Skördetröska Thermænius ST-256

[Bengt Erik Eriksson]

Kom ihåg att kolla nu i morse som först. Och det verkar vara vad du sökte. Dock lite torrsprickor men inte som släpper in tjuvluft vad jag tror.

[lennartostman]

Hur ser instrumentpanelen ut?
Tror jag sett en gammal panel på en loge.
Kan vara till en 256/257

[Johan.S]

Hur har du tänkt dig torkningen?
Vi har en liknande gård som din låter det som, möjligen ännu mindre.
Vi byggde en plantork i fjol, som förefaller fungera bra. Enda nackdelen är att det är EN tork, för EN gröda. Så ska vi ha flera måste vi tajma det så vi kan tömma torken och lagra grödan någonstans, men vi har ingen silo så..

Jag har faktiskt funderat på om man ska bli ännu mer ålderdomlig och försöka skaka liv i en självbindare. Då torkar man ju grödan innan man tröskar. BM800'an funkar säkert lika bra stationärt som självgående, så vi har fortfarande kvar den möjligheten. Plus att man säkert får med en hel del ogräsfrö bort från markerna i kärvarna. Även om det är mer jobb, så borde man väl palla att kärva en eller ett par hektar.

Dessutom verkar det vara bra marknad för havrekärvar, så det kanske lönar sig bara därför. Osålda kärvar kan vi köra genom BM:en ...

Att det är en säcktröska kan ju faktiskt ha samma fördel, om du torkar i säck spelar det ju ingen roll vad som är I säcken.

Även om det blir många stopp, så kommer det nog inte vara så betungande på de där små täpporna du talar om, att köra mellan dem kommer säkert vara mer irriterande

Jag hade en rödmyra en Säsong. MF-31 med 7-fot skärbord tror jag det var. Det är en enkel och bra maskin också, men svårt att hitta delar åtminstone häromkring, och jag fick inte med alla såll när jag köpte den, så när BM800'an dök upp, så tvekade jag inte många sekunder. Hur det nu är så är den ju säkert 2 eller 3 generationer modernare och det märks. Med det sagt så är ju ST och även rödmyror väldigt bra på blöta marker, och väldigt smidiga. Det var sjukt låga förluster på MF:en.

/M

De flesta plantorkar jag sett har två fack; ett på vardera sidan av fläkttrumman. Med hjälp av skjutspjäll styr man luftflödet.

När det gäller självbindare hittar jag följande citat i instruktionsboken till ST-256:
"Skördetröskning får ej äga rum, förrän säden är fullt mogen, vanligtvis någon vecka efter bindarmognad"
Jag har inte egen erfarenhet av självbindare, men uppenbarligen skördas spannmålen tidigare då.
Vår ladugård är byggd i två steg. En vinkelformad ladugård byggdes 1895, den södra flygeln tillkom 1947. I den ursprungliga delen fanns breda och kraftiga hyllplan inne på logen, där kärvarna stuvades in före tröskning. Möjligen eftertorkade de där.
I den tillbyggda delen byggdes ett plant spannmålsmagasin, vilket senare kompletterades med torkfläkt.

[Johan.S]

Kom ihåg att kolla nu i morse som först. Och det verkar vara vad du sökte. Dock lite torrsprickor men inte som släpper in tjuvluft vad jag tror.

Hur ser instrumentpanelen ut?
Tror jag sett en gammal panel på en loge.
Kan vara till en 256/257

Tack för tipsen. Det är främst överföringen mellan luftburk och insug som saknas, samt hatten över luftburken, och högra tändningslåset.
Nu ser det i och för sig ut att ha löst sig, tack vare Ljungs traktorförmedling, som tydligen har återstoden av BM-Thermænius gamla reservdelslager. -Vi får se vad jag kan få därifrån...
Det jag redan nu vet fortfarande saknas är tre axlyftare.

[Zukram]

De flesta plantorkar jag sett har två fack; ett på vardera sidan av fläkttrumman. Med hjälp av skjutspjäll styr man luftflödet.

När det gäller självbindare hittar jag följande citat i instruktionsboken till ST-256:
"Skördetröskning får ej äga rum, förrän säden är fullt mogen, vanligtvis någon vecka efter bindarmognad"
Jag har inte egen erfarenhet av självbindare, men uppenbarligen skördas spannmålen tidigare då.
Vår ladugård är byggd i två steg. En vinkelformad ladugård byggdes 1895, den södra flygeln tillkom 1947. I den ursprungliga delen fanns breda och kraftiga hyllplan inne på logen, där kärvarna stuvades in före tröskning. Möjligen eftertorkade de där.
I den tillbyggda delen byggdes ett plant spannmålsmagasin, vilket senare kompletterades med torkfläkt.

Jo, med bindare skördar man lite tidigare, innan det blir "drösmoget". Det var väl dels för att det GÅR att skörda tidigare när man torkar det på kärve; jag antar att det eftermognar och dels för att om man skördar senare ramlar fröna loss.

Vi byggde torken så att det ska gå att dela av den och montera spjäll, men den är bara 3x4m så det går inte i jättemycket i den som den är.

Det finns en bok om torkning av spannmål här på Maskinisten, där man åtminstone nämner säcktorkar. Jag tror att de i princip ser ut som stora utedass med många hål i som man ställer säckarna på och blåser underifrån. Jag tänker att man skulle vilja leda luften upp på något sätt så att det inte bara blåse ut på sidorna, kanske om man lägger en papp ytterst i säcken, bara på sidorna och lämna botten, så att det kan komma in luft. Nåt sånt.

För småskalig odling ser jag helt klart fördelar med det systemet faktiskt. Just att man kan ha fler grödor utan att behöva ha speciella magasin för just dem, utan bara sortera på säck.
/m

[BM Jens]

Har en självbindarer om nån behöver !

[Zukram]

Jag skulle vara intresserad om det inte var för att det är typ 150 mil för att hämta

[Göran Ekman]

Det fanns en variant på säck torkning , som bestod av ett perforerat rör med en skruv spiral på utsidan. Man borrade ner röret i säcken anslöt en slang där det kom varmluft. Pappa kallade den för Igass torken. Funkade väldigt bra.
Om axlyftare finns det olika idéer. Allt från oumbärligt till en källa för förtret. Min slutsats när jag slutade att lyssna på min far var att dom gjorde sig bäst på en lagerhylla i verkstan.
Göran i Norråmyra

[Johan.S]

Det fanns en variant på säck torkning , som bestod av ett perforerat rör med en skruv spiral på utsidan. Man borrade ner röret i säcken anslöt en slang där det kom varmluft. Pappa kallade den för Igass torken. Funkade väldigt bra.
Om axlyftare finns det olika idéer. Allt från oumbärligt till en källa för förtret. Min slutsats när jag slutade att lyssna på min far var att dom gjorde sig bäst på en lagerhylla i verkstan.
Göran i Norråmyra

På den tiden då jag körde tröska åt en större gård (1980-1990-tal) hade vi dem permanent på, och upplevde inga problem. Men det kanske varierar för olika maskiner och skördeförhållanden.
Jag vill nog i sådana fall gärna kunna hämta dem där inne i verkstaden, om säden ligger i en hård matta. *ler*

[busholle]

Det där med axlyftare kräver speciella förutsättningar för att de ska göra någon nytta. Värst är när det är mycket grönt i botten så de fort samlar på sig en boll i framkant som förstör mer än de löser.
På stora släta fält utan insådd och ogräs så kan de fungera bra och gör nytta vid typisk liggsäd som man inte sett sedan sorterna var stråsvagare än nu. Fler än 9 av 10 har alltså inte nytta av dem.

[Göran Ekman]

Våran odlingar var inte ogräs fria, samt att vi har rätt mycket sten,
Göran i Norråmyra

[Alrik]

Vid liggande gröda och då ska den verkligen ligga slickad så gör axlyftarna nytta. En gröda som inte ligger slickad så ökar axlyftarna risken att få med något olämpligt in i tröskan typ sten.

Mina är ytterst sällan monterade på bordet.

[Göran Ekman]

För egen del konstaterade jag att problemet med sten på skärbordet upphörde när axlyftarna demonterades .( det var på en Sampo 2045).
Göran i Norråmyra

[johaniskogen]

Här finns de grejer, hela motorpaket.. dock är motorn stum, och gummidetaljerna så torr spruckna att dom inte går o använda

[Alrik]

Att leta originalgummi känns jobbigt, att hitta samtida gummi som inte är sprucket är nog svårt.

En 90 graders böjd reduktion från t.ex. do88. Dom är tillräckligt långa så att skarven till luftburken får man genom att kapa böjen. Kostnad, ca 200kr+frakt. Hållbarhet på slangen, tillräckligt länge så något annat kommer gå sönder före så tröskan blir frag.