Som
skydd har jag en blästerhuva, alltså en hjälm med en tyghuva som går ner till axlarna. I tyget är det gjort en enkel
hållare så man kan sätta in ett siktglas. Gör sådana själv av gammalt plexiglas, original var jättedyra och de förbrukas ganska snabbt om man är oförsiktig när man blästrar.
Under denna hörselkåpor med nackbygel samt andningsskydd med P2-klassning.
Vanliga tjockare arbetshandskar i skinn, overall och oftast gummistövlar. Byxbenen dragna utanpå stövlarna.
Jag har ofta haft en 1/2"
kulventil precis innan hållaren till blästermunstycket, men det finns dödmansgrepp med en gummikloss som stänger och tätar över munstycket. Sedan finns det mer avancerade saker med tryckluftsmanövrerade ventiler som sitter på själva blästerklockan och två små slangar fram till en manöverventil på blästerhandtaget.
Jag märkte att om det läckte framme vid min kulventil så smög lite sand hela tiden fram. Pausade jag mer än någon minut så kunde jag få stopp i slangen eller munstycket. Fick då skruva av munstycket, stänga sandmatningen vid klockan och bara köra på med tryckluft därifrån tills slangen var tom igen.
Hela klockan är ju trycksatt, så stänger man bara luftflödet före injektorn så sprutar det ut massor med sand, fast utan luftströmmen som bär sanden. Man får troligen mycket snabbt stopp i slangen, och fram till dess slösar man bara med sand som inte går att blästra med. Men om man får ett stopp precis innan ejektorn så är det ett bra sätt att lösa detta på, att stänga luftflödet innan ejektorn alltså.
Man måste alltså antingen stänga helt tätt framme vid munstycket eller stänga
både sanden till ejektorn och luften innan denna. Finns kanske andra sätt, men det är dessa jag känner till.
Jag brukar stå på ett par pressningar när jag blästrar. Inte så mycket för att återanvända sanden som för att slippa få en badstrand där jag blästrar. Mycket flyger bort, men jag inbillar mig att det mesta är sandkorn som har slagits sönder till damm som ryker iväg. Ju mindre sandkorn, och ju rundare dessa är, desto snällare blästring, men den går bra ner i små porer, ger en rackarns fin yta och är mindre risk att plåten slår sig.
Jag hade en gammal mjölsikt jag silade sanden i, men tyvärr så har siktduken rostat sönder, så har någon tips på var man kan köpa ny siktduk med kanske 1,5 mm maskor så lyssnar jag gärna.
Jag köpte putssand från lokala grusgropen. Torkade denna, siktade den och förvarade i 200-litersfat med avtagbara
lock. Siktade den igen när jag hällde den i klockan för att få bort eventuell smuts och fuktig sand. Den sand som inte rann genom sikten utan att man behövde skaka kan ställa till problem.
med.
). Därefter blästrar man framsidan snett in mellan lamellerna, först på ena hållet (höger till vänster) och sedan andra hållet. Sedan innerytan högst upp och längst ner. Därefter vänder man elementet och gör likadant på den sidan. Med elkompressorn tog det oftast lite drygt en timme per element.
