Parallellplog

#1 » 22:36:11, 18-08-2015

Parallellplog "Farmline typ PP 180"
Är här någon som vet om det finns någon av denna plog ute på någon gård? Det var ett lovande projekt på 90-talet och är en Svensk uppfinning! Den provades på SLU.
Den är intressant då den kan användas i "traktortåg". Är det någon som har bilder på den? Jag har sett bilder på då det begav sig, jag tror det var i lantmannen!
Jag vet inte varför det inte blev fortsättning på projektet, för det var internationellt uppmärksammat bla av FAO. Är intresserad av historien om den.

/Nordskåning

#2 » 22:40:11, 18-08-2015

Tror att jag har brochyr på den där någonstans i mina gömmor hitta den kan dock ta tid.
Letar o medelar vidare. PO

#3 » 23:15:13, 18-08-2015

Är den liknade Blaxta plogen?
http://epsilon.slu.se/9771065.pdf
http://www.atl.nu/teknik/kultivatorplog ... kvickroten

ja-bond77 @ Bilder på konstiga, annorl, ovanl traktor-/jordbruksredskap

Annars tror jag Du kan hitta någonting om Farmline PP 180 i Statens maskinprovningar, möjligen meddelande nr 3176 år 1989.....?

Någon här på forumet som har detta meddelade?

/Peter R

#4 » 23:25:09, 18-08-2015

Det var meningen att den skulle vända tiltan helt upp och ned så allt skulle bli genomplöjt , men växelplogen drog ifrån med bättre produktutveckling !

#5 » 18:55:32, 24-08-2015

nordskåning skrev:Parallellplog "Farmline typ PP 180"
Är här någon som vet om det finns någon av denna plog ute på någon gård? Det var ett lovande projekt på 90-talet och är en Svensk uppfinning! Den provades på SLU.
Den är intressant då den kan användas i "traktortåg". Är det någon som har bilder på den? Jag har sett bilder på då det begav sig, jag tror det var i lantmannen!
Jag vet inte varför det inte blev fortsättning på projektet, för det var internationellt uppmärksammat bla av FAO. Är intresserad av historien om den.

/Nordskåning

Tror att det var tidigare än 90 talet. Har en bekant som gick Lantmästar utbildningen 1983/84 är ganska säker på att han gjorde någon sorts jämförelse som ex jobb.

#6 » 20:12:16, 24-08-2015

Parallellplogen var från 80 talet medens Blaxtra plogen kom i mitten/slutet på 90 talet. De delade viss teknik men ingen slog igenom. Kommer ihåg att jag tittade på en Baxtra runt 2000 och vill minnas att den krävde hyggligt djup för att kunna vända tiltan. Den monterades i Östergötland och slitdelarna gjordes av Överum.

#7 » 21:26:25, 14-10-2015

Jag var anställd i Farmline International (2:a försöket att lansera den). Jag var bra bekant med uppfinnaren Rune Karlsson från Blacksta gård utanför Nyköping. Det är en lång och intressant historia om den. 1:a serien tillverkades på Vrena mekaniska i Nyköping, de var röda då. 2:a försöket var det Skånska slakterimaskiner som stod för modifieringen av själva plogramen, slitdelarna gjordes i England. Tyvärr gick finansiären i konkurs i slutet på 80-talet lagom till att vi lyckades sälja de första plogarna. 3:e försöket (90-talet) döptes företaget till Blaxta, där var jag endast med på ett litet hörn och vet inte varför de knappt kom igång innan det lades ned. Själva jordbearbetningen är väldigt intressant då det genomarbetar tiltan fulllständigt och inte lämnades någon öppen fåra och traktorn gick"on land". Kan köras med dubbelmontage eller twindäck alltså. Uppfinnaren själv började fundera på en lösning redan på 70-talet då han hade problem med kvickrot. Jag tycker att iden borde omprövas för den jordbearbetning den utförde var rätt unik. Synd att inte någon av de stora tillverkarna ville ta upp den.

#8 » 21:32:22, 14-10-2015

80-talet är helt korrekt som produktionsstart. Hur länge det höll på mins jag inte. Ett problem som jag uppfattade saken var att parallellplogarna var mer stenkänsliga än vanliga tegplogar. Dessutom blev det problem vid kilformiga fält.

#9 » 21:46:33, 14-10-2015

Jag provkörde blaxta en del på 90 talet och kan väl säga att de var inget jag fastnade för. På vanlig spannmålsstubb var det väl ganska ok resultat, inte som ett plöjt fält men dock. Men efter andra grödor så var det inte alls bra, speciellt inte vall, där gick det inte alls.