Eftersom det inte finns någon hågad får jag dra en berättelse som var för ca 15 år sedan under min sjötid.
Vi var på väg från Stockholm till Gdynia för att hämta kol. Utanför Västervik kl 22 skulle jag ta mig en liten kvällsdrink för att somna in efter ett kvällsarbete i datorn med reservdels inläggningen av penta delar.
Ut ur kylskåpet ramlade den halvfulla absoluten ut och sprack mot golvet
H-vete, ok det är ju oskattad sprit så det går ju ann. När denna tanke hade passerat skallen slocknade belysningen och larmet gick H-vete igen nu gäller det att inte trampa i glasskärvorna. Stby pentan startade och lyset återkom. Ner till maskin och knack på 1:e maskens hytt dörr.
Wärtsilän hade övervarvat mekaniskt. Vi återställde mekanismen och gjorde en start, maskinen övervarvade direkt och stoppade. Vi felsökte någon halvtimma fann inget annat än att det kunde vara regulatorn. Gjorde om en start till med koll på regulatorn och samma syntom igen.
Vinden var lätt ostlig och avståndet till land var stort.
Jag gick upp till skepparn för att underrätta och det hela slutade med att vi skulle ringa rederiinspektören kl 6. Vi kunde givetvis kört vidare utan regulator och penta drift på elen men Wärtsiläns livförsäkring finns då inte kvar som nödstopp och en regulator behövs vid manövrarna.
Wärtsiläs regulator gubbar i GBH sa att vi skulle trycka på några hävstänger under kåpan på regulatorn, om dessa var kärva så var det regulatorbyte som gällde.
Det hela slutade med att det kom helikopter, gubbe och utbytesregulator ut till oss. När vi lyft ur den gamla såg jag något som inte såg särskilt bra ut ,jag fick en skarp blick från regulatormannen med frågan, när var den uppe för kontroll,smörjning sist. Ingen aning för jag och maskinisten har bara varit här 5-6 månader, innan dess var fartyget utflaggat.
Detta med smörjningen av växeldrevet hade inget med kärvningen i toppen att göra.
Men du, sa jag till honom, om man borrar ett ca 8 mm hål här i stativet ner till kammaxeln så självsmörjer det ju sig självt med oljedimman som finns där under.
När den ny regulatorn kom på plats startade maskinen och vi gick till Visby med gubben och regulatorn.
Vid juletid kom det 3 st mindre maglite i fordral fråm Gbg. Strax efter kom det ett service letter om att det skulle borras ett 8 mm hål under regulatorn i en viss vinkel.
Antar att regulatorgubbarna fick en gratifikation av Wärtsilä.
Själv fick jag en gratifikation av SAAB då jag jobbade som flygtekniker i flygvapnet på 70 talets drakar. Det handlade då om att en orange lampa lyste då det inte stod rätt till med bränsleventilerna till fälltankarna.
Spaningsversionen hade 4 tankar så dom hade större problem om vilken tank som det krånglade med. Ventilerna i balkarna var inbyggda så man såg inte felet förren man tagit ner den felande tanken. Mitt förslag var att borra 2 st 10 mm hål i balkarna där ventilen satt och med ficklampa i ena hålet och ögat i andra se ventilens läge och därmed avgöra vilken man skulle ta ner för byte.
Tiden gick och en dag kom det telefon från en SAAB konstruktör och han ville prata lite om förslaget. Det blev 2 hål i varje bjälke och jag fick nog en veckolön extra i lönekuveret vill jag minnas.