Intressant film om Titanic

#1 » 08:41:23, 03-05-2017

https://www.youtube.com/watch?v=fHmgF4ibmuk
Mycket intressant film även med lite bakgrundsfakta om systerbåten(-båtarna).
Spännande konstruktioner!

#2 » 10:29:53, 03-05-2017

Titanic har fascinerat mig ända sedan 10 års åldern.
Min ena syster träffade en av de överlevande på 90 talet i New York.
Jag fick National Geografic i present av henne jag tror det var 1985.
I septembernumret fanns reportaget om när de fann vraket 3 km ner i havet.
Ett väldigt bra reportage. Den tidningen har jag fortfarande kvar. Jag har fortfarande prenumererat på NG, dock senaste åren på svenska.

#3 » 17:44:41, 03-05-2017

Tänk vad ett kvadrat meter sammanlagt stort hål kan ställa till med.

#4 » 20:08:29, 03-05-2017

Tycko Mikiasson skrev:Tänk vad ett kvadrat meter sammanlagt stort hål kan ställa till med.

1kvadrat??
Pladder..

#5 » 21:11:20, 03-05-2017

Vadå pladder? Jag är inte Stefan Löfven. När det gjordes haveri undersökning efter olyckan beräknades det hur stor den sammanlagda skadan var. Från den tid som kollisionen skedde till att fartyget sjönk. Vattnet som trängde in genom den skadade bordläggningen var sammanlagd 1 kvadrat meter stor. Detta gjordes 1912 och stämmer rätt väl med dagens beräkningar. Detta finns i haveri rapporten. https://www.encyclopedia-titanica.org/c ... side.9979/

#6 » 20:36:32, 08-05-2017

Jag har läst samma uppgifter på flera håll så jag är tämmerligen säker på att Tycko Mikiasson vet vad han talar om.
Det handlar om en inbulning som slet isär vågräta nitfogar på många olika ställen. Olyckligtvis kom de hålen att vara fördelade på för många av de vattentäta avdelningarna. Kapaciteten på länspumparna räckte inte till och när vattnet i pannrumet nådde upp till fyrarna tappade man ångtrycket till pumparna.

Sedan finns det en annan faktor också.
Den tidens engelska fartygsstål var i allmänhet kallskört vilket gjorde nitfogarna extra känsliga för att slitas isär vid låga temperaturer. Vattnet kring isbältet var naturligtvis kallt och stålet kyldes ned.
Det tycks vara en ganska allmän uppfattning att om fartygsplåten hade haft samma seghet som nutida fartygsstål eller ens som den tidens svenska fartygsstål skulle det ha klarat deformationen med färre och smärre brott och förmodligen skulle det ha inneburit att någon avdelning till hade gått att hålla läns och Titanic hade hållit sig flytande i väntan på bogsering till Halifax.

I senare tid är ju Libertyfartygen ett typiskt exempel på hur illa det kan gå när ett fartyg har kallsköra fogar. I det fallet hade man svetsat med metoder som gav kallsköra fogar. Det talas om svetsstickor som i stort sett motsvarade OK46.
Dessutom var arbetet utfört på ackord av okunniga nybörjarsvetsare som ibland fuskade. Ett Libertyfartyg visade sig ha det mesta av de spruckna V-fogarna fyllda med ditradade svetsstickor längs med fogen och så var det svetsat litet ovanpå så det skulle se ut som en svetsfog. Det kom fram då de reparerade sprickorna i Åbo eller Helsingfors. Enligt en släkting som var med.
https://metallurgyandmaterials.wordpres ... -failures/

#7 » 22:24:47, 08-05-2017

Ett hål på 1 m2 släpper in en jäkla massa vatten, 50-100 m3/s..... För varje meter under vattennivån ökar trycket med 0.1 bar på 5 m djup 0,5 bar, 10 m djup 1 bar.... Ett modernt fartyg är sektionerat upp till huvuddäck, betyder i princip att vattenfyllning av några sektioner inte stör, men fylls flere, pga. en reva (exvis Costa Concordia) så är fartyget räddningslöst förlorat, om inte fartyget kan köras "upp på land"..... Beroende på typ av fartyg kan huvuddäckets placering variera. Bilfärja (Ro-Ro) tex.så är bildäcket huvuddäck, lastfartyg så är väderdäck, huvuddäck osv. Länspumpar finns men dessa har en begränsad kapacitet. (Som exempel ett 50 m äldre fartyg ca 300 ton länspump = 80 m3/h... )

#8 » 13:16:06, 09-05-2017

Extrem sektionering förekommer på krigsfartyg. Varje ruta är i princip en sluten cell. Betyder att dessa är svåra att sänka. Bismarck tex. (länk) fick ta bredsida efter bredsida, och en bunt torpeder innan den sjönk. Ändå fanns misstanken om att besättningen hjälpte til genom att utlösa sprängladdningarna för självsänkning.... http://lioness-nala.deviantart.com/art/ ... n-58371308

#9 » 13:24:56, 09-05-2017

Mycket bra bilder!

(vad är detta för torn? http://lioness-nala.deviantart.com/art/ ... a-92058048 )

**#10** » 13:58:50, 09-05-2017

Menar Holger Nevadas huvudartilleri?
Nevada är från 1914 då 14 tum var standard (356 mm). Något senare blev 16-tum (408 mm) standard.... För de "allierade".

Axelmakterna, tex. Tyskland hade "genomgående" en tum "klenare" (380 mm) "grovt fartygsartilleri" medan Japan även byggde 18 tums (450 mm) kanoner för "superfartygen" Yamato och Musashi. (Den tredje, Shinano, färdigställdes som hangarfartyg....) Dessa Japanska fartyg hade det grövsta fartygsartilleriet någonsin......

**#11** » 14:04:28, 09-05-2017

Helt intressant video om grovt fartygsartilleri. Principen är samma för samtliga grova torn, oberoende av "vems" fabrikat tornet är....... https://www.youtube.com/watch?v=Dg-cNmLRgiU

**#12** » 14:38:21, 09-05-2017

Nej, jag menar de mycket höga påbyggnaderna/tornen

**#13** » 15:05:49, 09-05-2017

Utkik/artillerisikten. Holger, det är en gammal skuta pre-radar...
M

**#14** » 15:22:48, 09-05-2017

Före eldledningsradarns tid skedde avståndsbedömning och observationer av nedslag, visuellt, från dessa eldledningsmärsar (torn), även avfyrning. Alla värden för skjutning samlades/korrigerades och tornen fjärrstyrdes samt avfyrades normalt från dessa. Fanns normalt två huvudmärsar, blev ena utslagen, tog den andra över eldledning etc. Var ju ochså möjligt att beskjuta två oberoende mål.. Som reserv hade vart och ett grovt kanontorn, en egen uppsättning instrument att använda, men då dessa var lågt belägna, blev dess räckvidd mycket mindre pga. jordens rundning. (För den intresserade finns ett av Gneisenaus kompletta 280 mm trippeltorn, att beskåda i fortet Austrott i Norge. https://no.wikipedia.org/wiki/Austr%C3%A5tt_fort )