Järnhandlar´n - eller nytt liv i en Volvo N 86:a
Nu bär det iväg på nya galenskaper för fotografen. Denna gång så är det av mera tillfällig natur då mitt hjärta i lastbilsbranschen som de som följde Jöns äventyr vet klappar varmt för Scania. Men nu blir det en Volvo N 86:a som ska hämtas hem och eventuellt rustas upp. Men varför då frågar sig ju både vän och ovän av ordning? Jo se att en Titan/N 86/N 88:a har visat sig vara ett gångbart bytesobjekt i en kommande affär med en Scania Krångligt javisst, men jag lär mig säkert en hel del på vägen!
Utgångsmaterialet är en "Järnhandlarbil" en specialvariant som både Scania och Volvo byggde för transporter av just järnvaror typ armeringsjärn, rör mm. Sådant som idag går på extremlånga släp med styrande axlar och andra finisser. Men förr så löste man längdproblemet med att banta hytten på bredden och montera stativ på främre kofångaren och skärmarna så man kunde lasta långgods från flaket och förbi dörrarna och ända framför kofångaren. Smart, men hur kommer föraren ut eller ens in i hytten när båda dörrar blockeras av gods? Självklart genom takluckan! Kanske en anledning så god som någon att man inte fortsatte med denna transportvariant!
Men varför köpa just en sådan lastbil då? Slumpen, den har en stöddig kran som jag tänker göra mig nytta av och sedan flyttar den över på min nyinförskaffade Scania 110:a
Volvon har en frisk drivlina och stor turbomotor, det gör den mer jämbördig med det tänkta bytesobjektet som också har stor turbomotor… Å sist men inte minst, den fanns till salu när min först tilltänkta Volvo blev kvar hos husse för renovering!
Det blir säkert rätt mycket jobb om jag ej skeppar denna vidare så därav tråden då det finns så underliga typer här på Maskinisten som finner glädje i att se mig kladda med hyttbyte och ommålning. Hyttbytet blir till en medföljande N 88-hytt av normalbredd och dito framskärmar. Sedan så åker nog flaket av då det ska monteras stöddigare saker där hos nästa ägare. Känns lite synd att bygga om en så pass ovanlig modell det erkänner jag villigt men nöden har ingen lag och nu fick jag tag på denna bil… Men om någon sitter på en likvärdig vanlig Volvo och vill byta så bara hojja till! Vore kul om den fick leva vidare i sin järnhandlarkostym!
När jag och koföraren (codriver) Sören anlände till Hammerdal för hämtning så stod bilen redan lastad och klar! Bästa service när man shoppar i den finare butikerna! Så det var bara att braka igång motorn med den speciella startskruvmejseln som sitter i gummidämpad hållare i fronten Kvalité ska det vara! Nå den startade så snällt och då återstod några vändor på macken för att fylla på nog med dricka för hemfärden. Konstigt nog så körde vi inte in detta tattarlass på OK utan fraktade såsen i dunk!
Sedan så snabbkonverterades den till ett Motorredskap med några raska grepp med mejseln! Å innan ni skriver kommentarer om hur ett sådant ska vara beskaffat så vet jag det! Kan nästan doktorera i ämnet! Men utan flaket så blev det lite otympliga saker kvar såsom hytten och en vändskiva som Scanian ska ha så därför tänjde vi en liiiten aning på reglerna denna gång Men naturligtvis körde jag exakt 30 km/h alla 16 milen hem! Utom för en kortare filmsnutt till er Maskinister då, allt för konsten!
Så efter att ha surrat lasten i samtliga väderstreck då vi skulle köra några av landets sämsta grusvägar hemöver så var det bara att anträda färden.
En snällare bil efter vägen får man leta efter!
Tills man klev på gasen då för då visslade det till i maskinrummet och man åkte iväg med god fart (rent teoretiskt då, jag använde ju bara lågväxlarna upp till 30!)
Men det blev en väldigt vacker hemfärd i strålande solsken så man kunde bara sitta och njuta! Fin instrumentering i Volvo, käns hemtamt med en hel del knappar från Amazon Tror jag hade det bättre än Sören när vägarna var som sämst för jag hade ju fjädrande stol. Spännande med många mil grusväg som är enfilig med mötesplatser och tjällossning! Om några dagar ser de vägarna ut som brylépudding och tidningen fylls med bilder på fordon som ligger på bottenplåten i lera.
Backade ned bilen till min sommarstuga där jag tillfälligt ska lasta av hytten och sedan hämta lite traktorskopor innan lastbilsdagarna är räknade för Järnhandlar´n!
Slutligen en liten filmsnutt för dem som gillar lite turbotjut från en Volvo D70. Filmat någonstans mellan Nördåsvattnet och Flängsjön! Ingen döper sina omgivningar som Jämtlänningarna! Mordviken, Döviken, Köttsjön och från Köttsjön rinner givetvis Färsån!
Jag vill påpeka att speciellt för filmen kallade vi in en stuntförare samt demonterade LGF-triangeln som skulle störa luftmotståndet!
En N86:a på rymmen i skogen!
Över å ut! /Lars