Maskinisten

Rodret på CSCL Indian Ocean slutade fungera:
http://www.ndr.de/nachrichten/Bergung-d ... ff296.html
Jag menar, vi ska ha autonoma bilar på vägarna snart, men vi kan inte ens förhindra dessa situationer eller att ett flygplan flygs in i ett berg?
Har ett sådant skepp bara ett roder och en enda möjlighet att byta riktning?

Jag vet nu inget om nånting men om alla dylika större båtar hade bogpropeller eller azipod borde man väl kunna styra lite åtminstone... Men det kanske dom inte har?

Och märker man att det ändå håller på att gå åt pipsvängen borde man väl kunna slänga i backen...

" Die Lotsen an Bord des festsitzenden Containerschiffs haben nach Auffassung ihrer Vereinigung umsichtig gehandelt.
Die Elblotsen hätten nach dem Ausfall der Rudermaschine dem Kapitän geraten, das Schiff bei der Tonne 116 an den Nordrand der Fahrrinne zu bringen. Auf diese Weise sollten der vom Schiff nahegelegene Lühe-Fähranleger und das steinige Südufer der Elbe verschont werden. "Durch das kontrollierte Handeln konnten größere Schäden verhindert und das Fahrwasser für den Zulauf auf Hamburg freigehalten werden", sagte Ben Lodemann von der Lotsenbrüderschaft Elbe.

Dessutom har jag inte fattat var de ska få plats med 19.000 containrar på skeppet.
Jag får det till 5-6 tusen högst, och då räknar jag med det dubbla synliga, avrundar alltså uppåt.

DW 184320
GT 187541 skulle med satsa på en sanddyna, sicken massa att få stop på

Edith, lotsen använder sina "TUGS" för att rikta i hamn och mynning, skapligt stelbent koloss.

2000 plus 700 ton olja har pumpats ur för att lätta.

Holger skrev:Dessutom har jag inte fattat var de ska få plats med 19.000 containrar på skeppet.
Jag får det till 5-6 tusen högst, och då räknar jag med det dubbla synliga, avrundar alltså uppåt.

Det är inte 19000 TEU som avses då?

https://en.wikipedia.org/wiki/Twenty-fo ... alent_unit

PerJohansson skrev:

Holger skrev:Dessutom har jag inte fattat var de ska få plats med 19.000 containrar på skeppet.
Jag får det till 5-6 tusen högst, och då räknar jag med det dubbla synliga, avrundar alltså uppåt.

Det är inte 19000 TEU som avses då?

https://en.wikipedia.org/wiki/Twenty-fo ... alent_unit

Svarar mig själv: jo, 19000 TEU
http://www.containership-info.com/vessel_9695157.html

Är väl mest 40-fotare man ser på bilderna.

Fartyg byggs vanligtvis med ett roder per propeller. Ett roder är ganska verkningslöst om det inte ligger i propellerströmmen. Bogpropellrar monterade i tunnel fungerar vid mycket låga hastigheter, vid ca 4knop (6-7 km/h) är tunnelbogpropeller totalt verkningslös. Detta fartyg är försett med en framdrivningspropeller och ett roder. Förut syns 2 "vita fläckar" som berättar att två tunnel bogpropellrar finns. Torde finnas två akterut (under tredje raden containrar räknat akterifrån). Tunneltrusters måste vara där fartyget är som smalast, annars blir det mycket förluster i tunnel. Azipodar används för framdrivning. Då drar propeller fram fartyget och "huset" är utformat som roder. Azipod i fören skulle öka djupgåendet från 15 m full last till ca 25 m vilket är orimligt. Normalt ledsagas dessa mastodonter av bogserare "där det anses befogat" dvs. där det är trångt, och det inte går att hålla "styrfart". En bjässe på 400 m och 190.000 dwt bestämmer nog själv vart den tar vägen vid roderhaveri...... En bogserbåt med Voith-Schneider propeller kan gå upp långsides förut/akterut och behjälpligt ändra kurs men blir nog antagligen tvåa.... Tar för lång tid för "manövern"... Men beror på omständigheterna....

Per, Lars-Peter: man lär sig något nytt varje dag!

1 TEU = 1 st 20 fots container.

Voith-Schneider propeller är en "rund plåt, i vars periferi det finns lodräta blad. https://sv.wikipedia.org/wiki/Voith-Schneider Man kan fritt välja i vilken riktning/hur mycket man vill ha tryck-kraft oberoende av åt vilket håll fartygets för finns.....

Nu rör det sig om korta förflyttningar på max. några hundratal meter, eller "stå stilla".
Vanligtvis har många fartyg med två propelleraxlar och bogpropeller en automat som man styr och kan manövrera i tex. hamn med. (de flesta båtar och fartyg har en automat som håller begärd kurs under gång) Det hela fungerar i korthet så att: Harbour mode (i hamn): Först bestämmer man var svängcentrum är: för, akter men vanligtvis midskepps. Med en joystick kan man sedan svänga på stället, eller förflytta fartyget i vilken riktning som helst, oberoende av åt vilket håll fartygets för finns (I förhållande till Voith-Schneider är detta "system" mycket långsammare). Propellrar och roder fungerar helt individuellt, men styrs av ett datorprogram. (Man kan ochså ha DGPS (differential global positioning system), betyder att man bestämmer positionen var fartyget skall hållas och vart fören skall peka (kursen). Utan DGPS är det den som sköter joysticken som får vara "DGPS"! Med DGPS flyttar/matar in ny position och fartyget flyttar sig så att säga automatiskt, till nya positionen. Ändrar man inte på kursen bibehålls denna, men fartyget flyttar ändå "i vilken riktning som helst" dvs. fast med sidan före. Den propeller som går back, har alltid rodret rakt (stör strömmningen annars) och på den som går fram styr rodret propellerströmmen. (kräver ställbara propellrar, sväng på stället kräver att kraft bakåt är lika stor som kraft framåt, bogpropeller hjälper sedan att trycka fören i vald riktning med hjälp av automatiken, med "vald" kraft.) Fartygets tilltänkta användning bestämmer sedan vilka propellerarrangemang som behövs för att klara den tänkta uppgiften. (DGPS system medger att en rutt förprogrammeras och automatiken sköter styrandet. osv. men man skall komma ihåg att det rörs många fartyg och småbåtar på haven.... kors och tvärs....)

Lars-Peter, vill bara säg, mye trevligt att du vill och orkar förmedla information eftersom vi int kan formulera frågorna ens

Helt enkelt perfekt !