Maskinisten

Bengt Erik Eriksson skrev:Å andra sidan. Har man ett tätt kylsystem förbrukas syret i kylvätskan så det inte rostar.

Men då borde inte ett fartygsvrak på 4000 meters djup rosta, För dit ner kommer det ju ingen ny luft.....
Fast den kanske beror på att vatten är H2O, så syret finns där sålänge vi har vatten kvar.

O2 finns löst i vatten men i ett värmesystem där vattnet kommer upp i temperatur närmare kokpunkten frigörs 02 och fälls ut.
H2O syret är så hårt bundet till vätet att det inte hjälper till vid oxidation av järn

Det där med att järnet skulle sluta rosta när syret i vattnet är förbrukat kanske gäller i mycket förenklad teori, och möjligen på ett kemilabb där man kan testa med destillerat vatten och kemiskt rent järn.

I praktiken är ju allt järn och stål man hittar i ett kylsystem mer eller mindre legerat eller förorenat. Det finns alltid med en aning kol, som ju ligger betydligt högre i spänningsserien och alltså är "ädlare" än järn. Från flera procent kol i gjutjärn ner till några tiondels procent i mjukt stål och ännu mindre i t ex austenitiskt rostfritt stål. Man hittar också alltid en del andra metaller - mangan är svårt att undvika helt och hållet, i automatstål finns t ex bly med, i stål där man ställer större hållfasthetskrav kan det finnas med t ex molybden eller vanadium. Föroreningar som t ex svavel, fosfor och kisel går inte att undvika helt och hållet i massproducerat billigt material.
När en metall som t ex järn är legerad med andra material så bildas s k lokalelement som gör att den i närvaro av vatten kommer att korrodera utan att något annat korrosivt finns med.
Ännu värre blir det när t ex olika metaller eller olika legeringar av samma metall sitter ihop med varandra och båda är i kontakt med samma vattenbad (tänk t ex ett gjutjärnsblock med pinnskruvar och frostpluggar av stål med låg kolhalt, eller en motor där både gjutjärns- och aluminiumdelar ingår, kanske också finns någon slangnippel av mässing inskruvad nånstans).

Och det är just att få stopp på den oundvikliga korrosionen, som är ett av de viktigaste syftena med tillsatser i glykol.
Ett annat viktigt syfte är att hindra utfällning av gips, kalk mm som "pannsten".

Om man har stora problem med igensättningar eller korrosion i ett kylsystem så är en mycket vanlig orsak att t ex kylaren, värmekranen eller värmepaketet, som ju alltid ska vara elektriskt isolerade från fordonets jord, ändå har fått jordförbindelse på något sätt. Plåtkant som ligger an, någon som har försökt jorda en elkabel (t ex extra skyddsjord till motorvärmaren) i ett ledigt skruvhål på kylaren, vajerhölje till värmekranen som har skavts sönder så stålspiralen ligger an mot jord, gummimellanlägg under kylaren som har spruckit och ramlat bort med åren etc.

Har man "fristående" saker i kylsystemet som måste vara elektriskt jordade, t ex dieselvärmare eller slangmonterade elektriska motorvärmare, så bör man försöka ansluta dem via så långa och tunna slangar som möjligt, och i så fall får man nog vara mer noga än annars med att byta kylvätska ofta och blanda till den med så rent vatten som möjligt.

torbjorn_forsman skrev:problem med igensättningar eller korrosion i ett kylsystem så är en mycket vanlig orsak att t ex kylaren, värmekranen eller värmepaketet, som ju alltid ska vara elektriskt isolerade från fordonets jord, ändå har fått jordförbindelse på något sätt.

Min tanke när jag återmonterade kylaren i Amazonen var. "seriöst vibrationsskydd" med tanke på alla gummibusningar.
Får kolla att inte kondensorn till A/C träffar kylaren, för den sitter nära!

Detta inlägg har raderats av raggsockan den 00:48:14, 06-08-2017.

Oj! Det har jag aldrig fått lära mig heller. Har också alltid sett det som vibb dämpning. Nu måste jag se över mina traktorer vad gäller detta. Tror farmallen har mycket skruvat i kylaren som jordar..