Maskinisten

En intressant bok om ett ämne jag inte sett så mycket om. Någon enstaka bild har jag sett med stridsvagnar med diverse exta skydd men hade ingen aning om hur mycket arbete det lades ned på diverse försök till extra skydd i fält. En 3-4 ton extra vikt var ett av prisen...

Jag hade faktist ingen aning om att det bästa skyddet de kom fram till att gör på fältverkstäderna var ...Betong De göt ett lager med träformar och allt De olika extra skydden hade nog mest en moral höjande effekt fast det verkade som sandsäckarna som ex kunde få projektilerna att studsa bort utan att detonera i vissa fall. En sandsäck hade annars ingen skyddseffekt mot de riktade laddningarna, därav försöken att få en tre säckar djupt försvar. Använda band delar som extra pansar hjälpte inte heller, de riktade sprängladdningarna slog igenom tjockare pansar än vad projektilerna från den beryktade 8,8 cm kanonen gjorde och ett mellanrum mellan plåt eller band och vagnens pansar ökade effekten hos strålen som trängde in i stridsvagnen . Intressant att läsa om vapen och motmedel, är ju en ständig kapplöpning mellan dem.

Med en far som stred mot ryssarna och historie intresserad så har jag läst en del om Findlands kamp mot ryssarna. Här är en intressant bok.
Inte bara jänkarna som bättrade på pansaret med betong, här är en Finsk stormkanon som gjort det!




Den här boken fångade mitt intresse då jag besökt både Rhodos, Koss och Leros och besökt alla deras medeltida fästnings rester, på Leros snubblade jag över husruiner som blivit kvar sedan kriget fick jag höra. Visste inte innan så mycket om engelska misslyckade försöket att inta öarna.

Här är föresten befästningen som drog mig till ön i första skedet, frugan blev till slut trött på att dras runt och klättra till ruiner i värmen men det är det kanske fler här som råkat ut för? https://www.kastra.eu/castleen.php?kastro=leros

Murre o2: " frugan blev till slut trött på att dras runt och klättra till ruiner i värmen men det är det kanske fler här som råkat ut för?"

Jo, det har nog hänt. Men Panzer-Museum i Münster gillade hon. Det första som möter är en stor svart Wotan med eldröret riktat mot besökaren. Riktigt läbbigt monster. På avdelningen för uniformer och dess snirkliga tränsar, epåletter och broderade kragar blev hon kvar så länge att jag började ångra att vi stannat till i Münster.