Uj uj uj, nyss var jag en hårsmån från att hamna på sjukhus, eller bårhuset.
En bekant var här och skar ut en sidoruta ur en skrotbil som står på 50-60cm högre mark än traktorn intill, för att inte rutan skulle ramla i backen när sista limmet skars bort stod jag och höll i den, och när den väl släppte tog jag ett steg åt sidan, halkade på snön och föll huvudstupa ner mot den lägre marknivån.
Kvicktänkt som man är, eller korkad, försökte jag först och främst rädda rutan från att gå i kras i fallet, och vred kroppen så att jag landade på min onda axel, något som kändes som ett knivskarpt blixtnedslag genom kroppen. Först gjorde axeln överdjävulskt ont, sedan blev det minst sagt dimmigt i hjärnkontoret och jag svimmade av smärta 3 gånger enligt min bekanta som knappt vågade åka härifrån efter att ha lett in mig i värmen igen.
Fast det kunde ha slutat värre, bara någon decimeter från där jag landade med axeln och huvudet stod traktorn och det bakmonterade snöbladet. En liten bit till åt sidan, och jag hade landat med huvudet rakt i bladet
Undra hur axeln kommer kännas i morgon, när den och nacken värker rejält redan nu.