Julkärlek åt min Arboga EM825

**#16** » 10:43:42, 24-12-2017

Det är de man inte vet för man provat (och då är det ev. försent)

Även om du svetsar "kallt" så måste du ju smälta elektroden, så du ligger ju något stans runt 1500°C .....längdutvidgning för gjutjärn och stål är ganska lika (ca 1mm per meter och 100°C för lätt huvudräkning)

så fyller du ett hål som är 20mm i diameter, med en elektrod så vill fyllnadsmaterialet krympa när det kallnar. Även matrialet runt om kring blir varmt och ändrar form, och eventuellt släpper "gamla" inbyggda spänningar av värmen.

20mm och 800 grader (när det har "fast form") .....ger : 0,02 x 8 = ca 0,16mm krympning.

**#17** » 10:52:22, 24-12-2017

Det lilla jag vet om svetsning av gjutjärn är uppvärmning innan svetsning och kontrollerad avsvalning.
Så en större keramikugn kan j ta upp godset till önskad temp.

På fabriken här i Mariefred (MAVAB) så förvärms (stål)balkar till rätt temp innan svetsning. Fast då är de till Autoliv´s nya fabrik i Kina

**#18** » 11:16:58, 24-12-2017

detta är resultatet av hårdlödning av toppslid på min svarv( centrumdelen till verktygsfästet hade släppt, då hade jag inget bättre alternativ)

Förvärmd, hårdlödning, långsam avsvalning inbakad i rockwool.

efter svalning

efter att jag tagit lite i planslipen.....här man man se kur lödningen (som är mycket "mjuk" i jämförelse med gjutjärnstråd) har dragit sliden så den är både böjd och vriden.

**#19** » 11:51:33, 24-12-2017

Jag vill instämma i kören av dom som varnar för svetsning och annan värmebehandling.
Det är nog inte bara att man kan skapa spänningar i objektet utan också så att spänningar som redan finns i materialet frigörs med deformation som följd.
Jag hade målat ett ventilpaket och stoppade in det i ett värmeskåp för att torka färgen.
Temperaturen var ca 60 grader.
Efter torkningen var det en slid som inte gick att röra på grund av att att ventilhuset hade ändrat form.
Det är naturligtvis så att toleransen för formförändring är mycket mindre på ett "ventilhål" än på ett fräsbord.
Att fylla igen hålen med någon gjutmassa och att sedan planfräsa bordet med en fräs med med tillräckligt stor diameter för att täcka hela bordsytan (typ en flying cutter).
Med en så vek maskin gäller det nog att välja matningsdata vid fräsningen med stor omsorg.
Om du måste använda den dåliga delen av T-spåret så kan du väl tillverka extra långa T-spårsmuttrar som i viss mån sprider ut belastningen på spåret.

För övrigt
God Jul o Gott Nytt År till dej och alla läsare

**#20** » 12:10:31, 24-12-2017

Kan man svetsa gjutjärn med gjutjärnselektroder så är det bara gratulera.

Dom gånger jag har testat så har det blivit skört och spruckit igen även med förvärmning och långsam avsvalning.
Kallsvets och knacka på svetsen har jag aldrig testat,det fungerar säkert bättre.

Hårdlödning har däremot fungerat riktigt bra på ett antal trasiga vevar och fästen i gjutjärn.
Och med bra menar jag inte att det blev så snyggt, utan mest att man kan tappa biten i golvet utan att den går sönder igen :smile:

Iden med att bulta på ett nytt T-spårsbord på det gamla är jättebra,men jag skulle undvika Hardox inte så kul att fräsa T-spår i det matrialet.

**#21** » 13:58:10, 24-12-2017

Skulle nog använda något sånt här för hålen:
https://www.wurth.se/produkter/kemi/lim ... tall-fe-1/

Finns även "knådbart" för att fylla upp kanter, men att få detta att hålla för att hålla grejer i T-spåret blir nog värre. Går ju att fuska till så det ser trevligare ut men för att det ska hålla är nog Ruberts ide med längre T-spårsmuttrar inte så dum.

Undvik svetsning/lödning i första skedet, vore ju bedrövligt om det skulle slå sig "för mycket". Om Ingenting annat skulle funka så jag måste köra med någon typ av svetsning för att få bordet funktionsdugligt så skulle jag nog välja hårdlödning med bronslod i t-spåret genom att det inte krävs lika mycket värme. Men jag skulle nog trots detta tillverka längre muttrar för att använda på den delen av bordet, blir en jäkla belastning på T-spåren när man avverkar metall, i synnerhet om verktygen blir slöa eller skadade, inte roligt om grejerna kommer lösa när man kör sista passet på något man lagt ned timmars jobb på.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag hade gjort för mycket knådbart och det tog jag och tryckte in i de gamla skruvhålen på verkstadsbordet och detta har hållit bra, verkar inte reagera på varken våld eller kemikalier.

Loke

**#22** » 14:03:21, 24-12-2017

Rubert skrev:Jag vill instämma i kören av dom som varnar för svetsning och annan värmebehandling.
Det är nog inte bara att man kan skapa spänningar i objektet utan också så att spänningar som redan finns i materialet frigörs med deformation som följd.
Jag hade målat ett ventilpaket och stoppade in det i ett värmeskåp för att torka färgen.
Temperaturen var ca 60 grader.
Efter torkningen var det en slid som inte gick att röra på grund av att att ventilhuset hade ändrat form.
Det är naturligtvis så att toleransen för formförändring är mycket mindre på ett "ventilhål" än på ett fräsbord.
Att fylla igen hålen med någon gjutmassa och att sedan planfräsa bordet med en fräs med med tillräckligt stor diameter för att täcka hela bordsytan (typ en flying cutter).
Med en så vek maskin gäller det nog att välja matningsdata vid fräsningen med stor omsorg.
Om du måste använda den dåliga delen av T-spåret så kan du väl tillverka extra långa T-spårsmuttrar som i viss mån sprider ut belastningen på spåret.

För övrigt
God Jul o Gott Nytt År till dej och alla läsare

Konstigt tycker jag. 60 grader runt ett ventilpaket e ju inte just mer än en solig sommardag bakom en glasruta. :klia:

När det gäller oljetemp på hydraulolja e ju inte 60 grader heller att betrakta som mer än driftsvarm

**#23** » 12:27:47, 25-12-2017

Oj. Mycket diskusion runt bordet och svetsning. :smile:

Som en del har konstaterat så är det mest kosmetiskt men även renhållning, plus styrka. Köpte för några månader sen kemisk metal och tänkte fylla upp men det har inte blivit av, som sagt så har man ju oftast skruvstycket där Jag har svetsat gjutjärn med pinne med framgång tidigare. Finns nån tråd när jag reparerade stöddockan till svarven. Mycket mindre skala såklart men det funkade bra där, dock med andra krav på planhet efteråt. Jagar beggade bord på blocket men än så länge har jag inte fått nått napp.
Gejderna är justerade och löper bra. Har planer på en ny mutter för att ta upp en del av glappet.

MEN, det kommer senare, prio nu är att få ihop allting med nya lager i pinolen. Ingen som vågade sig på mina andra frågor i första inlägget?
Framförallt om rotorn, skulle väldigt gärna vilja ha loss den för rengöring men är livrädd för vad det skulle kosta att lämna in hela klumpen för omlindning om jag klantar mig. Enl manualen ser det inte ut som att det ska vara några konstigheter:

Originalets URL: http://bouillabais.se/arboga/20171225_112246.jpg

/ Råttan

**#24** » 14:05:37, 25-12-2017

jag antar att rotorn bara sitter i lagret på nedersidan (troligen lätt presspassning) så den borde gå bra att dra upp ev. med hjälp av lämplig avdragare eller glidhammare..... men jag har inte provat att demontera en sådan från din modell av borrmaskin så jag vet inte säkert...

**#25** » 14:55:26, 25-12-2017

Ta bort kåpan som skyddar fläktvingarna
Ta bort fläkten.
Om du tagit bort vxllådan kan du nu knacka försiktigt på motoraxeln uppåt, så släpper den från nedersta lagret. Ev följer lagret med, eftersom det är ipressat i B1889 på skissen.
Du kan också ev med hjälp av morakniv o skruvmejslar först ta bort B1889. Glöm inte att först ta bort 4 skruv som håller den.

Om du inte demonterat vxllådan, börja med ovanstående.
Lossa de 4 skruvar som håller vxllådan på undersidan.
Nu kan du lyfta hela det tunga paketet i ett stycke.

**#26** » 15:39:08, 25-12-2017

braha skrev:Ta bort kåpan som skyddar fläktvingarna
Ta bort fläkten.
Om du tagit bort vxllådan kan du nu knacka försiktigt på motoraxeln uppåt, så släpper den från nedersta lagret. Ev följer lagret med, eftersom det är ipressat i B1889 på skissen.
Du kan också ev med hjälp av morakniv o skruvmejslar först ta bort B1889. Glöm inte att först ta bort 4 skruv som håller den.

Om du inte demonterat vxllådan, börja med ovanstående.
Lossa de 4 skruvar som håller vxllådan på undersidan.
Nu kan du lyfta hela det tunga paketet i ett stycke.

Där har vi killen som varit med! :hurra:

Det du skriver är som jag förstod beskrivningen i manualen, men jag var lite fegis så jag krånglade isär allt på plats istället. Har du några tips för hur man får ihop det sen? Som du säger är det presspassning och när växellåda-rotor sitter ihop i ett paket kommer man inte åt att knacka/pressa ner den?

Jörgen: Rätt så, tack för ditt svar.

Nya rullagret på plats nu och rengöring av pinol och diverse delar pågår. Det var altså övre skruven i kuggstången som gängat ur och begränsade rörelsen:

Originalets URL: http://bouillabais.se/arboga/20171225_134937.jpg

Den undre satt inte direkt hårt heller Under kuggstången satt nån sorts packningspapper, eller är det en distans för att få rätt spel mellan kuggstång och drev?

Originalets URL: http://bouillabais.se/arboga/20171225_140810.jpg

Den var trasig och dubbelvikt redan när jag tog isär den. Känns som att nån annan varit inne här och pillat tidigare och inte varit jättenoga vid återmontering... Det rör sig frammåt iaf!

/ Råttan.

**#27** » 16:43:46, 25-12-2017

Pappersremsan - vet ej, men kan vara enkel ljudisolering mellan spindeln o resten av maskinen.

Om du har möjlighet att lyfta hela hopsatta tunga paketetet en bit ovanför maskinen, är det bästa sättet. Du bör dessförinnan ha monterat lagret i den löstagna B1889.
Använd travers, motorlyft e likn.. Klumpen är TUNG, och bör sänkas med försiktighet. (Om du har sådan lyftapparat, kan du lyfta av hela huvudet för isärtagning/rengöring/kontroll av dessa bitar också.)
När du sen har vxlklumpen med motoraxel på plats, knackar du försiktigt upp B1889, så hamnar lagret på rätt höjd. Sätt fast fläkten, och kolla för hand att allt snurrar lätt. Sätt dit skyddskåpan och provkör på lägsta hastighet först.
Glöm inte att kolla/ev byta de dubbelradiga kullagren i fiberdreven innan du skruvar ihop lådan.

**#28** » 20:31:38, 25-12-2017

Rotor och stator, ser ju inte så vackra ut. Vågar och kan man göra nått som lekman eller är det bäst att försöka få lite nytt fett i lagren och förtränga det? Gissar att det här är ett tillfälle där bromsrengöring och tryckluft gör mer skada än nytta?

Originalets URL: http://bouillabais.se/arboga/20171225_184758.jpg

Originalets URL: http://bouillabais.se/arboga/20171225_184826.jpg

/ Råttan.

**#29** » 20:40:14, 25-12-2017

Det ser ju hemskt ut, men det gör ju inget att det är smuts på lindningen...viktigast är ju att rotorn kan snurra fritt.

**#30** » 22:32:22, 25-12-2017

Jag har ett gammalt maskinskruvstycke som när jag fick tag i det hade en massa borrhål som var igensvetsade.
Man hade svetsat som tusan i hålen och sen slipat det lite halvjämt med vinkelslip :smile:

Undersidan som man spänner mot bordet hade slagit sig som en banan, kommer inte ihåg hur mycket men ca 3 mm.
Det var nog svetsat med helt fel elektroder med, för svetsen var stenhård.
Jag gjorde så att jag gav det svetsade området ett par slag med en mindre slägga,då sprack det runt svetsen och man fick bort hela "svetskakan"
Då släppte även spänningarna efter svetsningen och det blev mindre krokigt.

Sen kunde man ge sig på att fräsa det rakt igen, alla frästa ytor är ombearbetade.
Jag fräste bort hela området där det varit sönderborrat och satte en högre back där istället.
Man fräste ju bort en stor del av styrningen till den rörliga backen,men det har funkat ok ändå.