Maskinisten

Hej

Tittar efter en begagnad 3x16 växelplog som ska ersätta tegplogen. Ca 20 ha plöjs årligen, har mycket sten och jordfasta stenar. Tegplogen är en Kverneland AB-85 3 skär med nr 8 vändor. Har varit riktigt nöjd med Kverneland plogen. Har sökt efter en Kverneland 3x16 med E160 vändhuvud och nr 8 vändor men dessa verkar vara sällsynta.

Har varit och tittat på en Fiskars växelplog idag som hade hydraulisk stenutlösning med separata tryckbehållare per skär. Är det någon som har erfarenhet av detta system? Plogen heter AFK 398, hurudana vändor är detta om man jämför dom med Kverneland. Fördelen med denna är att den finns i byn och är billigare än Kverneland plogar

Jag har använt en Överum växelplog i lantbruksskolan men den hade en tryckbehållare för alla skär. När man smörjde led punkterna för stenutlösningen på den släppte man trycket ur behållaren och plogkropparna föll ner och man kunde smörja. Tyckte detta gick smidigt på den men hur gör man på dem som har separata behållare?

På plogen i byn stod det Electrolux AB på typ skylten samt Fiskars som rubrik. Ena vändan var märkt Agrolux. Så är Överum, Agrolux och Fiskars vissa modeller nästan identiska?

Hade accepterat hydraulisk sten utlösning tills jag läste detta i en Kverneland broschyr. Kurvan för hydraulisk beror på att trycket ökar ju mer vändan trycks uppåt. Enligt detta diagram så borde Kverneland vara överlägsen på steniga marker.

Min erfarenhet av plogar är att kverneland är vanligare på lättare och mer stenbunda jordar medan överum är vanligare på leror.

Har man inte haft svårt att få Överum att hålla på mer stenbunden mark?

Fiskars/Agrolux AFK 398
Likadan som den i byn. Separata tryckbehållare.



Överum med en tryckbehållare. Likadan som jag använt i Lantbruksskolan.



Kvernaland, E-160 4x16



Har varierande jordar, alla har stenar. Plöjer med en Valtra 700, lätta jordarna i växel L4 och där det är mest lera L2. På lerjordarna ser man på Kverneland plogen jag har idag att "bladfjädrarna" spänns rejält, ibland nästan så plogkropparna kommer ur marken. Lätta jordar ca 60% av arealen. Riktigt besvärlig lera på endast 15%.

Har krökt bort ett skär (andra skäret) 4 cm mot tredje på AB-85:an på en av de besvärligaste lerorna jag har för två år sen.

Man kan även sätta extraplattor i fjädrarna på kverneland.

Funderar på Överum/Agrolux/Fiskars stenutlösning att de som har en tryckbehållare att de borde ge efter bättre för sten än dem som har enskilda per skär, blir tryckutjämning i dom med en behållare till alla skär när man kör på något. Eller tänker jag fel?

Vet att Kverneland har extra fjädrar men kan det bli för dålig stenutlösningseffekt då? Nästan för bra fjädrar i Kvernelanden jag har när jag fick den krökt på leran(originalfjädrar) eller har den för svag konstruktion.

Hur den där kurvan för trycket ser ut beror inte på om det är fjädrar eller hydraulik utan på hur geometrin ser ut. Finns iaf en del plogar med hydraulik där trycket minskar när en plogkropp går till väders.

Jaha Hur påverkar geometrin trycket på Överum/Agrolux/Fiskars? Skillnader mellan en eller separata tryckbehållare?

Tror nog att diskussionen mest är av akademiskt intresse. Plogens övriga geometri påverkar mer än olja/gas eller bladfjädrar. Fiskarsplogen på bilden ovan ser ut som en omstämplad Överum, även de var ju elektroluxägda en tid.
Min erfarenhet är överums gasplogar funkar förträffligt i sten och att de framförallt inte lyfter så mycket sten som Kverneland.

Jag ska nog inte titta så blind på diagramet då . Med andra ord så är det ingen stor skillnad mellan hydraulisk och bladfjädrar.

Är ju lättare att smörja plogarna med en tryckbehållare än med separata. Står i boken att det ska smörjas med 20 h intervall. Hur viktig är det att smörja detta? Den som finns till salu i byn har separata behållare.



Tycker Kverneland Nr 8 vändor fungerar bra för mina jordar. Hur benämns Överums vändor?

Bild av typskylten på plogen i byn





Dålig bild på plogen i byn, har mätt olika mått på den och den är rak, lite glapp i ledlagren på cylindern, axiellt glapp på vändtappen och lite glapp på skivristarna där de vrider från sida till sida. Annars är den tät. Bra slitdelar, inte svetsad.

På Agrolux/Fiskars med separat gasakumulator, 1 per skär sköter ju den accen liksom bara en kropp. Överums system borde väl göra så att om en kropp redan har utlöst och nästa möter ett hinder så krävs det större kraft för att få den över stenen? Själva gasen borde ju vara komprimerad redan. Eller är jag helt ute o reser????
F.ö är både Kvetneland och Överum/Agrolux utmärkta plogar rätt inställda. Båda har sina fel o färtkänster. Begagnade plogar är sällan raka , iaf dom jag har tittat på

Ja diagrammet är väl inte ljug men inte heller sanning.

Antal blad på en kverneland måste ju anpassas efter jordtypen. Jag har köpt två lerkörda plogar och den första så tänkte jag inte på det förrän jag skulle plocka sten, plockade nog bort fem blad per kropp.

Är givetvis bättre med separata behållare än gemensam.

Scania bonden skrev:På Agrolux/Fiskars med separat gasakumulator, 1 per skär sköter ju den accen liksom bara en kropp. Överums system borde väl göra så att om en kropp redan har utlöst och nästa möter ett hinder så krävs det större kraft för att få den över stenen? Själva gasen borde ju vara komprimerad redan. Eller är jag helt ute o reser????
F.ö är både Kvetneland och Överum/Agrolux utmärkta plogar rätt inställda. Båda har sina fel o färtkänster. Begagnade plogar är sällan raka , iaf dom jag har tittat på

Trodde att det var bara olja i stenutlösningen. Är det både gas och olja?
(Antog det bara när vi använde traktorn att släppa ur och fylla i när vi smörjde ledytorna i lantbruksskolan)

Överum kräver att man monterar slang, släpper tryck, smörjer, trycksätter, vänder plogen, släpper tryck, smörjer och trycksätter till trycket man ska ha.
Denna process blir omständig på plogar med separata behållare när processen ovan ska utföras per behållare.

Anledningen till att utlösningsdiagrammen är väldigt vanskliga att förhålla sig till är att det är svårt att säga hur en stenträff påverkar plogen. Träffar den mot en rakt lodrät kant av en jordfast sten kan vilken plog som helst fastna bakom och lämna hela traktorn att slira eller storkna. Eller så är stenen halvstor och rullar upp med hjälp av den lyftning som spetsen gör under utlösningsrörelsen. Så vilken momentökningskaraktäristik som är den optimala i genomsnitt är svårt att säga. Tror jag. Bästa uppfattningen får man nog med helt praktiskt körning i lämpliga förhållanden.

Ännu så mäter kanske diagrammet ovan i vågrät linje mot plogspetsen. Men det är kanske inte rätt sätt att mäta? Kanske man borde mäta rotationsmoment i kroppleden istället? Eller i 45 graders lutning uppåt? Vem kan säga vad som är mest rätt? Vi får väl nog betrakta diagrammet och retoriken mer som marknadsföringstrick än realvetenskap...

Men jag tycker ändå bäst om Kverneland,

Ingen som kör Gregorio Besson? Är lite nyfiken på dom, ser rysligt rejäla ut.

Scania bonden skrev:Ingen som kör Gregorio Besson? Är lite nyfiken på dom, ser rysligt rejäla ut.

Var tillverkas dessa? Har inte sett någon här varken i användning eller på någon mässa.