Fråga Svensk Maskinprovning

[Åsa-Nisse]

Torpöbo: Jag håller med dig angående skatten, om du endast flyttar massor inom arbetsplatsen och transporterar dina egna redskap på kärran. Däremot får du inte ens köra massor till eller från ett mellanupplag om du trafikerar allmän väg, och absolut inte hämta material från t.ex en bergtäkt som du ska ha till ett jobb. Då snor du jobbet för åkarna och farbror blå kan bli sur. Även skattmasen.

[Towil]

En tanke bara"Svensk Maskinprovning" för mej att tro att det är en tillsatt myndighet av högre myndighet! Eller är det en självpåklistrad etikett? Kan man få ett redigt svar på detta hur det står till med den saken!

Svensk Maskinprovning @ Fråga Svensk Maskinprovning

[63an]

Tack Towil börjar förstå hur timpenningarna på entreprenader kommer fara upp framöver! Blir snart omöjligt att köra själva på eget snart ska man ha cert. för att köpa en maskin oxå...

[Torpöbo]

Torpöbo: Jag håller med dig angående skatten, om du endast flyttar massor inom arbetsplatsen och transporterar dina egna redskap på kärran. Däremot får du inte ens köra massor till eller från ett mellanupplag om du trafikerar allmän väg, och absolut inte hämta material från t.ex en bergtäkt som du ska ha till ett jobb. Då snor du jobbet för åkarna och farbror blå kan bli sur. Även skattmasen.

Ringer någon och beställer flyttning av massor enbart så är det självklart skatteklass 1 körkort och hela skiten men enligt kontakten på transportstyrelsen är transport tillåten även utanför arbetsplatsen, så länge transporten inte är entreprenadens huvudsakliga syfte och man inte utför transporten som huvudsaklig sysselsättning, dvs. i min värld så debiterar man inte dumpern för sig utan enbart en högre timpening för grävmaskinen när dumpern används.

Ett exempel. Man har dumpern med sig när man gräver ner en trekammarbrunn. Då är den huvudsakliga sysselsättning grävning och återställning men sen kommer man på att man behöver ex. 3 lass grus till infiltrationen, då har man rätt att åka och hämta dessa med dumpern enligt kontakten jag hade man har även rätt att flytta undan massor innanför arbetsplatsen. Men om kompissen som äger grävfirma ringer och hör om man kan åka o hämta några lass, då byts skatteklass och man måste ykb o det där.

Ska dock ta CE-kortet, då det i dag krävs för att köra transporter utanför lantbruket åt andra bönder. Hoppas på att lokala lrf fixar kurs till bra bondepris snart.

[Svensk Maskinprovning]

En tanke bara"Svensk Maskinprovning" för mej att tro att det är en tillsatt myndighet av högre myndighet! Eller är det en självpåklistrad etikett? Kan man få ett redigt svar på detta hur det står till med den saken! Kanske man kan ställa en bilbesiktnings fråga samtidigt? 28/2 var jag in för den årliga bes. å får veta att en 1999 års Caddy har fel färg på blinkers i bak (rött glas) det ska vara gult men de är ju original röda glas å aldrig bytta var kommer sånt härifrån? Har aldrig hört ett pip om detta förut!

SMP var en myndighet fram till 1995 då vi gick med i EU (Statens Maskinprovningar) sedan ombildades det till Aktiebolag och heter numera Svensk Maskinprovning och ägs som jag förklarade tidigare av staten, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_Maskinprovning för mer info.

Vi ägnar oss åt viss myndighetsutövning i och med att vi är besiktningsorgan och att vi är så kallat anmält organ för vissa maskintyper som maskindirektivet kräver att en 3:e part inspekterar innan tillverkaren kan CE-märka. T.ex. billyftar, pressar, träbearbetningsmaskiner, etc.
Sen frågan om vi är tillsatta av en högre myndighet. Eftersom vi är besiktningsorgan, anmält organ och provningsorgan så har vi en tillsynsmyndighet, SWEDAC, som med jämna mellanrum kontrollerar att vi uppfyller kraven för att få hålla på med sådan verksamhet. de kontrollerar b.la. att vi är oberoende, att personalen har tillräcklig kompetens och att vi har fungerande rutiner för verksamheten.
Beträffande bilbesiktningsfrågan så kan jag tyvärr inte svara alls eftersom vi inte ägnar oss åt besikning av personbilar/lastbilar.

[63an]

Klart besked i frågan! Tackar...

[jeppe-larsson]

Vi bedömer att en timmergrip passerar gränsen för att betraktas som ett verktyg, det är för komplicerat och har egna hydraulfunktioner. Vi bedömer att den skall CE-märkas, det står inte uttryckligen någonstans och det händer ibland och då måste man göra en bedömning.

Hur är det med gripar i allmänhet, det är ju väldigt vanligt att det sitter en grip på rotortilten, den antar jag är CE märkt med rotortilten, men sk gripar klassas som ett lyftredskap? Det jag hittar om lyftredskap är att det är " Med lyftredskap menas ett hjälpmedel för lyftning", vad gäller då med besiktningar mm, räcker det med att besikta grävmaskinen som vanligt?
Ex gripen på rotortilten används till att lyfta kantstenar där man tidigare hade använt en stensax med en kätting på som kopplades till maskinens krok, har då gripen blivit ett lyftredskap som måste besiktas separat?

Rent allmänt, är det bara jag som känner att reglerna börjar bli svåra att tillämpa pga av de breda användningsområdena som många maskiner har nu?
En grävmaskin är ju ofta inte bara en grävmaskin utan en redskapsbärare.

[Svensk Maskinprovning]

Hur är det med gripar i allmänhet, det är ju väldigt vanligt att det sitter en grip på rotortilten, den antar jag är CE märkt med rotortilten, men sk gripar klassas som ett lyftredskap? Det jag hittar om lyftredskap är att det är " Med lyftredskap menas ett hjälpmedel för lyftning", vad gäller då med besiktningar mm, räcker det med att besikta grävmaskinen som vanligt?
Ex gripen på rotortilten används till att lyfta kantstenar där man tidigare hade använt en stensax med en kätting på som kopplades till maskinens krok, har då gripen blivit ett lyftredskap som måste besiktas separat?

Så här står det om lyftredskap i maskindirektivets guide:

Lyftande maskiner har i regel en anordning för att hålla fast lasten, som exempelvis en krok. Sådana anordningar, som ingår i en lyftande maskin, ska inte betraktas som lyftredskap. De laster som ska lyftas har dock olika form, storlek och egenskaper, och därför placeras ofta utrustning mellan den lyftande maskinens hållanordning och lasten eller kring själva lasten för att hålla den under lyftoperationen. Sådana tillbehör kallas lyftredskap. Produkter som släpps ut separat på marknaden och som är avsedda att integreras i laster för detta ändamål betraktas också som lyftredskap. Utrustning, som placeras mellan en lyftande maskins hållanordning och lasten, betraktas som lyftredskap även om de levereras tillsammans med den lyftande maskinen eller med lasten.

En hydrauliskt manövrerad grip är alltså normalt inte något lyftredskap och det påverkar inte besiktningen av maskinen.
En stensax med en kätting på som kopplas till maskinens krok låter absolut som ett lyftredskap som skall vara CE-märkt (som du gör själv som tillverkare). Det finns dock inget krav på att något besiktningsorgan kontrollerar ett sådant lyftredskap, det får du normalt göra själv.

Rent allmänt, är det bara jag som känner att reglerna börjar bli svåra att tillämpa pga av de breda användningsområdena som många maskiner har nu?
En grävmaskin är ju ofta inte bara en grävmaskin utan en redskapsbärare.

Instämmer, detta är tyvärr en ganska lokalt problem så därför har inte standarderna hängt med riktigt, vi i Norden använder i mycket högre grad våra maskiner som redskapsbärare än vad som är normalt i resten av världen.

[jeppe-larsson]

Tack för ett bra svar
Är alltid bra att kunna fråga någon som vet, själv blir man ju bara snurrig av att försöka tyda alla dessa föreskrifter

[Svensk Maskinprovning]

Jag har fått en fråga via pm som jag känner att den är generell och bör besvaras i tråden.
Så här löd frågan:

Hej,
Jag har en fråga angående inkoppling av ett hydrauliskt snabbfäste på en grävmaskin.
Vilka regler/krav finns angående inkopplingen när det gäller hydraulik, el och akustik (ev. summer) ?

Fullständigt svar på detta går att finna i SS-EN 474-1:2006+A4:2013 samt SS-EN 474-5:2006+A3:2013, det kan framstå som en aning övermäktigt om man inte är van att gräva i standarder så ställ gärna mer specifika frågor om den utrustning du ska montera så kan jag svara på det, jag har rotat mycket i dessa standarder på uppdrag av olika tillverkare av rototilter och verktygsfästen samt polisen.
Det enkla svaret är att du ska följa de monteringsanvisningar som du fått av tillverkaren av verktygsfästet men de kanske fattas eller är bristfälliga?

[CG]

Hej igen,
Snabbfästet är begagnat och saknar monteringsanvisning.

De primära frågeställningarna som har kommit upp är:
Krävs det:
- egen hydraulisk krets via ex. 6-2 ventil ? (Har sett exempel på inkoppling via t.ex. tiltcylinder och elstyrd on/off ventil.)
- slangbrottsventil ? (Fästet har dubbelverkande cyl. samt tryckfjädrar som håller fästet i låst läge)
- en mekanisk "flagga" som indikerar öppet resp. stängt läge ?
- mekanisk spärr på strömbrytaren för snabbfästet ?
- ljudsignal som indikerar att strömbrytare för öppet lås är intryckt ?

[Svensk Maskinprovning]

Hej CG, det har varit lite turbulent kring reglerna för verktygsfästen på sistone och dessutom har det tillkommit en helt egen standard för verktygsfästen.
Generellt gäller att du skall följa de regler som gällde då fäste/grävmaskin tillverkades men jag brukar rekommendera att följa de färskaste reglerna så har man bäst på fötterna så jag utgår ifrån de nyaste reglerna i mina svar nedan så får vi se om det går:

- "egen hydraulisk krets" Jag förstår inte riktigt vad du menar, det krävs ingen helt separat hydraulisk krets till verktygslåsningen, det ställs samma krav på de hydrauliska komponenterna avseende överkapacitet o. dyl. som för resten av hydraulsystemet.

- "slangbrottsventil" det finns inget krav på slangbrottsventil (jag tror inte en sådan skulle fylla någon större funktion) däremot så finns följande krav:
1. Det skall ej vara möjligt att lösgöra redskapet genom felfunktion eller förlorad hållkraft. Vid test får ej redskapet lossna med maskinen avstängd i minst 12 timmar.
2. För kil system, i händelse av avbrott på systemet som ger inkopplingskraft, skall låssystemet (t.ex. konstant tryck med öppen retur, hydraul ackumulator, komprimerad fjäder) klara av att motstå resultanten av alla rimligt förutsägbara krafter som ansätter redskapet.
Normalt har man löst detta med en pilotstyrd ventil som låser cylindern om det inte finns pilottryck + mekaniska fjädrar.

- "mekanisk flagga" det finns inget krav på just en flagga men det är ett vanligt sätt att lösa följande krav:
1. Det skall vara möjligt att verifiera från operatörsplatsen, eller från platsen där inkopplingssystemet aktiveras, att systemet har aktiverats framgångsrikt till inkopplat läge.

- "mekanisk spärr" detta beror på om verktygslåsningen styrs via ett separat reglage eller om det är integrerat i t.ex. en joystick. Om det är ett separat reglage så skall det vara skyddat mot ofrivillig aktivering och det brukar vara löst med en skjutspärr på knappen och att man placerar knappen på ett skyddat ställe.

-"ljudsignal" nu blir det krångligt... det beror åter igen på hur reglaget i övrigt ser ut. Om du vill göra det enkelt, och uppfylla även de nyaste kraven, så gäller att du inte behöver ha summer om du har ett separat reglage, skyddat mot ofrivillig aktivering, som är av typen "dödmansgrepp" och alltså återfjädrar.

[CG]

Hej igen !
Tackar för svaren.
Du nämner en "helt egen standard för verktygsfästen".
Vad heter den ?

[Svensk Maskinprovning]

Den helt egna standarden heter ISO 13031, den har inte kommit ut än eftersom den precis har haft omröstning. Det mest rimliga i ditt fall är att följa SS-EN 474-1:2006+A4:2013 förutom på punkten om knappen för verktygslåsningen. I SS-EN 474-1:2006+A4:2013 finns inget krav på att knappen skall vara återfjädrande men det finns det i ISO 13031. Alltså är det inget krav ens på spritt nya maskiner men jag tycker att eftersom man kräver det i den nyaste standaden på området och det rimligtvis inte är svårt att implementera det på din gamla utrustning när du ändå måste skaffa en knapp så är det inte fel att göra så.
Det finns fler krav i ISO 13031 som inte finns i SS-EN 474-1:2006+A4:2013 (som är den C-standard som är harmonsierad mot maskindirektivet och alltså är den som gäller) men de kan bli svåra att implementera på din gamla utrustning.

[emil.jönsson]

Hej. Jag är erbjuden en traktor som inte är registrerad, har varit registrerad i danmark men finns nu papperslös i Sverige. Går den att registrera i Sverige och vad krävs för detta? Traktorn i fråga är en Ford 8210, okänd årsmodell men nån gång i mitten på 80-talet.