Åtminstone 2/3-delar av flytgödseln sprids i växande gröda. För att inte få så stora spår körda i växande gröda vill jag gärna lägga så mycket som möjligt på hösten innan plöjning, men dels finns det begränsningar i hur mycket man får lägga, och dels kanske det inte gör optimal nytta om man lägger hela givan på hösten innan höstvetesådd.
De spår jag gör själv mellan sådd och skörd återställs antagligen till stor del av en plöjning. Men det är klart att 720in på radodlingshjul (8,5 ton) vid senare hackningar är nog ingen höjdare för marken heller, detta har jag dock för avsikt att lätta på lite med en lättare
traktor och aningen bredare
hjul, jag har bara inte bestämt mig för hur mycket det får kosta. Annars är det väl som du säger att gödselspridning och tröskning är de stora bovarna. Sen blir det ändå vissa undantag som när vitklövern ska skördas var fjärde år när jag kör med BCS-kniven på
ungefär 2,3 m bredd och radodlingshjul på traktorn, och sen tröskan efter det med ca 4,6 m mellan spåren. Möjligen att man skulle kunna få det till mitt emellan de vanliga spåren. Jag tillhör väl inte de som har alltför mycket ångest över markpackningen. Ska man ha ångest över markpackning + diverse problemogräs och dessutom kanske klimatet så blir det inte så mycket nöje kvar med att vara bonde så det är enklast för sin mentala hälsa att låta bli det och fokusera på ekonomisk intjäning istället.
Men det är klart att man kan ju alltid göra så gott man kan med tillgängliga medel för det. Från förra året har när jag fick tag på en omgång 600-hjul till avkapade lastbilsbakänden har vi i alla fall ersatt lastbilshjulen med dessa vid flygande tömning, så det går framåt.
Oftast blir det dock inte så vansinnigt mycket flygande tömning, mest när vi är precis hemma kring gården. Annars hinner inte bonden hem och tippa och tillbaka igen innan tanken är full på nytt.
Avsikten var egentligen att försöka att inte göra så stora spår i höstvetet i år när det skulle bli vitklöverfrövall där efter, men sen blev det ändå ett bra läge i slutet på mars, när det var skapligt torrt och entreprenören hade tid att köra så då fick de 34 hektaren vid bonden sina 30 ton nötflyt på en del och lite mindre rötrest på en del. Spåren ser överlag okej ut tycker jag även om de alltid kan bli mindre.
Den skadliga packningen på djupet vet jag dock inget om, men man kan ju misstänka att en ny JD 8R med hjulvikter
och en Samson PG28 (eller vad den nu heter) med lufttryck anpassat för att köra rätt så mycket på vägen gör rätt så stor skada.
På det här skiftet är dragen "bara" ca 600 m och det går att komma åt från bägge hållen så här skarvades det i med en halv tunna i bortre änden. Problemet är när det blir ännu längre drag och man bara kan köra från ett håll. Ca hälften av bondens 150 ha är dragen 800-1000 m och åtkomst mest från ena hållet. Vill man komma upp i en hyfsad giva (över 30 ton/ha) med en tunna som har ungefär 1 m ramp/kbm volym då så får man räkna med att lägga 3 tunnor per drag. Kör man mer än 3 gånger i samma spår om det inte är snustorrt ute är det lätt hänt att det börjar se ut något åt det här hållet lite överallt på fältet, och det är kanske inte så kul, här har det säkert gått 5-10 lass i och för sig.
På lite längre sikt är nog det enda vettiga att pumpa ut gödseln när skiften är av den här storleken, men det saknas en del infrastruktur i form av brunnar på lämpliga ställen för det. Grannen som jag köper gödsel av var väldigt entusiastisk förra året när jag hyrde pumputrustning och vi pumpade ut gödseln både på mitt vete och deras vall och vete på grannskiftena. Men det verkar inte finnas några entreprenörer att leja till sånt utan då får man nog köpa en egen utrustning och se till att få det gjort på egen hand. Investeringen är ändå rätt så rimlig (inte så mycket mer än 1 mille) om man jämför med en tunna. Räknar jag med grannens gödsel så kommer vi kanske upp i 5000-6000 kbm per år som ska spridas och det är ändå i underkant på spridningsunderlag. Köra åt andra har jag ingen lust med. Men det är ju möjligt att ytterligare nåt samarbete med någon lämplig, eller att jag själv får tag på mer flytgödsel nånstans ifrån skulle kunna öka underlaget för en investering.
Nu när jag ska odla resten av bondens areal också kommer ändå inte befintlig flytgödsel att räcka till. Det finns nötflyt för gratis avhämtning under vintern på en mjölkgård ca 2 mil bort, så frågan är om jag borde undersöka det närmare och kanske överväga att bygga en brunn, det är ju förstås en rätt så stor osäkerhet förknippat med den typen av tillgång på gödsel som man får ta med i kalkylen. Eftersom min växtföljd bygger väldigt mycket på kvävefixerande grö
dor och det därmed blir bra förfrukter med skapliga kväverester till nästan all spannmål så vore det kortsiktigt enklaste är att börja mylla pellets en mindre mängd på stora delar av arealen och större delen av kvävebehovet på krångliga hörn längst bort där det ändå bara blir sönderkört av tunnor och sen försöka hitta nån med en tunna som har 18 m ramp. Vid en snabb sökning på Blocket hittade jag en Samson för en halv mille med 18 m ramp till salu, så någon att leja skulle det kunna finnas där ute, så slipper jag ta beslut om eventuella investeringar just nu. Det näst bästa fick väl vara att låta befintlig entreprenör med 28 kbm/24 m köra i exakt samma spår varje gång, men jag är osäker på om de har RTK på sina JD-gpser. I och för sig skulle jag kunna vara lite old school och ge mig ut med meterstaken och sätta upp pinnar varje gång de ska köra, lite mossig skulle jag känna mig,
men det skulle bli nästan samma resultat som med modern teknik.
