Göra spont med not och fjäder

[Mikkel]

Planerar att såga upp en del 1-tums och 2 tums bräder till våren 2021 med mitt Bamse-sågverk.
Skulle gärna sponta dom så jag kan lägga lite log-golv och takpanel på takstolar.
Tänker även att jag skulle behöva en maskinhyvel.
Har tänkt mig runt 10.000 kr/st, om det går att få något som duger för en "hobbysågare", annars får jag väl lätta lite till på lädret.
Tips och gärna egna erfarenheter mottages tacksamt.

[Stridis2]

Optimal maskin för att göra (smalare) spontade brädor är en femkutterhyvel eller listhyvel. Den har alltså fem olika kuttrar som hyvlar och spontar hela brädan runt om i ett moment. Inbyggt matarverk. Är detta intressant så råkar jag veta var det står en lagom liten (de kan vara riktigt stora as!) till salu. Lättare renoveringsobjekt, en massa ytrost, rengöra lager och geidrar osv men inget allvarligt så vitt jag vet. Borde klara din budget galant, men du kan nog inte köra bredare brädor än 20 - 22 cm någonting. Är det intressant kan jag kolla noggrannare nästa gång jag hälsar på ägaren (är alltså inte min hyvel, jag bara förmedlar kontakten).

Ska du ha mer universell lösning så är det en rikthyvel, en planhyvel samt en fräs som man först kör noten i och sedan ställer om till fjädern. Mycket mer hantering, mer meck, längre tid men som sagt universalmaskiner som man kan använda till mycket. Jag skulle rekommendera att köpa äldre stora maskiner om du ska hålla priset nere, men se till att i alla fall rikten har en säkerhetskutter. Finns modernare och bättre kuttrar, men minst en säkerhetskutter, ingen klaffkutter eller fyrkantskutter. Fyrkant kan man kanske acceptera på en planhyvel men inte på en rikt!
Fräsen ska ha 30 mm spindel för att kunna montera universalkuttrar av modellen TB50 (har jag för mig de kallas).
Matarverk på både rikt och fräs underlättar ganska mycket.

Bör stå en del om att sponta breda golvbrädor i min hustråd. Är det något mer specifikt du undrar över så fråga.

För övrigt, i min värld så är det brädor upp till 1,5". Över 1,5" så blir det plank. Men jag vet att dialektalt så används golvplank om det jag vill kalla brädor, och här kallade du 2" för bräda när jag vill kalla det plankor.

[Mikkel]

Tack, nu har jag fått något att fundera över, hade nog tänkt universalmaskiner i första hand, det blir inte några större volymer, främst 1" för att laga ett loggolv och takbräder på ett litet torp. Plank säger även jag för 2", har vilda ideer om att lägga in 2" plank som golv där traktorn står idag på jordgolv. På sikt skulle jag vilja pröva att bygga fönsterkarmar, har redan fönsterbågar. Sen kan det nog bli ett och annat pyssel så universalmaskinertror jag att jag har mest nytta av. En rikt och en planhyvel ligger nog först på listan.

Ett mindre problem är att jag har så mycket braåha saker samlat under många år, så något måste ut om det ska in något nytt. Snickerimaskiner behöver ju lite plats för att kunna användas.

[QV_]

Fyrkantskutter hittade jag. https://digitaltmuseum.se/021026977604/kutter
Men hur ser en klaffkutter ut?

[Stridis2]

Tänk dig en rund kutter där du har en lös del (klaffen, röd) som klämmer fast hyvelstået (blått) och där klaffen bara sitter fast med bultförband (grönt). Släpper bultarnas spänning flyger stålet iväg.




En fyrkantskytter är också en farlig konstruktion sett ur flygande-delar-perspektiv, men som jag fått förklarat så sitter delarna ihop bättre på denna konstruktion. Däremot om man kommer åt med handen så fastnar man på ett annat vis och dras in i kuttern. Mycket värre skador med fyrkantskutter än med rund kutter, alltså. Men på en planhyvel så kommer man inte åt kuttern om man inte beter sig mycket korkat, därav att jag sa att jag kunde tänka mig använda en planyvel med fyrkantskutter men inte en rikt med fyrkant.
En nackdel med fyrkantskutter är att stålen är mycket dyrare, om man ens kan få tak på några, än vad de är till en säkerhetskutter (tror de också kallas kilspårskutter).

[toker]

Med en hyffsad hyvel gör man många meter spontat virke på en dag känns lite lyxigt att köpa en om det bara ska vara till husbehov finns det ingen i närheten som har och där du kan hyra in dig ? Jag hyvlade väg och golvpanel när jag byggde en sommar stuga det var släta brädor med spont en bekant har en 3 kutters fräs vilket dög utmärkt till det lämnade baksidan ohyvlad.

[Viktorputts]

Ett alternativ kan var att bara hyvla eller såga noten och ha en lös fjäder, då vinner man lite i bredd på varje bräda/planka.
Lämpligast är göra detta efter att man planhyvlat så man har en jämn tjocklek.

[Stridis2]

Vet inte om det är intressant, men jag har nämnt lite (med betoning på lite) om hur vi gjorde med att hyvla och sponta mina tak- och golvbrädor i min husbyggartråd, bl.a. här:
Stridis2 @ Stridis husprojekt
Stridis2 @ Stridis husprojekt

[meet_matt]

Håller med viktorputts om lös fjäder och att stå och sponta entumsbrädor till svall är väldigt oekonomiskt om du inte har väldigt mycket ledig tid. Köp hellre svallen och såga fyrskäringsr som du säljer. Att såga mängder med panelbrädor (runt en tum) på en bamsesåg är inte heller sörskilt rationellt.

Skickat från min SM-G973F via Tapatalk

[fretchi]

Man kan kanske skippa sponten och använda dymlingar istället? Tar säkert mer tid men man behöver ju å andra sidan bara planhyvla planken.

[Stridis2]

Jag hade en jobbarkompis för ganska många år sedan som sågade mycket till sig själv på ett bandsågverk. Han hade även en femkutterhyvel. Han ansåg att det inte var så farligt mycket jobb att såga upp skräpet (ytveden) och hyvla upp till råspont åt sig själv jämfört med att bara slänga ytorna.

De flesta andra jag hört tycker tvärt om, att det inte är ekonomiskt försvarbart att köra råspont själv.

Jag har, som sagt, kört upp ca 250 kvadrat toppsågad fur till tak- och golvbrädor. Specialvirke kan vara lönt att köra själv, men jag hade blivit knäpp om jag skulle kört vanlig råspont på det viset vi körde mina golvbrädor. Vi körde alla brädor med dubbel not och lös fjäder, dels för att spara material (varje bräda blev nästan en cm bredare, tror den bredaste var 43 cm), men framför allt för att efter hyvlingen kunna bestämma vilket håll toppen på varje bräda skulle ligga på. Skulle jag göra något mer normalt spontat virke hade jag aldrig gjort med lös fjäder. Mer jobb och mindre stabilt än att fräsa en not och en fjäder.