Krympmån sågning?

[ante.b]

Har ett Lennartsfors sågverk och ska såga nu, Finns det någon standard hur mycket krympmån som ska till eller är olika beroende på trädslag huggnings tid?`
Ni som sågar räknar ni tum eller mm ?
Fler som har Lennartsfors 600 med el ?

[LM621]

Lite olika, ca 5-10 % i krympning räknar jag med om trädet är hugget och sågat samma dag/vecka.
Regel kör jag oftast tum, övrigt material blir väl mm. En vana sen tiden man hjälpte till på gammalt traktorsågverk...

[noften]

Har ett Lennartsfors sågverk och ska såga nu, Finns det någon standard hur mycket krympmån som ska till eller är olika beroende på trädslag huggnings tid?`
Ni som sågar räknar ni tum eller mm ?
Fler som har Lennartsfors 600 med el ?

Jag har ett Jonsered 600 el, det är samma som Lennartsfors

[G-son]

Har någon gammal bok som behandlar ämnet, tydligen varierar det rätt mycket mellan olika träslag och om jag minns de som nämndes i listan rätt var päron värst på ~7% medan teak hade mycket liten krympning.
Boken nämnde att vissa valde att såga efter norsk tum (26,2mm, eller om det gällde tiden dom använde 31,4mm) för att få rätt mått efter torkning, men nu minns jag inte om målet var att det skulle matcha engelsk tum (25,4) eller någon av de som varit svensk standard.

Tum och fot är bra mått, är längden inte riktigt rätt enligt dina önskemål, välj en annan variant - många länder skapade sin egen liiite annorlunda standard när dom inte gillade vad andra redan skapat så det finns att välja bland!

[noften]

Har någon gammal bok som behandlar ämnet, tydligen varierar det rätt mycket mellan olika träslag och om jag minns de som nämndes i listan rätt var päron värst på ~7% medan teak hade mycket liten krympning.
Boken nämnde att vissa valde att såga efter norsk tum (26,2mm, eller om det gällde tiden dom använde 31,4mm) för att få rätt mått efter torkning, men nu minns jag inte om målet var att det skulle matcha engelsk tum (25,4) eller någon av de som varit svensk standard.

Tum och fot är bra mått, är längden inte riktigt rätt enligt dina önskemål, välj en annan variant - många länder skapade sin egen liiite annorlunda standard när dom inte gillade vad andra redan skapat så det finns att välja bland!

Vad heter boken och författaren?

[G-son]

Utmärkt fråga! Tyvärr är jag osäker på svaret, det KAN ha varit ett namn i stil med "trävaruhantering" skriven av någon Reiersen eller liknande för drygt 100 år sedan, men det kan vara någon annan bok jag inte alls minns namn och författare till på rak arm. Ska ta en titt sedan och se om jag kan hitta den.

[ante.b]

Lite olika, ca 5-10 % i krympning räknar jag med om trädet är hugget och sågat samma dag/vecka.
Regel kör jag oftast tum, övrigt material blir väl mm. En vana sen tiden man hjälpte till på gammalt traktorsågverk...

Och när det är vinter hugget?

[Ivar Risslén]

Ska du ha exakta mått efter torkningen så är det hyvel som gäller. Annars är det till att mäta fukthalt och beräkna hur mycket det kommer att krympa till den fukthalt som du vill ha när du tycker att det är färdig torkat. https://www.svenskttra.se/trafakta/allm ... trorelser/

[marve]

Har någon gammal bok som behandlar ämnet, tydligen varierar det rätt mycket mellan olika träslag och om jag minns de som nämndes i listan rätt var päron värst på ~7% medan teak hade mycket liten krympning.
Boken nämnde att vissa valde att såga efter norsk tum (26,2mm, eller om det gällde tiden dom använde 31,4mm) för att få rätt mått efter torkning, men nu minns jag inte om målet var att det skulle matcha engelsk tum (25,4) eller någon av de som varit svensk standard.

Tum och fot är bra mått, är längden inte riktigt rätt enligt dina önskemål, välj en annan variant - många länder skapade sin egen liiite annorlunda standard när dom inte gillade vad andra redan skapat så det finns att välja bland!

En del äldre tumstockar är märkta med ordet VERKTUM i änden då är en tum 24,742 mm = 1/12 svensk fot.
Är stocken märkt LONDON är en tum 25,4 mm = 1 inch

Det fanns en kort tid i Sverige även decimaltum = nytum 1 decimaltum = 1/10 fot = 29,690 4 mm. Om det fanns på en tumstock är tveksamt.

[fretchi]

Här finns lite matnyttigt.
https://www.traguiden.se/om-tra/materia ... ate=010000

edit: Ivar hann nog före...

[torbjorn_forsman]

Har någon gammal bok som behandlar ämnet, tydligen varierar det rätt mycket mellan olika träslag och om jag minns de som nämndes i listan rätt var päron värst på ~7% medan teak hade mycket liten krympning.
Boken nämnde att vissa valde att såga efter norsk tum (26,2mm, eller om det gällde tiden dom använde 31,4mm) för att få rätt mått efter torkning, men nu minns jag inte om målet var att det skulle matcha engelsk tum (25,4) eller någon av de som varit svensk standard.

Tum och fot är bra mått, är längden inte riktigt rätt enligt dina önskemål, välj en annan variant - många länder skapade sin egen liiite annorlunda standard när dom inte gillade vad andra redan skapat så det finns att välja bland!

En del äldre tumstockar är märkta med ordet VERKTUM i änden då är en tum 24,742 mm = 1/12 svensk fot.
Är stocken märkt LONDON är en tum 25,4 mm = 1 inch

Det fanns en kort tid i Sverige även decimaltum = nytum 1 decimaltum = 1/10 fot = 29,690 4 mm. Om det fanns på en tumstock är tveksamt.

Jag har sett en gammal tumstock med fyra skalor. Verktum, London, decimaltum (eller något annat som är ungefär 3 cm) och millimeter.

[marve]

I Danmark och Norge var en tum på 1800-tal 26,2mm. Norge var en tum även 31.4mm, när det var ?
I Frankrike var en tum ca 27,07 mm.
I Tyskland har det varierat mellan olika delstater mellan 23,6 mm och 37,662 5 mm vanligast 26,1 mm.

Tum måttet var nog olika beroende vilka tummar olika personer hade.

http://runeberg.org/nfcj/0177.html

[akkamaan]

1 år gammal rundstock får krympsprickor utifrån och inåt. Detta beroende på att krympmån är olika i splint och kärnved. Kärneved i gammal fura är ju i det närmaste redan torr. Samma sak gäller till viss del även gammal gran. Plankor ur grövre äldre timmer kommer ur centrumutbytena med stor andel kärnved. Bräder ur samma stockar innehåller splintved vilka då kräver större krympmån. Observera att unga men grova träd knappast har någon kärnved. Så även trädet ålder är en faktor. En annan sak som påverker är frodvuxet kontra senvuxet virke. Eller med andra ord den relativa skillnaden mellan volymdelen vårveden jämfört med sommarveden i årsringen. Senvuxet virke har sålunda mindre relativ andel vårved och därmed mindre krympmån än frodvuxet virke.

[Stridis2]

Ytterligare en sak att ta i beaktande är hur brett du sågar. När vi började såga upp till mina golvbrädor i furu siktade vi på 32 mm tjocklek, men trots att de legat ordentligt uppallat med tätt med strö samt hårt inspända i torken slog de sig så illa att vi inte kunde hyvla ut 24 mm färdig bräda som var ren på båda sidor. Nu var iofs bredaste brädan 53 cm och smalaste på dryga 20, så då ger det stor effekt även om brädan bara slår sig lite.

Skickat från min Motorola Defy via Tapatalk

[tracker]

här finns lite nyttiga tips och tabeller

https://www.youtube.com/watch?v=6cD6jUn3bhU