Maskinisten

uppland2 skrev:Nationalecyklopedin har faktiskt en artikel om tillverkare av lantbruksmaskiner:
En studie av jordbrukets mekanisering visar att maskiner och idéer till dessa oftast kom från länder som Storbritannien, USA och Australien. Sverige har inte bidragit särskilt mycket.

Stämmer till viss del. På 1600-talet var Flandern och Drabant ( kanske en del av Flandern?) stora på att skicka bra idéer till Sverige, senare var Tyskland och viss del England föregångsland på 1700-talet. I detta ska man inte glömma Kina som bidrog med sädesrensaren i form av en fläktharpa. Orginalmodellen som togs in till Sverige finns att beskåda på Sveriges Lantbruksmuseum vid Julita gård . I slutet av 1700-talet blev det engelska åkerbruket och Smalls-plog högsta mode vilket höll i sig till slutet av 1800-talet då Tyskland och i viss grad Amerika föregångsland för Svenskt jordbruk.

Två redskap är dock Svenska uppfinnare tidiga med. Polhem konstruerade en rullharv redan i början av 1700-talet. Den blev ingen hit i sin samtid men i slutet av 1700-talet tillverkas en liknande konstruktion i Värmland där den togs upp och började tillverkas i Norge. Från Norge gick redskapet senare på export till England där den kom att kallas Norwegian harrow. Denna modell gick sedan till Tyskland och Danmark för att åter importeras som redskap till Sverige på 1800-talet. Redskapet var nu moget för den svenska marknaden då mossodling kommit igång på riktigt. Det roliga är att redskapet då oftast kallades norsk harv, till trots att det var en ursprungsmidell från Sverige.

Det andra exemplet är att Cronstedt var mycket tidig om inte först att konstruera en flerbillars såmaskin med hjulen vid sidan om sålådan. Men mer om det i morgon om ni är intresserade.

Sen ska vi inte glömma att en bonde i Ångermanland var först med att konstruera en växelplog på 1770-talet? Även den finns bevarad vid Sveriges Lantbruksmuseum i Julita.

Men det är klart, det blev ingen större serietillverkning av redskapet...

Morgongåva slåttermaskin har jag. Har även sett en självgående tröska stående fastväxt i skogen av detta märke.

Nybbling skrev:Det andra exemplet är att Cronstedt var mycket tidig om inte först att konstruera en flerbillars såmaskin med hjulen vid sidan om sålådan. Men mer om det i morgon om ni är intresserade.

Ja, det låter intressant, berätta mer!

Sålde en gammal potatisupptagare förra veckan. Köparen ville ha reda på var han skulle köpa reservdelar så jag sökte i downloads men nån potatisupptagare från Bröderna Andersson Skurupsmaskiner tillv. år 1967 hittade jag inte!

Jag försöker väl oxå bidra lite tråden. Att sampo 580 680 690 skulle härstamma från de svenska aktiv tröskorna kan inte stämma. De kommer från de tidigare sampo 30 och 40 som är från början av 70-talet. Grunden av tröskorna är i princip identiska, med mindre modifieringar och förbättringar allt eftersom. Det var väl när sampo köpte aktiv som dom blev gula? Är osäker på hur det var med mellanmodellerna 500 600 650 som är mer messmörs färgade. Har även för mig att den enda sampo modell som tillverkades i morgongåva var 580, 680 690 tillverkades i finland.
Hmm, mycket taget ur minnet och det kanske inte är vad det borde längre men jag blir säkert rättad om jag har fel.

/Henrik

För 10 är sedan tröskade jag åt en bonde i grannbyn med Sampo 410. Han påstod att jag har en Massey Ferguson tröska! Har Ferguson nån licenstillverkning?

Massey ferguson modellerna 16-28 är av sampos tillverkning och ganska långt identiska med motsvarande sampo modeller

På taket i fabriken i Morgongåva stod det en tröska som var Sampo åt ena hållet och MF åt andra hållet .
Sampos 2045 fanns som röd MF de sista åren som 2045 tidigare med andra siffror . Äldre Sampo tröskor såldes som IH ibland.
Ska vi reda ut detta ämne räcker inte en tråd på maskinisten. Ämnet är enormt.
Men roligt är det
Göran i Björnarbo

Det finns också enstaka sampo tröskor som är röda till färgen

Lähetetty minun NEM-L21 laitteesta Tapatalkilla

Och de stora MF tröskorna var väl Dronningborg byggda i Danmark. Idag datortrimmade Droningborg byggda i Italien.

Som en del av er kanske har märkt har jag en viss förkärlek för maskiner med namnet Tive.
Som den här.

Varför kallas maskiner från Slöörs maskiner för Tive?
Jag har som Upplänning trott att Ti- Tierp, ve- verken Tierpsverken. Men det namnet får jag inga träffar på.
Där emot hittar jag detta.

Som är plockad härifrån.https://www.ksla.se/anh/files/2014/06/tillverkare.pdf
En kedja med företag som just nu kallas CNH.
Hittade på den här bilden på en Överum Tive 4008 sägs vara från -97.

Då fanns namnet Tive kvar.
Men någon förklaring till namnet Tive har jag inte hittat.
Göran i Björnarbo

Enligt historiesidan hos Tierps Järnbruk:

1951 – Tillverkningen startas i nya gjuteriet på Parkgatan, samma år övertas tillverkningen av lantbruksmaskiner av Slöörs Maskiner (Tierpsverken).

Wikipedia skriver om det ursprungliga företaget:

August Stenborgs Gjuteri- & Fabriks AB, var ett svenskt företag i Tierp, som tillverkade främst lantbruksmaskiner.

Företaget grundades 1894 av August Stenborg som reparationsverkstad för främst yxsmide. 1896 tog Stenborg patent på en fjäderharv och 1897 belönades hans produkter med silvermedalj på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm. Sortimentet utökades varteftersom och 1907 tillkom ett gjuteri vid södra ändan av Esplanaden (där senare byggdes ett tingshus). Efter en brand 1948 uppfördes en ny gjuteribyggnad vid Parkgatan.[1]

Under de första decennierna pendlade antalet anställda mellan 50 och 70 personer.

År 1942 köptes företaget av Bergbolagen i Lindesberg, som tillverkade bland annat dressiner och lantbruksmaskiner. Vid denna tid hade August Stenborgs omkring 150 anställda. År 1951 köptes företaget av det kooperativa AB Slöörs lantbruksmaskiner, varvid namnet ändrades till AB Tierpverken. I samband med detta samordnades försäljning och produktion med AB Örbyhus lantbruksmaskiner under det gemensamma varumärket TIVE.

År 1970 övertogs företaget av Atlas Copco, som från 1975 tillverkar verktyg i Atlas Copco Tierpverken.


Atlas Copcos anläggning ligger där man svänger in till Trollsjön, strax innan Tierps ryttarklubb.

Ja parkgatan... På den gatan lärde jag mig hur man gör och inte gör med en svarv. Nu vart jag nostalgisk

Kan också säga att Tivetronic heta data tjofräsen på en modern överum maskin.