Gå vidare med "gemensamt ägande" av skogsfastighet

[roddjer]

'
Ok... det här kan bli långt...

Huvudfrågan:
Hur går man vidare med "gemensamt ägande" av skogsfastighet, eller hur det nu klassas, på bästa sätt?

Det gäller ett gammalt mindre jordbruk, ett "torp" kanske man kan kalla det, som var min farmors barndomshem. Fanns jord att bruka längre tillbaka i tiden men skogen har tagit över nästan helt nu. Finns även 2-3 ha vatten med fiskerätt i egendomen som är på ca 14 ha.
Min farmor hade en bror som avled några år före henne och då övertog hon hans del och blev således ensam ägare av hela egendomen. Några år efter det avled även hon och av egendomen blev det något slags gemensamt ägande. Jag själv hade egna demoner att brottas med då så jag var inte direkt uppmärksam över vad som skedde.
Nåväl, egendomen delades upp (om man nu kan säga så) i fyra lika stora delar som utifrån mitt perspektiv blir; min far, min faster, min farbror och farmors "nya" make då hon gift om sig en gång. Hur han kunde komma med på ett hörn är för mig oklart och finner det lite märkligt, men så är det i alla fall.
Det finns ett bolag runt det här men är inte insatt i hur det ligger till. Har frågat min far om bolagsformen och då svarar han "småbolag". - - Är det Enkelt bolag han kan tänkas mena?
Har läst lite om det här på flera ställen och typ alla säger att den här ägarformen blir väldigt problematisk om det blir osämja i familjen. Att den ene köper ut den/de andra förespråkas ofta. Vidare divideras det om vilken bolagsform som är lämpligast ägandemässigt och skattemässigt etc.

Om vi tar det här med osämja om egendomen så ser jag det i nuvarande släktled som näst intill omöjligt. Maken, som vi kan kalla farmors "nya" karl, är 87 tror jag och har inga barn. Tror vi... Min/vår släkt har alltid kommit överens med honom och om en ny fru dyker upp där är det många ögonbryn som åker i höjden.
Min far och hans syskon med respektive står nära varandra och har alltid kommit bra överens med undantag för något enstaka klavertramp på nån fest eller så men det reder upp sig. Min far blir 70 i år, syrran hans ett par yngre och farbror "sladdis" blir 56 i år. I det här ledet ser jag inga problem. I nästa däremot... .

Vad som händer med Makens del är oklart. Kan dyka upp en okänd släkting från de djupa skogarna i Värmland eller nåt eller så hamnar det hos Hjärt- lungfonden, vem vet. De troligaste anser jag vara att far med syskon övertar den delen. I vilket fall som helst kommer det att finnas tre delar kvar. Om vi utgår från att alla barn får ärva sina föräldrar blir vi ÅTTA st i det ledet. Som gjort för trassel. Vi kusiner kommer också bra överens men åtta stycken är ändå åtta stycken. Alla med olika viljor och kanske respektive som också vill tycka saker. Kan bli en "kamp" mellan flera fraktioner. .

Hur ska vi gör detta på bästa sätt?

Förhoppningsvis skrotar farsan och systern på en 10-15 år till om inget oförutsätt händer så det är ingen fara på taket. Men jag vill gärna förekomma problemen om jag kan...

[gaffa]

Samägda fastigheter ska undvikas till varje pris. Gör slut på samägandet och begär försäljning av fastigheten enligt samäganderättslagen.

[RD350]

Det är kanske någon av delägarna som gärna ser sig bli "utköpt" ? I fall du är intresserad av fastigheten så är det kanske läge för din far att om det finns möjlighet att köpa hela? Arv är lättast att reda ut medan folk är i livet......

[BM 4 ever]

Enkel fråga att svara på . Sälj fastigheten.

[qqq]

Samägda fastigheter ska undvikas till varje pris. Gör slut på samägandet och begär försäljning av fastigheten enligt samäganderättslagen.

Det finns en anledning till lagen om att (adels) gods /herresäten alltid ärvdes i sin helhet av äldsta sonen (eller möjligen dottern). Jag tror att lagen finns kvar än idag. Jag vet åkerier som spruckit pga av att ärvande kusiner inte kommit överens.

[Alrik]

Samägda fastigheter ska undvikas till varje pris. Gör slut på samägandet och begär försäljning av fastigheten enligt samäganderättslagen.

Det finns en anledning till lagen om att (adels) gods /herresäten alltid ärvdes i sin helhet av äldsta sonen (eller möjligen dottern). Jag tror att lagen finns kvar än idag. Jag vet åkerier som spruckit pga av att ärvande kusiner inte kommit överens.

Fideikommiss heter de och 1964 kom en lag om avskaffande av detta.

Förstfödde får allt för att inte splittra egendom i mindre delar. Manlighet går före om förstfödde är en dotter. Ofta gå inte resten av syskonen lottlösa pga kapital som verkat sedan Gustav Vasas tid.

[uppland2]

Manlighet går före om förstfödde är en dotter.

Det har funnits fidekommisser som ärvts på spinnsidan. Vill minnas att Frötuna är ett sådant.

[Ivar Risslén]

Du skriver att egendomen delades i fyra lika stora delar. Menar du med det att fastigheten blev delad i fyra delar eller att det är fyra delägare som har lika stora delar i en fastighet.
Enligt samägandelagen ska en fastighet med 3 eller fler delägare utse en företrädare för fastigheten som sköter om den.
Varje delägare skattar för sin del. När man äger en skogs eller jordbruksfastighet så räknas man som en enskild näringsidkare som om man har en enskild firma.
Kommer man inte överens så kan en av delägarna lämna in en ansökan om tvångsförsäljning. Jag tror att det är hos kronofogden man gör det. Då blir det en allmän auktion på fastigheten och den som bjuder högst får köpa den. Det behöver inte bli någon av de gamla delägarna utan det kan bli vem som helst ute ifrån som har pengar.

Du kan inte gå in och begära att den tvångsförsäljs utan det måste vara din far som står på papperet. Det är nog bästa sättet att bli ovän med resten av släkten.
Du kan ju höra med de andra delägarna om du får köpa ut dom och även din far så att du blir ensam ägare. Det är den bästa vägen. Om ni inte kan bli sams om priset så är det bra att ta en utomstående värderingsman som bestämmer priset så behöver ingen bli sur.

[uppland2]

Jag tror att det är hos kronofogden man gör det.

Tingsrätten.

[roddjer]

Du skriver att egendomen delades i fyra lika stora delar. Menar du med det att fastigheten blev delad i fyra delar eller att det är fyra delägare som har lika stora delar i en fastighet....

Ja, blir lite fladdrigt när man inte kan terminologin.

Fastigheten i sig är INTE delad utan har, som du säger, fyra DELÄGARE med var sin lika stor del.

Enligt samägandelagen ska en fastighet med 3 eller fler delägare utse en företrädare för fastigheten som sköter om den.
Varje delägare skattar för sin del. När man äger en skogs eller jordbruksfastighet så räknas man som en enskild näringsidkare som om man har en enskild firma.

Inte säker på det formellt men farsan skulle kunna vara denna ställföreträdare. Det är han som har hand om "papprena" i alla fall.
Alla skattar själva tror jag.

För övrigt är de momsregistrerade men har inget organisationsnummer, tror jag.
Ringde faderskapet idag och frågade lite. Har opererat knät nyligen så han är inte på alerten direkt men i "papprena" står det något om "Enkelt bolag" och "Enskilt bolag".
Revisor finns med i bilden. Fastighetenen är belånad med en mindre summa, går att låna mer säger banken.
Tre mindre stugor finns uppförda där var av en, "storstugan", är farmors barndomshem.
Far med syskon har varit på möten med LRF i samband med upprättning av detta så jag har ingen anledning att tro att nåt är galet.

Vad gäller intresset för fastigheten är det i dagens läge min farbror som är mest drivande. Han har lagt mycket tid och slantar på att renovera en av stugorna där. Ett uthus har satts upp. Han har röjt träd så han ser ut över sjön, med mera. Det är också han som bökar mest ute skogen nu för tiden. Plockar ut en 40-50 kubik ved per år än så länge. Systern med respektive har aldrig haft anledning att ta ut ved eller annat utan har mera ett affektionsvärde eller hur man nu ska uttrycka sig.
Far och mor har även tagit ut ved många år bakåt i tiden om än betydligt mindre volymer. Men med stigande ålder och blodtryck och framför allt dåliga knän tillbringar far allt mindre tid i skogen svingandes motorsåg och yxa. Detta är bra för mitt psyke...

[Ivar Risslén]

Organisationsnumret brukar vara samma som personnumret om det är en enskild firma. Det verkar som om det funkar bra i dag så då är det frågan vad ägarna vill göra med fastigheten i framtiden.
Fortsätta som i dag och med arvsskiften så blir det fler delägare. Då uppstår det en ny fråga. Hur många arvingar har varje delägare. Du behöver inte svara på den frågan. Det som gör det komplicerat är när varje delägare har olika antal arvingar. Det blir så att nästa generation delägare har olika stor del i ägandet. Du skriver åtta kusiner på tre syskon det gör att ni kommer att ha olika stora delar plus en joker (ingifta mannen). Det enklaste är att en köper hela alltet och kanske för affektionsvärdets skulle så styckas husen loss som en egen fastighet. Då kan kusinerna samlas där hur mycket som de vill. Är man 8 stycken delägare så är det svårt att göra något på fastigheten som är meningsfullt. Tar man ut lite skog så blir det inte mycket på varje delägare och besvärligt att dela upp kostnaderna och jobbet på i skogen. Jag har varit i samma sits en gång i tiden men det löste sig på ett bra sätt.
Hör med dina föräldrar och hans syskon om de vill sälja sina delar till dig.

[Åsa-Nisse]

Som tidigare skrivits: Arv ska man sköta medan man är i livet. Jag har ett exempel på min grannfastighet där det var 6 delägare med olika procentsatser som sedan blev 9. Fastigheten förföll undan för undan då endast en var intresserad att sköta gården medan de andra gärna tog emot pengarna som skogen gav när något skogsbolag skövlade några hektar. När halva ladugården rasat och taket läckte på bostaden så såldes hela fastigheten till en penningstark köpare som såg möjligheter. Ingen av delägarna hade då medel nog att köpa utan fastigheten lämnade släkten till den ende intresserades förtret.
Ta ett samtal med de fyras gäng och lös knuten medan tid är.

[Bygert]

Man kan i princip inte göra bolag av en skogsfastighet, det är liksom stopp för det. Ägandet alltså. Däremot så skulle man kunna ha driften i aktiebolag eller handelsbolag. När det gäller skog så tillför det knappast nåt annat än mer administration. För ett jordbruk där det hela tiden går pengar ut och in (mest ut) så kan det ibland vara ide att göra bolag av driften men skog fungerar inte så. Man har också speciella möjligheter skattemässigt att skjuta upp beskattning med skogskontoavsättning så krångla inte till det med några bolag. Möjligen skulle man kunna påstå att man driver det som ett enkelt bolag men det är att bara teoretisera. Enskild firma och var delägare skattar för sin del, räcker bra så.

Det blir ofta problem i längden med samägda fastigheter. När det gäller just skog så kanske en prioriterar hackspettar och mossor, en annan utsikt och en tredje vill ha pengar och struntar i resten. Det kan bli svårt att komma överens då. Alla måste vara överens om allting och då blir resultatet allt för lätt att det inte blir nåt gjort alls. Man kan lämna över driften till extern förvaltning typ skogssällskapet men man ska ju ändå vara klar över vad man har för mål. Vissa möjligheter att tvångsvis ordna nån som sköter förvaltningen finns det också, man kan begära att det utses en god man. Fast om det beror på att man inte är överens lär det ju inte bli så att en god man kan lyckas göra alla nöjda.

Som fler varit inne på, bäst är faktiskt att ta tag i saken och försöka hitta en lösning. Antingen att en delägare köper ut de andra eller att man säljer på öppen marknad. Tar man det lite lugnt och låter det ta den tid det behöver så är det bäst om man löser det här inbördes och i tid innan det blir ännu fler inblandade.

Sen har man ju nödutgången med tvångsauktion. Det är inte liksom det man börjar prata om, det gör det knappast lättare att komma överens. Däremot är det utmärkt att ta fram som hot om nån krånglar, det är där den möjligheten har en funktion att fylla, som påtryckning för att komma nån vart. Däremot är det inget man verkligen ska genomföra innan alla andra alternativ verkligen är uttömda. Det är inte ägnat att för att främja släktsammanhållningen direkt. Det är också något som medför kostnader och resultatet kan bli rätt oförutsägbart. Tänker man sig att nån av delägarna ska ta över men inte kommer överens om pris hindrar inget att nån utomstående kommer och bjuder över. Det finns också en risk att man rakt inte får det pris man tänkt sig om det bara blir delägare som tar del i auktionen. Lagen är alltså utmärkt som påtryckning men inte så bra att tillämpa.

Något man också ska fundera över är möjligheten att klyva fastigheten. Bara skog ska det vara mycket av om man ska få lantmäteriet med på en klyvning. Men det kanske går att stycka av en tomt eller fler, då kan man kanske dela upp det hela utan att det behöver läggas ut lika mycket pengar från nåt håll.

[fretchi]

Med erfarenhet av samägda skogsfastigheter på både mammas och pappas sida så håller jag med tidigare. Samägande är ett jäkla besvär i 99 fall av 100 (åtminstone). Det blir som bara mer eller mindre dåligt. Antingen blir arbetsbelastningen ojämn medan intäkterna ska delas lika, eller så blir man överkörd för att man försöker vara tillmötesgående.

Säger inte att det inte kommer funka för er, men sannolikheten att det kommer fungera för alltid bedömer jag som ohyggligt låg. Åtminstone är en uppgörelse nu en försäkring för att ni slipper osämja i framtiden.

För klyvning vill lantmäteriet se en tillväxt om 200 minst m3sk på den del som ska klyvas ut. Misstänker det blir svårt att uppnå på 14 ha, även i söder .

[roddjer]

'
Tack Maskinister för bra och informativa svar i frågan. .

Kommer med största sannolikhet bli användbart i framtiden!

Det här är inget jag kommit på nu, har grubblat på det här korta stunder då och då sen 2-3 år tillbaka. Har inte haft tid att ta tag i detta varken då eller nu, annat är i vägen, stort som smått. Men jag kan inte hålla mig längre, måste få utlopp för grubblerierna!! .

... Fortsätta som i dag och med arvsskiften så blir det fler delägare. Då uppstår det en ny fråga. Hur många arvingar har varje delägare. Du behöver inte svara på den frågan. Det som gör det komplicerat är när varje delägare har olika antal arvingar. Det blir så att nästa generation delägare har olika stor del i ägandet. Du skriver åtta kusiner på tre syskon det gör att ni kommer att ha olika stora delar plus en joker (ingifta mannen). Det enklaste är att en köper hela alltet och kanske för affektionsvärdets skulle så styckas husen loss som en egen fastighet. Då kan kusinerna samlas där hur mycket som de vill. Är man 8 stycken delägare så är det svårt att göra något på fastigheten som är meningsfullt. Tar man ut lite skog så blir det inte mycket på varje delägare och besvärligt att dela upp kostnaderna och jobbet på i skogen. ...

Det här var en bra sammanfattning av vad gått å grubblat på tillbaka i tiden. Avstyckning runt affektionsdelarna och sälja resten är också vad jag tänkt mig borde bli den minst dåliga lösningen men samtidigt ha en skaplig chans att få gehör för. Sen blir nästa heta potatis, eventuellt, om flera är intresserade av stugorna hur man ska dela det. Vem ska ha vad, kan man dela, om vi rustar en kåk ska alla betala, kan man bygga fler kåkar (Attefall?), måste man ha bygglov etc. Men det blir då det...

Man kan i princip inte göra bolag av en skogsfastighet, det är liksom stopp för det. Ägandet alltså. Däremot så skulle man kunna ha driften i aktiebolag eller handelsbolag. När det gäller skog så tillför det knappast nåt annat än mer administration. För ett jordbruk där det hela tiden går pengar ut och in (mest ut) så kan det ibland vara ide att göra bolag av driften men skog fungerar inte så. Man har också speciella möjligheter skattemässigt att skjuta upp beskattning med skogskontoavsättning så krångla inte till det med några bolag. Möjligen skulle man kunna påstå att man driver det som ett enkelt bolag men det är att bara teoretisera. Enskild firma och var delägare skattar för sin del, räcker bra så. ...

Just precis! Har läst om detta förut nånstans. Gjorde en snabbgoogling nu men hittar inte det jag söker. Det är därför jag tycker det är märkligt när de, far och farbror, pratar om bolag. Nåt som inte stämmer. Terminolgoin stämmer inte.
Men med den här tråden har jag i alla fall kommit igång! .

Första uppdraget blir att ta reda på hur det sköts nu, vilken konstruktion som ligger bakom detta så man slipper gissa sig fram som i mina tidigare inlägg. Sen får vi se...

Vi har fått ett bud idag på vårat hus!!! . . För att citera Gert Fylking; ÄNTLIGEN!! . . Har även hittat ett hus vi kan köpa. Inget drömboende vare sig för sambon eller mig men en helschysst kåk med bra läge, inget som behöver rustas eller så, bara å flytta in! Ett hus som är VÄLDIGT lämpligt för oss just nu. MÅNGA vardagsbestyr kommer lätta betänkligt om det går i lås. Hoppas, hoppas, hoppas!!!
Får vi det huset blir det mycket mera tid över för roligar/bra saker. Som att ta tag i detta exempelvis. Och vara i nya VARM-garaget även om det inte är stort! .