syrabad (som bland annat nämnt här tidigare på forumet) och fick därigenom äntligen en bra anledning.
Stod så en vecka senare utanför ett dåligt upplyst garage och köpte industrikemikalier från baklucka till baklucka :cool: . Bra att ha kontakter i kemoindustrin. En 25kg säck med soda och 20liter 85%ig fosforsyra blev det. Sodan tror jag kostade ungerfär 10kr/kg och syran 20kr/liter med moms. Är dock inte säker för jag fick bara en klumpsumma i fakturan. Fick väl grossistpris också. Tanken var att testa i lite mindre volymer för att sedan, om experimenten föll väl ut, göra större permanenta bad.
Sodasäck:

Bild

Dunkarna med syra hade jag tyvärr ingen bild på men det var bara vita 5liters dunkar med frätdekal och en genomskinlig vätska i.
Eftersom detta var en första testomgång så var jag såattsäga med hela tiden för att se hur processen fortskred. Tog alltså ganska mycket tid i anspråk men gör jag det igen så är det verkligen bara att lägga delarna i ”blöt” över natten.
Började med sodabad för att fräta bort all färg. Tänkte även att sodabadet skulle fungera som avfettning och det gjorde det nog för oljor. Smörjfett och tjocka lager av tjärad olja bet det dock dåligt på så en gorvrengjöring krävs innan man slänger ned delarna i badet. Ska nog testa och lägga i lite tensider till nästa gång och för att se om det förbättrar effekten.
Lite experimenterande visade att man kunde lösa ca 5-7% soda i vattnet (volymprocent, alltså ca 5-7dl soda till 10l vatten). Tog fram diverse behållare, fyllde med varmt vatten, löste soda i vattnet och sedan i med delarna:

Bild

Kom ganska snabbt underfund med att aluminiumkastruller inte var några höjdarbehållare :uupps: ! Bubblade ganska friskt i dem. Kände mig inte överdrivet begåvad efter det lilla misstaget. Övergick snabbt till uppkapade plastdunkar istället.
För att skynda på processen använde jag mig av varmt vatten. Färgen och det tjocka lagret av spackel frättes bort tillfredsställande på runt 4 timmar, eller snarare blev mjuk så att man kunde diska bort det. Tiden varierar nog dock ganska mycket från färg till färg. Använder man kallt vatten tar det nog också ganska mycket längre tid. Kvar efter sodan vart förutom självklart rosten så även ett lager av något som kan beskrivas som kladdigt sot. Osäker på vad det var får något. Kändes som om det kom från färgen men jag är inte säker.
Så var det dags för syrabadet. Ren 85%ig syra är ingen höjdare att använda. Det fräter förvisso bra men det löser dåligt på grund av sin låga vattenhalt. Industrirengöringsmedel brukar enligt uppgift vara ca 30%. Började att späda syran till ca 50%. Observara att man alltid ska hälla syran i vatten för att undvika stänk :laes_detta: (då går man från låg koncentration av syra i blandningen mot högre istället för det omvända). Man bör också ha ögonsköljsmöjligheter nära om man skulle råka få något i ögonen. Diskhandar är inte heller fel. Medlen är ju inte så tokfrätande att de ger skador på huden vid minsta kontakt men man det är fortfarande skönt att slippa att få det på händerna. Stoppade med stor spänning ner en rostig stålstav. Bubblade ganska bra. Vid det här laget fick jag flytta ut från köket till verkstaden. Sodan gick bra men syran gav en lätt obehaglig stickande känsla i lungorna som de andra i hushållet inte uppskattade.
Hursomhelst, 30 minuter efter det att jag hade stoppade i staven var den metallren :grin: ! Tycke att det gick lite väl fort så jag spädde syran till 30%, som jag hade tänkt från början, och stoppade i resten av delarna. Det svarta sotet som fanns på de tidigare målade delarna lossnade snabbt i syran och flöt upp till ytan. Syran gav en matt grå yta. Även tidigare metallblanka ytor blev matta. Med andra ord ska man man nog inte stoppa i saker som innehåller lagerytor etc. Betrakta till exempel pelaren i bilden nedan. Den var ju mellan rostfläckarna och under skiten metallblänkande innan. På skrovliga ytor som är svåra att rengöra får man även kvar en del fosfatare som ger ljusbruna avlagringar. Överlag var dock kombinationen soda och syra upperlig. Delarna vart verkligen metallrena. En av poängerna med fosforsyra är ju också att man får den matta fosforytan som fungerar som primer för färg och som jag även tror är lite rostskyddande.
Pelare och maskinkropp efter soda och syra:

Bild

Fler delar som varit i sodan och syran:

Bild

Några delar i syra:

Bild

Det är möjligt att man kan få bort den matta fosfaterade ytan med ytterligare någon kemisk behandling, typ genom att stoppa ned utvalda delar i soda igen. Har dock inte hunnit testa något sådant. En del av den matta ytan försvann även bara genom att man gick på den med lite smärgelduk. Sedan verkar det skilja från stål till stål. Rostfritt påverkades tillexempel inte överhuvudtaget. Det är väl det som menas med syrafast stål? Vad det egentligen är legeringsmässigt vet jag inte. Skulle vara intressant att ta reda på. Vad för typer av delar brukar vara gjorda i syrafast stål? Axlar?
Sammantaget är erfarenheten av soda- och syrabad att det är ett enkelt alternativ till blästring. Nackdelen är att det tar tid så man får inte ha bråttom. Med kalla vätskor skulle jag kunna tänka mig att det rör sig om 12-24 timmar i vardera bad. En annan nackdel är att man måste få loss delarna och att man ska kunna få ner delarna i badet vilket sätter begränsing på storleken. Fördelarna är att ingen del är för liten eller har för konstig form för att kunna gå i badet. Man kommer åt överallt (vilket också kan vara en nackdel) och arbetsinsatsen är mycket liten, iallafall om man gör en större mängd delar. Mycket trevligt att kunna ta alla rostiga skruvar, muttrar och smådelar och bara langa ner dem i syran och få upp dem helt rena. Är själv mycket nöjd med resultatet så det blir nog någon form av större bad framöver.

Robban_C: Har inte kunnat mäta på axeln då allt är ihopmonterat. Skulle tippa på att den är runt 13mm.
JohnOlof
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:22:31, 18-07-2009
Ort: Sörmland
Sverige
Maskin: TGB 11, Volvo BM 650
KrAZ 255, Lokomo 928 T
KL-130, KL-520, Hakotrac v490

Robban_C

#11 » 23:01:47, 28-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

JohnOlof skrev:... Vad för typer av delar brukar vara gjorda i syrafast stål? Axlar? ...

Nej.
Och jag tror inte att det finns nånting i en pelarborrmaskin som är gjort av syrafast stål. Det är liksom för dyrt och för dåligt (ur mekanisk synpunkt). Dessutom dyrt att bearbeta.
Rostfritt respektive syrafast används därför endast där det verkligen behövs.

Tack för info om spindeln, jag får ta mig en liknande omgång med min maskin som din nån gång i framtiden. :thumme:
Har slutat på forumet!
Användarvisningsbild
Robban_C
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:13:25, 11-06-2006
Ort: Norra Södermanland
Maskintyp: Grävmaskin (larvburen)
Maskin: Volvo EC45 -06
Volvo EC35 -01
MB-Trac 800 -86
New Holland TL90A -05

Lars B

#12 » 06:39:45, 29-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

:thummar: Kul att fler testar och får bra resultat med soda/syra-baden! Glöm ej heller att detta (vid måttliga behandlingstider) inte avverkar material så som blästring gör. :thummar:

Kul projekt! Har en pelarslip som bör gå samma behandling till mötes... Sen!

/Lars :rock_on:
Användarvisningsbild
Lars B
Moderator
Moderator
 
Blev medlem: 12:29:05, 18-04-2008
Ort: Sollefteå
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (hjulburen)
Maskin: Scania LS 110Super
International H-30 B
Brøyt X-20
Scania-Vabis L 71 Regent
Scania LS 75 Super 3st
Bolinder-Munktell VHK 85
Nuffield 10/60
Volvo T-22

MANI

#13 » 09:57:57, 29-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

Hur hade det funkat med en bilbatteriladdare inkopplad också.
Så man hade gjort en elektrolys.
Jag testade själv att blanda kastiksoda , vatten i en sönder skuren mäskdunk och kopplade in en batteriladdare när jag av rostade delar till mitt valp/jeep bygge med godtagbart resultat.
Mäskdunk = 1000L plastbehålare.
Men gör det utom hus på grund av vätgasen som bildas.
Det finns lite bättre beskrivningar på nätet bla, från umeå univeritet.
Användarvisningsbild
MANI
Fler än 10 inlägg
 
Blev medlem: 13:11:24, 11-03-2010
Ort: Österlen Skåne
Maskintyp: Traktor
Maskin:
MF 65er (3st)(1959,61,64)
MF 3165 (1966)
Fordson power Majorer (En är En Sexa Skåne med över 130HP)
Warras Nufeild 1060
Gigantic G18 tillverknings nr 949 (196?)

Lars B

#14 » 10:32:07, 29-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

MANI skrev:Hur hade det funkat med en bilbatteriladdare inkopplad också.
Så man hade gjort en elektrolys.
Jag testade själv att blanda kastiksoda , vatten i en sönder skuren mäskdunk och kopplade in en batteriladdare när jag av rostade delar till mitt valp/jeep bygge med godtagbart resultat.
Mäskdunk = 1000L plastbehålare.
Men gör det utom hus på grund av vätgasen som bildas.
Det finns lite bättre beskrivningar på nätet bla, från umeå univeritet.


Använde du en zinkanod eller hur gjorde du? Bilder?
Har funderat på den varianten då man väl får ett tunnt zinklager som rostskydd då?
Användarvisningsbild
Lars B
Moderator
Moderator
 
Blev medlem: 12:29:05, 18-04-2008
Ort: Sollefteå
Sverige
Maskintyp: Grävmaskin (hjulburen)
Maskin: Scania LS 110Super
International H-30 B
Brøyt X-20
Scania-Vabis L 71 Regent
Scania LS 75 Super 3st
Bolinder-Munktell VHK 85
Nuffield 10/60
Volvo T-22

gaffa

#15 » 10:41:01, 29-03-2010
  • Överför markerat ord till lexikonet

Det var lite spännande med din "kemiska" rengöring! Jag undrar om du vet hur tätningen runt pinolen är konstruerad (jag tror grejen som man sätter chucken i heter så, alltså den man kör ner när man borrar?) Jag har problem med oljeläckage där på min maskin.
"Det gör inget om lantbruket går med förlust för banken säger att det är okej" :cool:

På vår firma har vi alla reservdelar hemma som finns i lager
gaffa
Fler än 500 inlägg
 
Blev medlem: 22:38:54, 22-03-2008
Ort: Skånes framsida
Maskin: Volvo Typ 230
Åkerman H7C
Johnston Harvester
MF 135
MF 35
Fordson


Återgå till Verktyg och verkstadsmaskiner

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Bempa_G och 1 gäst



BA Trading AB

Älmeboda Maskinservice

Olssons i Ellös

OilQuick

TK Traktordelar

Briggsparts

Klaravik

Crazyride

Ygsbostudios

Bra Verktyg

Frentab

Dillon Welding

Motrab