Maskinisten

Okey, "jag frågar för en vänn"

(eller assa, farsan då)

I hans båt sitter en skrovgjenomföring i brons. Den gamla tillhörande kul-ventilen (också i brons) gick av, så den är numera utbytt med en i syrafast rostfritt stål. Ska man akta sig, blir detta problem? Hva går sönder först?

det beror ju på vad ventilen är skruvad i? Är den mindre ädel så är det ju det som ryker.

Bronset stryker troligen med snabbt, eller rättare sagt något ämne i legeringen (beroende på legering). Ingen lång livslängd alls på genomföringen således..

Edit: länk - http://www.vikingyachting.se/Files/Bill ... rosion.pdf

Syrafast rostfritt reagerar inte med andra metaller eller ämnen. Därför det används inom matindustrin. Finns vissa plaster oxå som är bra, dock är dom ju inte lika starka som stål.

Brukar inte Alu brons vara ett vanligt material?

magloman skrev:Syrafast rostfritt reagerar inte med andra metaller...

Beror helt på var i spänningskedjan de befinner sig respektive: http://vastkustkretsen.se/pmwiki/upload ... rosion.pdf
Aktivt rfr (rfr i vatten) befinner sig betydligt lägre än passivt (rfr i luft).

magloman skrev:Syrafast rostfritt reagerar inte med andra metaller eller ämnen.

Var har du fått det ifrån??
T ex klorider skapar snabbt rost. "Syrafast" tål inte saltsyra.

Micke Härnta skrev:Brukar inte Alu brons vara ett vanligt material?

Möjligt. Brons finns ju i en hel del olika legeringar (med koppar), de mindre ädla metallerna går åt först som anoder till rfr, därefter blir rfr anod till kopparn.

Skru'are skrev:

magloman skrev:Syrafast rostfritt reagerar inte med andra metaller eller ämnen.

Var har du fått det ifrån??
T ex klorider skapar snabbt rost. "Syrafast" tål inte saltsyra.

Nä det är egentligen fel att kalla det rostfritt, rosttrögt är bättre.

Syrafast tål syra, därav namnet.

"Vanligt" rostfritt däremot tål inte så mkt.

Tror du på tomten också...

Spänningskedjan är en teoretisk/laboratoriemässig tabell. I praktiken kan ordningen bli en annan.
Några exempel.
Varmförzinkning är generellt en mycket bra metod för korrosionsskydd.I vissa sjövatten kan zink angripa stål i stället för att skydda; så kallad omvänd polaritet. Det uppkommer s k pitting; gropfrätning.
Det är mycket stor skillnad på aluminiumlegeringar.
Anod-/katodförhållandet påverkar i praktiken.
Mikroklimatet påverkar. Så kallat "syrafast" rostfritt stål som befinner sig i regnskugga, i t ex Göteborg, angrips.

jebu skrev:

Micke Härnta skrev:Brukar inte Alu brons vara ett vanligt material?

Möjligt. Brons finns ju i en hel del olika legeringar (med koppar), de mindre ädla metallerna går åt först som anoder till rfr, därefter blir rfr anod till kopparn.

Måste finnas EN eller flera anledningar att de flesta skeppspropellrar tillverkas av den legeringen, dom skall trots allt hålla i 20-25 år minst..

brons var det material som jag gillade bäst när jag jobbade på örlogsbasen. Sitter aldrig fast till skillnad mot järn.
RF är skit i saltvatten. De äts upp i bearbetade ytor först (gängor i ditt fall)
Skulle försöka hitta en i brons eller satsa på mässing. RF är överreklamerat

Micke Härnta skrev:Måste finnas EN eller flera anledningar att de flesta skeppspropellrar tillverkas av den legeringen, dom skall trots allt hålla i 20-25 år minst..

Jovisst, men jag tror (obs tror) att det dels är för att det är så pass lättgjutet (se kyrklockor ex.), och dels har goda korrosiva egenskaper. Men problemfritt är det inte:
http://illvet.se/teknologi/nytt-materia ... ar-lattare

Tidigare inlägg avsåg endast trådens spörgsmål; -brons i direktkontakt med rfr. Offeranoder har svårt att göra nytta i ett sådant montage.