Maskinisten

Här finns litet bilder som kanske belyser var olika komponenter är belägna i ett fartyg..... Om någon är intresserad... https://www.google.fi/search?q=ships+gu ... mgrc=fYO4x

Lars-Peter D skrev:Helt intressant video om grovt fartygsartilleri. Principen är samma för samtliga grova torn, oberoende av "vems" fabrikat tornet är....... https://www.youtube.com/watch?v=Dg-cNmLRgiU

Något som aldrig har nämnt någonstans, någonsin är hur omgivande soldater / matroser osv klarade av ljudnivåerna av grovt artilleri...
de måste ha blivit döva omgående...

Morfar var artillerist på land under kriget. Mest eldledare men han var också med på en hel del skjutande. Om de visste att det skulle smälla höll de för öronen och gapade. Om de inte visste att det skulle smälla kunde de ingenting göra.
Han var halvdöv men vi har inga bevis på att det berodde på kriget.

Torde nog ha varit så att vistelse oskyddad ute på däck torde ha varit förenat med livsfara pga. tryckvågor vid eldgivning med grövre pjäser... De farliga områdena var ju mycket beroende av i vilken riktning eldrören pekade.... Och uppfinningsrikedomen/utvecklandet angående skydd av hörsel var nog i full gång redan med de första pjäserna.... Inne i kanontornen är det inte mycket oljud, fast man kunde tro så.... ljudet sprider sig solfjäderformigt bort från mynningen + att tornet dämpar bra... Hörs mera som "bump" inne i tornet fast det säger KA-BOOM utanför...

Mynningshastigheten på dessa grova kanoner ligger någonstans mellan 700 och 900 m/sek. Vid tex. sänkningen av HMS HOOD var projektilerna från KMS BISMARCK i luften i ca. 16,5 sek. (avstånd 14,7 km ) under vilken tid HOOD förflyttade sig ca. 0,128 sjömil (240 m), med 28 knops fart......

(Scwerer Gustav, har alla tiders rekord vad det gäller storlek en mastodont-kanon..... https://sv.wikipedia.org/wiki/80_cm_j%C ... %A4gskanon + ett antal grova mörsare, Thor, Tjocka Bertha osv. https://www.youtube.com/watch?v=fyFKbLGGCVY vilka ochså syns i videon....)

På tal om tyska kanoner: Adolf-kanonen i Norge, är en raritet. Byggdes några, egentligen kanske för den nya generationens tyska-slagskepp, som aldrig blev av. De skulle ha fått 406 mm eldrör.... https://www.youtube.com/watch?v=aTWZeTfBpjQ https://no.wikipedia.org/wiki/Adolfkanon De byggdes parvis, vänster/höger, för montering i dubbeltorn, men blev kustartilleri..... http://www.navweaps.com/Weapons/WNGER_16-52_skc34.php

Tack killar!
Intressant tråd.

Min fascination av Titanic Britanic Lusitania och alla dom andra stora skeppen började i samband med Estonia katastrofen.
Med den tanken hur många liv dessa olyckor har krävts vilken vånda och desperation dessa människor har känt. Just Estonia fartyget fick mig att tänka på hur dålig säkerheten är på en modern färja. Stora öppna ytor på bildäck inga vattentäta skott som på dom gamla fartygen. Det räcker med att några decimeter vatten tränger och katastrofen är ett faktum. Jag vill om ni känner för det att ni tar fram en bakplåt eller långpanna fyller den med vatten och sedan försöker gå med den. Där har ni Estonia katastrofen. En väldigt liten men ändå en chans var om man kunde slå full fart back för att tömma bildäcket på vatten. Det hade gjorts tidigare av en rådig kapten.

Ja egentligen är ju roro-färjorna av Estonia-typ totalt vansinninga skapelser. En port i bogen där påkänningarna är som störst. Ett stort öppet bildäck där vattnet kan skvalpa fritt från sida till sida och så till slut en enorm överbyggnad ovanpå.
Jag är inte fartygskonstruktör men rimligtvis måste en sådan konstruktion bli onödigt farlig.

Sedan kommer ju hela stabilitetsfrågan med lådformade skrov. Jag som bara har sysslat med mindre båtar vet ju att ju mer lådformat ett skrov är destu sämre stabilitet har det i sjögång.
Rimligtvis borde det här fenomenet påverka också större fartyg?

Jag åkte med en färja från Stockholm till Åland för en vecka sedan. När jag promenerade vid kajen förbi de olika färjorna så tänkte jag på Estonia och bogvisiren som de då svetsade igen mest för att det skulle kännas bättre för allmänheten, idag har svetsfogarna tagits bort och allt är som vanligt.

Skickat från min ONEPLUS A3003 via Tapatalk

Nu hade väl Estonia och även dagens färjor en avdelare i mitten så inte kan kan vatten skvalpa helt fritt sidledes... Vad jag kommer ihåg från alla utredningar så var det ingen som kunde svara vem som reparerat gångjärnen på ett rätt kasst sätt. Tydlihgen så intressant att de är bortskurna helt och hållet nu.

MN

Var det inte så at bogvisiret slets av på något sätt på Estonia?

Ja bogvisiret slets loss och drog med den den ramp som var ett vattentätt skott in i mot bildäck. Om rampen helt eller delvis slets upp har jag inget konkret svar på. Det krävdes ingen stor vattenmängd för att göra fartyget instabilt.

Fartyget Estonia var inte byggd för att klara de speciella förhållandet i finska viken. Bogvisiret klarar inte krabbsjö (Vet inte vad termen innebär riktigt) Men vågorna blir höga och skarpa och fullkomligt hamrar sönder lås och öglor. Det leder till material utmatning. Det finns en annan färjetyp som klarar den här misshandeln bättre det är dom som har bogportar i stället. Dom fungerar så att ju högre tryck dom utsätts för desto tätare sluts portarna åt.