Maskinisten

Viljan hänger det på.

Oflexibelt?

Göran Ekman skrev:Vad är det som gör att det inte går att köra gods på järnväg ?
Göran i Björnarbo

många platser har ingen järnväg längre i vårat land var ju bättre för till och med här fans det järnväg för

Min lilla erfarenhet av godstransporter med järnväg är att flexibilitetsbristen sitter i skallen på någon beslutsfattare.
Ett litet exempel från några år tillbaka. Jag arbetade på Mellanskogs sågverk i Heby då kördes det ut ett antal tågvagnar två gånger i veckan till sågverkets lastkaj , det fanns gott om tid att lassta vagnarna .
Då kom någon på att det vart för dyrt att köra ut två tågsätt i veckan från Uppsala/Västerås ca 50km till Heby . Sågens lastkaj var för kort,det gick inte att ta med sig tillräckligt många vagnar . Inga problem sa chefen på sågen ,vi förlänger lastkajen . Men det skulle inte gå att köra tåg ändå av något okänt skäl.
Nu var det som så att en del av sågverkets kunder nere i Europa ställde krav på tågfrakt av virket av miljöskäl.
Hur löser man då detta?
Jo ,man kör virket med lastbil till Västerås 50 km enkel resa där det lastas om till tåg, riktig vad det var som vart bra med det förstår jag inte.
Slutsatsen man kan dra av detta är att det måste vara fruktansvärt dyrt att köra tåg.
Jag har fått för mig att att ska man transportera något på land backen är tåg det mest energi effektiva transportsättet, men jag har inte forskat fram några belägg för detta.
Bristen på flexibiliteten när det gäller tåg ligger inte bara i att det saknas räls på en del ställen.
Problemet känns mer mentalt än fysiskt/praktiskt.
Göran i Björnarbo

jag har ju alltid trott att det var dyrt med tåg åkte mycket stockholm göteborg förut och då var oftas billigare att ta bilen

Göran Ekman skrev:Min lilla erfarenhet av godstransporter med järnväg är att flexibilitetsbristen sitter i skallen på någon beslutsfattare.
Ett litet exempel från några år tillbaka. Jag arbetade på Mellanskogs sågverk i Heby då kördes det ut ett antal tågvagnar två gånger i veckan till sågverkets lastkaj , det fanns gott om tid att lassta vagnarna .
Då kom någon på att det vart för dyrt att köra ut två tågsätt i veckan från Uppsala/Västerås ca 50km till Heby . Sågens lastkaj var för kort,det gick inte att ta med sig tillräckligt många vagnar . Inga problem sa chefen på sågen ,vi förlänger lastkajen . Men det skulle inte gå att köra tåg ändå av något okänt skäl.
Nu var det som så att en del av sågverkets kunder nere i Europa ställde krav på tågfrakt av virket av miljöskäl.
Hur löser man då detta?
Jo ,man kör virket med lastbil till Västerås 50 km enkel resa där det lastas om till tåg, riktig vad det var som vart bra med det förstår jag inte.
Slutsatsen man kan dra av detta är att det måste vara fruktansvärt dyrt att köra tåg.
Jag har fått för mig att att ska man transportera något på land backen är tåg det mest energi effektiva transportsättet, men jag har inte forskat fram några belägg för detta.
Bristen på flexibiliteten när det gäller tåg ligger inte bara i att det saknas räls på en del ställen.
Problemet känns mer mentalt än fysiskt/praktiskt.
Göran i Björnarbo

Synd att dom missbrukar ett så fint transportmedel så. Byråkrater..

Banavgifterna ger en fruktansvärt skev konkurransnackdel för järnvägen. Med en omsättning på 3.5 miljarder så betalade Green Cargo 300 Miljoner i banavgifter. I en bransch där vinsten på en transport ligger på ca 5 procent.

Ett tåg Boden-Borlänge kostar ca 11.000 kr bara i banavgifter.

Å vem är upphov till nerslitna spår? Nåt så dåligt skött underhåll får man leta efter, när nya kvastar sätts till ska budgeten trimmas åt fel håll! Därför står vi inför en enorm översyn idag av rälsar å slipers

SJ nötte ner spåren i många år när staten betalade underhållet som det snålades på. Sen får dom privata bolagen betala det eftersatta underhållet nu när det är avreglerat och dax att upprusta förfallet.

Räls, två parallella järnbitar hur svårt kan det vara?
En last bil ska tillskilnad från ett tåg bära med sig sin egen energi.
Energi lagrad i ett batteri är relativt tungt det tar energi att flytta den energin.
Det går tungt att dra runt något på gummihjul.
Vi kanske ska försöka analysera var för det är så svårt , att det genom tiderna inte gått att få lönsamhet i att köra tåg. Något för Musk att fundera på.
Göran i Björnarbo

Holger skrev:Har svårt att läsa tidkorten, vilken bil var snabbare?
Det jag har sett var ett diagram över effekten som bilen har över en viss tid, och den peakade vid 2-3 sekunder och sjönk sedan rejält, antagligen för att batteriet skulle vara tomt efter fem minuter annars.

Jämförelse med Porsche 911R: https://www.youtube.com/watch?v=mHhZ9jk-DrU
Lönar sig att se hela filmen!

Kul leksaker båda två bilarna. Som tur är ligger dom rejält utan för min budget.
Hastigheten är inte så viktig det är känslan av hastighet som är viktig. Den verkar vara obefintlig i Teslan.
Hastigheten i filmen kan det vara miles per timme?
Göran i Björnarbo

För er som kan tyska, bilexperten Becker skriver redan en dödsannons över Tesla:
https://www.n-tv.de/wirtschaft/Tesla-ei ... 86879.html

Lenge siden jeg har lest så mye i en tråd som i denne. Det skulle vel handle om Teslas nye semi, og ikke om deres personbiler?

Vi som har tilgang til og kjører regelmessig elbil vet jo både deres fordeler og begrensninger.
Samboerens elbil har en rekkevidde oppgitt til 150 km med en batteripakke på 16 kw. På sommeren med fornuftig kjøring får du 150 km på den, du kan også tømme den på 20 km om du henter ut fult hele tiden. I minus 35 kjører vi 60 km med den, og det holder akkurat, litt av årsaken er jo at det er strøm som varmer kupeen i bilen, og i minus 35 går ca. 5 kw av de 16 til varme i kupeen.
Min samberes bil er en VW E up, den veier 1139kg og sommerforbruk på 1.1 kw/mil.
Min mors bil er en VW Cross up, den veier 921kg og sommerforbruk på 0.37 l/mil. bensin.


Tesla sier de kan kjøre ca. 800 km uten ladning med den semien, hvem kan kjøre yrkesmessig mer en 4.5 timer uten da å måtte stå 45 minutter? Tesla sier videre at på 30 minutter kan du lade opp til 50%. Den semien der må jo være helt ideel til all kjøring i byer og nærområdene rundt byer. Vil nesten påstå at den hadde virket helt fint for mye av den distribusjons kjøringen vi har hær oppe hos oss også, noen ruter er på 400 km, litt tilrettelegging og det hadde gått helt fint i kaldt klima og.

Ser det at det er flere som snakker om diesel forbruket på dagens semier (lastebiler), og derav forutsetter at den batteripakken må være type enorm. Vi må ikke glemme at når du kjører med el, er det meste så mye mer effektivt, noe mitt eksempel ovenfor viser.
Vil bare til slutt legge til, det meste går, bare det er lagt til rette for det.

Trådbuss- och trådlastbils-teknik vore väl utmärkt för elfordon att bli laddade vis - eller varför inte där det på stora vägar lutar uppför och nerför så de kan byta ström med varandra. Då först skulle tunga elfordon bli riktigt intressanta.