Maskinisten

Och, för den delen, en produkt kan ju ha hur stora säkerhetsbrister som helst och tillverkare/importör kan ändå med gott samvete förse den med CE-märke och prångla ut den, så länge den uppfyller kraven i de säkerhetsstandarder som gäller för den typen av produkter. Det har hänt mer än en gång att såna där standarder har varit ofullständiga eller klantigt skrivna, så att en typprovning som görs helt korrekt enligt standarden ändå inte lyckas fånga upp alla felfall man borde ha tänkt på.
För några år sedan var det t ex en skandal som gällde elsäkerhet hos bubbelpooler mm, det visade sig att den då gällande utgåvan av elsäkerhetsstandarden för sådana tillät konstruktionslösningar som var helt uppåt väggarna. Det var så illa att någon EU-elsäkerhetsmyndighet gick ut och avrådde från att tillämpa den standarden och istället göra en egen säkerhetsbedömning så att säga på fri hand om nya sådana produkter skulle CE-märkas och släppas ut på marknaden innan man hade hunnit revidera standarden (och det tog ungefär ett år).

I bland få jag känslan att EU-inträdet int gjorde de bättre va de gäller en hel del kvalitetsmärkningar

De fyra, fem sidor med teckenförklaringar och uppmaningar till att inte såga av sig foten eller borra hål i knäet och andra självklarheter bidrar inte heller till säkerheten. Och att de finns på 20 - 30 olika språk hjälper inte. De verkar vara lika självklara och onödiga på alla språk jag förstår.

De tekniska data och sprängskisser jag letar efter är så rudimentära, och ibland för en annan modell, att man sällan har nån nytta av dem.

skogsgurra skrev:De fyra, fem sidor med teckenförklaringar och uppmaningar till att inte såga av sig foten eller borra hål i knäet och andra självklarheter bidrar inte heller till säkerheten. Och att de finns på 20 - 30 olika språk hjälper inte. De verkar vara lika självklara och onödiga på alla språk jag förstår.

De tekniska data och sprängskisser jag letar efter är så rudimentära, och ibland för en annan modell, att man sällan har nån nytta av dem.

De där säkerhetsanvisningarna började dyka upp på 80-talet, långt innan Sverige gick med i EU. Jag misstänker att USA var först med dem. På den tiden gjorde åtminstone Bosch så när det gällde elverktyg, att det följde med två häften. Ett med alla formella varningar, och ett annat som var den egentliga bruksanvisningen. Då blev det ju lättare att lägga det ointressanta åt sidan när man verkligen behövde hitta någon intressant uppgift (som kanske ändå inte fanns med).

..jag intygar, CE märkningen, att sågen är levererad (..."tillverkad"...) av Jula.
Den uppfyller alla kriterier enligt EU,... den har importerats av Jula och de intygar att så är det, ja att sågen uppfyller kriterierna, för det han minsann deras underleverantör meddelat Jula, så det så!
Våga nu inte tro att sågen inte uppfyller CE/EU kraven - för då blir Jula förgrymmade!
dc_lindberg @ Testa LED som gårdsbelysning?
dc_lindberg @ Testa LED som gårdsbelysning?

...är det inte helt otroligt egentligen?
Att den som tillverkar/säljer är den som får bemyndigandet att också godkänna produkt?!...
Visst var det krångligt, och dyrt, med Statens Prövningsanstalt, men så vad det banne mig inte mycket som lyckades smita förbi deras granskandes ögon - o försökte någon sig på att själv intyga, utan att fått varan testad av staten, så kunde det bli konsekvenser!...
Se'n röstades det för EU (jag röstade emot!) - å så har vi fått detta elände... värst tycker jag nog det var i länken ovan om Nimas försäljning av produkt som Danska elsäkerhetsverket belagt med försäljningsförbud inom EU, att svenska Elsäkerhetsverket -vägrade- ta upp, och motiverade sig dessutom med att de inte kan kommunicera med Danskarna (skyllde på icke kompatibla datasystem...).
...det är så man kan fråga...i synnerhet efter detta årets alla bränder... hur många bränder som den där strålkastaren orsakat... som Nima CE märkt och Swedol backat upp CE märkningen av, -efter- det att produkten belagts med försäljningsförbud!...

Sensmoralen blir väl att vi nog som konsumenter bör bortse från CE märkningen, då den bara är bluff o båg...

Verkar som om "no name Poland" kullagret håller ok.
Cirkelsågen har fått jobba en hel del med det nya lagret, o den både låter och känns ok.

...å vad gör jag nu då?...





4.9 x 7.5 x 20mm

kolen tog slut...
Det är nu andra maskinen i år... har "2 hål i väggen" ändrat spänningen? Aldrig kört slut på kol i mina el-verktyg tidigare - haft dem sedan 80-talet, o den här Meec är väl bara ca 6 år eller så... vad får kolen att "ätas upp" för mig i år?!

Kör du samma virke? Eller "hårdare". Ek är tufft.

Med hög last i korta intervall äts kolen upp rätt snabbt. En kompis blev så orolig för energipriset att han släppte strömbrytaren varje gång han flyttade till nästa märke när han kapade till klossar. Och startade varje gång han gick in i virket igen. En universalmotor drar väldigt mycket ström vid start, kan bli 20+ gånger märkströmmen, och då tar kolen stryk ganska snart.

Han lät motorn gå kontinuerligt, kanske mest för att han blev orolig för att strömstöten skulle synas på elräkningen. Och då höll kolen mycket längre. På min Classesåg har jag fixat en enkel "mjukstart" med ett motstånd och en kontaktor med spolen direkt över utgången till motorn. Nu blinkar det inte i ljuset när jag startar. Och kolen håller.

Mitt i prick Skogsgurra!
Det är far som "leker" med 800W:aren (vår lättaste cirkelsåg); o han gör -exakt- som du beskriver! Kör för korta intervaller med "tvära start och stopp". Den andra maskinen är min Bosch borrmaskin, kommer i egen tråd. Lite gran av motsvarande scenario... använder den främst vid knivbyten/slipning på kompostkvarnarna => går relativt korta moment, men åker på duktigt kraftig belastning när jag "putsar" ren knivarna från skräp när jag vänder på dem och/eller byter ut dem. (max rpm)
Dock funderar jag på var skillnaden från 220 till 240/250 har haft för inverkan... för jag har misshandlat handelverktygen duktigt genom åren, men det är först i år som kol käkas upp för mig...

skogsgurra skrev: .... På min Classesåg har jag fixat en enkel "mjukstart" med ett motstånd och en kontaktor med spolen direkt över utgången till motorn ....

Lite utförligare tack kanske en liten kluddskiss ?

En känd tillverkare av utsug, rökfilter mm för svetsverkstäder, som använde kollektormotorer av typ dammsugarmotor för sina fläktar, införde mjukstart på dem redan på 90-talet, just för att få kolen att hålla bättre. De där utsugen styrdes av svetsströmmen med en strömtång runt svetsens jordkabel, så motorn startade och stoppade i takt med svetsljusbågen.

Nätspänningen har INTE höjts till 240 V i Sverige. Nominell spänning var förr i tiden 220 V men höjdes till 230 omkring år 1990. På många håll blev det dock i praktiken ingen ändring alls - man ändrade nämligen toleransgränserna samtidigt. Förr tillät man 220 V ± 10 % , efter ändringen gällde 230 V +6 , -10 %. Den högsta tillåtna nätspänningen blev alltså praktiskt taget oförändrad, men lägsta tillåtna gränsen höjdes från 198 till 207 V.
240 V används i Storbritannien och en hel del gamla brittiska kolonier (t ex Hongkong, Indien och en hel del afrikanska länder).

En sak som kan göra att kolens livslängd har blivit sämre är, om elnätets kortslutningsström har ökat så att den höga startströmmen hos elverktygen inte begränsas så mycket av spänningsfall i elnätet (och/eller i långa klena skarvsladdar mm). Det kan inträffa t ex om lokala nätstationer har fått större transformatorer eller om lågspänningsnätet i området har förstärkts med grövre kabelareor, hopmaskning mm. En del äldre villaförorter till Stockholm hade friledningar för lågspänning långt fram i tiden, och när en friledning ersätts med häng- eller jordkabel, blir det en stor ökning av kortslutningsströmmen i och med att ledningens reaktans minskar då ledarna kommer närmare varandra.

Kluddskissen blev lite kluddigare än tänkt. Och inte kan jag skylla på katten...





Den här varianten är lite beroende av att nätet säckar ihop när du startar. Om du har starkt nät kan du behöva försvaga det med en skarvsladd. Annars förblir kontaktorn dragen och det är inte till nån nytta.

Effektmotstånd har jag en vacker samling av om du har problem att hitta såna. Kontaktorer är lättare att hitta. Med alla tre faserna parallellt räcker det med minsta storleken. De har också fördelen att de faller snabbt.

"Nödig kännedom" har du givetvis

Kol beställd:
dc_lindberg @ Borrmaskin, Bosch, CSB 550 SRE

De som satt i var mycket porösa... nästan som det jag hittar i askan från min panna...
torbjorn_forsman @ Borrmaskin, Bosch, CSB 550 SRE

Skulle alltså behöva få tag i en leverantör som specialiserat sig på just motorkol...
Tips från http://www.startmotor.se :
https://carbex.se/

F.n. är mer som kyparens sista notering kl 04 på morgonen på bar notan:
GSG (=går det så går det)

Blixtar och dunder, gyllene under, plötsligt en dag så händer det... S.* vad det blixtrar! Men motorn spinner som vrålande tiger!







Gjorde som föreslaget:
- slippapper på jämt hårt underlag; "slipade ned" tjockleken på kolen
Dremmel:
- kapade längden på kolen
- "fräste" spåren i kolen
- kapade ned "plattan" så den passade i kolhållaren



...jo... du ser rätt... fjädern på den nya kolen har för stor diameter... "låser" och "kärvar" i hylsan... ja ja... det var ett experiment. Första gången jag modifierat kol till en motor. Det viktiga var att få igång motorn - o det gick, med blixtar och dunder!


Tänkte aldrig på att mäta fjäderns diameter...
Lär pengar!