Maskinisten

I "skarpt läge" lotsen råder kapten att peta in fören mot norra sidan rännan, där det finns sand och slam, södra sidan är då antagligen stenig, vad tyck en kapten om det ? vilken hastighet råder i Elbe för en sådan här liten jolle egentligen, ingen vill ju smyga fram utan styrfart..

Vad ger "full back" för effekt när det är så nära kanterna i rännan?

Det ska ju finnas dubblerade styrsystem. Men de är till för att kunna kopplas in på öppet vatten om ordinarie system fallerar.
Det kan vara motiverat att stoppa maskin och fälla ankaret medan nödsystemet kopplas in, beroende var felet uppstått.
Men i en trång farled, glöm det! Det är bara hålla tummarna, det räcker inte ens med körskollärarens uppmaning om att sikta på något billigt. För som sagt, det går inte att sikta.

Hur är det Lars-Peter, om något i DGPS lägger av, då är man väl i en trång farled fortfarande, som de säger, up the creek with no paddle?

Men hur mye kostar det å dragga i Elbe egentligen, finns väl en eller två kablar där å ?

Finns flere "oberoende" system. "Handroder" då bestämmer rorsman hur rodret står. "Halvautomat" då hålls den kurs man styrt till, tills en korrigering görs, Helautomat då styr automat enligt en ruttplan. Back Up styrning/Nödstyrning då kör man raka spåret på magnetventiler med knappar. I princip... Små farkoster kan vara utrustade med handpump bakom ratten och rorsman är motor, men större fartyg har minst dubblerade pumpenheter per roder. Om signal från brygga "brister" får magnetventiler styras för hand i rodermaskinrummet enligt order från brygga. (Händer något med kolvar kan rodret låsas med taljor, och händer något med rodermaskin finns nog motsvarande låsning. Dvs. man kan ta sig från mitten av atlanten mot vald kust för att få bogser sista biten..) Händer det däremot något med kolvar (små fartyg) eller rodermaskin (stora fartyg) så är det kört då det bara finns en uppsättning, om man behöver manövrera.... För att minska farten kan Full Back slås, men stoppsträcka beror mycket på storleken fartyg och fart. Om den är 50 m eller 1500 m eller rent av 10000 m..... Som exempel M/T Knock Nevis ca. 500.000 ton, 16 knop, Crash Stop = stop fortast möjligt, kräver en sträcka av ca. 10000 m.......

Stora containerfartyg har förmodligen bara en propeller och ett roder.
Dom är inte gjorda för att vara smidiga i hamnar där finns bogserbåtar till hjälp.
Utan för att vara så energi effektiva som möjligt.
https://youtu.be/NLHP9h8zYD0 en annan "båt" med problem.
https://youtu.be/6epAf9tipeo inte lika stor som den i Hamburg.
https://youtu.be/V58U8Aaay3E en likadan som den i Hamburg.
En finlandsfärja är riktigt smidig i jämförelse. Men också mycket mindre.
https://youtu.be/YhuXCjtmqyw

Om man tar en normal färja (Ro-Pax, sverige båt för finländare) så är djupgåendet ca. 7 m med en väldigt stor/hög (ca 30-40 m + skorsten) överbyggnad. Betyder att de är vindkänsliga.Fribord (avstånd vattenlinje full last, till huvuddäck = bildäck) ca. 6 m.

Stora lastfartyg har ett djupgående ca. 15 m (finns giganter med nästan 30 m djupgående, men de går inte lastade in i någon hamn, Tankfartyg) och fribord (avstånd vattenlinje full last, till huvuddäck, Container fartyg = det däck som den synldäckslasten står på, tankfartyg, det synliga däcket) 15-20 m. Dessa är lastade mer känsliga för strömmar.

Huvuddäck = det högst belägna täta däcket, som sträcker sig från för till akter. Under huvuddäck är det vattentäta sektioner. Ovanom huvuddäck finns Inga sektioneringar. På de bilfärjor som har hytter under bildäck, ser man "konstiga" dörrhål, men där finns en vattentät dörr som stängs, "vid behov". Från varje sektion går det dock trappor upp till de övre däcken, normalt ända upp till båtdäck, där livbåtar/flottar finns.

(En som sitter på däck 6, bilfärja, och påstår att den sitter I restaurangen på huvuddäck, har inte koll.. för huvuddäcket är bildäcket....)

Beroende på vilken typ av fartyg, så kan huvuddäck vara på olika höjd, men detta var några exempel.....

Här ser man hur ett större fartyg "lever" i moderat sjögång..... och är helt normalt... https://www.youtube.com/watch?v=rHlEXn3 ... detailpage

Hm....tur man är landkrabba. Var vedervärdigt nog att åka ekonomihytt Kapellskär-Åbo en resa.

Holger skrev:Dessutom har jag inte fattat var de ska få plats med 19.000 containrar på skeppet.
Jag får det till 5-6 tusen högst, och då räknar jag med det dubbla synliga, avrundar alltså uppåt.

PerJohansson skrev:
Det är inte 19000 TEU som avses då?

https://en.wikipedia.org/wiki/Twenty-fo ... alent_unit

PerJohansson skrev:Svarar mig själv: jo, 19000 TEU
http://www.containership-info.com/vessel_9695157.html

Är väl mest 40-fotare man ser på bilderna.

Räknar jag rätt ? "10400kg X 19000" angående last alltså. ju mer en sjöburk väger desto mindre antal burkar?

M.M Jo I princip.... Finns olika sätt att mäta fartyg. Ger litet info? https://sv.wikipedia.org/wiki/Tonnage

En bekant är skeppare på biltransportbåt, sån som fraktar nya bilar runt världen. För ett antal år sen "fick han en ny båt", och vid intrimning vid varvet hade man problem med att få ned minimihastigheten under 8 knop tror att de kom ner i 5-6 knop till slut...

Ville det bli kärringstopp på motorn?!

Och så skall man komma ihåg att svängradien för dessa stora fartyg är aktningsvärd...... Inte ovanligt med 2 km eller mer vid marschfart..... och rodret dikt....

Om man skulle köra en "slalombana" till havs, så kräver det beräkningar för varje gir.... är litet som att köra samma sak med personbil på halkbana I princip... för ett fartyg går med mer eller mindre "fyrhjulssladd genom kurvorna"..... beroende på fart, vind, girens storlek, och ström mm..... Dvs. avdriften måste tas med. Om ett fartyg styr rak kurs, på en punkt 400 sjömil bort, är sannolikheten att man skulle träffa rätt efter 30 dygn obefintlig pga. olika yttre omständigheter som ger avdrift....

Tack Holger! På bilden med hangarfartyget ser man verkligen slalomeffekten!