Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.

[Ove.G]

Intressant och underhållande läsning, känner igen det mesta från repmånad som inte var mer än 14 dagar på 60 talet.
Fortsätt.

[Murre o2]

Intressant och underhållande läsning, känner igen det mesta från repmånad som inte var mer än 14 dagar på 60 talet.
Fortsätt.

Jag vill minnas att det var tre veckor jag gjorde, låg ju en vecka först och friskade upp färdigheterna och fick åka hem på permis första helgen. Sedan var det ligga ute i buskarna och slutligen var det matrialvård innan utrustning och bilar lämnades in, vilket tog sin lilla tid. Enligt reglerna var det ju högst 34 dagar på ett år som gällde och de som var befälselever och fick "pinnar" gjorde ju fler dagar, de hade redan ryckt in och tog emot oss på repmånaden. Men det är länge sedan, så exakt antal dagar kan jag inte säga...

[Murre o2]

Slut på minnena från första repmånaden så jag drar den andra på raken. Åkte som vanligt tåg till inryckningen, väl där kom det en otrevlig överraskning. Vi skulle sova i tält de slagit upp i skogen och "mitt tält" stod i en surhåla med stora tuvor med gropar mellan tuvorna. Och inga liggunderlag Granntältet hade tydligen snott dem för att få drägligare att ligga och vägrade lämna ut dem, vår nya gruppchef gjorde ingenting Jag kunde inte ligga direkt på backen i fukten där så jag lade mig på golvet i en valp men lyckades inte få någon sömn. Dagen efter pissade min andreförare blod och fick åka hem efter läkarundersökning med njurproblem efter sovit i fukten på backen så jag fick en ny kartläsare. Ingen bra början. Vi förflyttade oss till en för säsongen stängd campingplats vid Skrea strand där vi fick slå upp våra tält, vi fick i alla fall utnyttja campingens toaletter och duschar. Tyvärr regnade det hela tiden och vårat tält läckte så när jag åkte hem senare på helgen tog jag med mig eget liggunderlag och en sovsäck med galonundersida, den vända jag när jag sov så den vattentäta sidan kom uppåt. När vi skulle ut på manövern fick vi bytt tält men det nya läckte också

[Murre o2]

Hitta till rätt tält i mörkret var inte det lättaste, alla tält såg ju likadana ut så det hände man klev in i fel tält ibland Annars var det mest dramatiska som hände att någon sköt en kanin, vimlade av vildkaniner. Efter det fick vi lämna in alla slutstycken... På tal om tält mins jag ett par episoder från grundutbildningen när vi tältade i minus 25 grader, då gällde det att ha kaminen rödglödande. En kille försökte få bättre fyr genom att slänga i ett stearinljus, resulterade i att ångorna gav en serie småexplosioner som fick kamin locket att flyga upp och ned och varje gång det flög upp blåstes dt ut en perfekt rökring Men en natt satt eldvakten och lekte med bajonetten som alltid skulle vara till hands för den händelse tätduken skulle börja brinna, han satt och högg den i stockarna som var runt eldstaden/kaminen och rätt som det var missade han och högg den i benet på killen som låg och sov närmast Sedan hade vi en kadett som inte vaknade när byxbenet kom för nära kaminen och började ryka, eldvakten tog vattenspannen som var till för sådant och släkte men han hade fått brännskador på benet. Hett om benen och iskallt om huvudet var det som gällde under dessa förhållandena. Halm på golvet och röd glödande kamin var inte ofarligt! Bästa med halmen var när man rivit tältet och eldade upp den, då kunde det bli fyrverkeri om någon tappat lösplugg

Manöver körde igång men jag mins inte så mycket av den, var förstås övningen när de sövde ned två grisar, sköt på dem och sedan övade operera skottskadorna på dem. Jag tyckte det var lite otäckt som djurvän med den hanteringen. Idag får ju läkarna på större sjukhus massor av övning på skottskador på människor istället...

Matrialvård och inlämning skedde på regementet i Halmstad så vi fick sova i riktiga sängar och äta i matsal sista dagarna

[Murre o2]

Åter tillbaka från repmånaden. Men det hände en del utanför lastbils körandet, huset i Kungälv som var ganska nedgånget hade vi fixat upp med bl badrum istället för utedass Nu sålde vi det och köpte ett ganska nytt i Nol. Dock var fortfarande pengar en bristvara, allt vi skrapat ihop var ju bundet i huset. Så när en bekant till familjen köpte ett företag började jag jobba extra där på kvällarna för att förbättra finanserna. Dock fick jag efter ett tag ultimatum att börja heltid där som lackerare eller sluta med extraknäcket helt. Svårt beslut, jag trivdes på M lastbilar, jättefint familjeföretag och min kompis Lasse blev ju kvar tills han var 70 Men lönen var ju låg i den branschen och det kändes som det var dags att gå vidare. Nu blev det bara ett halvår, efter det så började jag må dåligt av lösningsmedlen och jag var rädd om de grå cellerna Dessutom sålde ju min bekant företaget till en av de anställda och den nye ägaren slutade jobba, titulerade sig Direktör och kom i taxi en eller två gånger i veckan för att titta till företaget. Inte rätt sätt att driva ett mindre företag! Den tidigare förmannen slutade och jag blev den nye men när jag så stod utan jobbare en dag fick jag nog och lämnade det sjunkande skeppet Bakgrunden till bristen på arbetskraft var ju att den äldst anställde var duktig när han var nykter men alkis, istället för direktören och förre förmannen hade det anställs två Jugoslaver och den morgonen ingen kom, var alkisen full. Juggarna hade supit till också kvällen innan och den ene hade knivskurit den andre när de blev ovänner om något Så en av dem satt hos Polisen och ena låg på sjukhus. Jag fick på egen hand försöka hålla de viktigaste jobben rullande ensam men sa som sagt upp mig. Företaget kursade tyvärr några månader efter jag lämnar. Men jag gick tillbaka till lastbilar igen. Ville köra något bättre än Starke och trött på Bilspeditions hämtningar så nästa kapitel blir köra sprängsten med Scania 66 för Kronbergs åkeri på Ringön, han var medlem i Gamlestadens Lastbilscentral. Fortsättning följer om ni vill hänga med

[magirus]

Fortsättning följer om ni vill hänga med

Du behöv int va lugn!! Sitter klistrad när de e nå nytt hackat i den härna tråden!!

[Mathias Lindgren]

Vi vill jättegärna hänga med

[Murre o2]

Först en misslyckad körning med Starken. Gasklockan i Göteborg revs ju nyligen, sorgligt, det var sista minnet av kolgasverket som låg där på Guldbergsvass. När jag var på tjänsteresa i Österrikiska Linz för ett antal år sedan blev jag glad över att de hade en exakt likadan Gasklocka, hoppas de har vett att spara den. Som det märks är jag svag för minnesmärken över avancerad teckning som blivit omodern, för mig är det också ett minnesmärke över jobbarna som slet där för sin försörjning. Men körningen var inne på gasverkets område, de hade en stor hög med något jag glömt vad det var, kanske reningsmassa? De hade lagt ut grävmaskins mattor att backa upp på och bilen lastades och sedan skulle jag backa upp på högen och tippa av på toppen. Fanns ju inte en chans att backa upp hela vägen, började slira för att det var för brant Jag tog sats och backade upp på mattorna med full fart, nu inte bara slirade det utan mattorna kom ur läge när det slirade så gubbarna fick justera dem Efter några sådana försök fick vi ge upp...

Men nystart på Kronbergs åkeri, ett familje företag, gubben Kronberg tittade sällan in utan sonen skötte åkeriet. Han var en av de lugnaste personer jag träffar, kom man med något problem sade han alltid kolugnt "de var inte bra" Gubben var ju inte där men varje helg satt han och gick igenom färdskrivarbladet för att se så ingen kört för hårt med lastbilarna. En vecka sade sonen " förra veckan hade du kört för jävligt fort, jag var tvungen att ge gubben en gammal uppsättning skriver blad" Men jag hade ju inte kört så mycket lastbil sista halvåret, var en hämtning av en splitt ny Scania 76 från Nödinge verkstäder som vi skulle lacka på, en tankbil som gick som ett spjut tyckte jag då, körde ifrån förmannens R-4 som han skjutsade ut mig med. Scania 66 an jag nu fick gick inte direkt som ett spjut, 8 liters motor mot 76ans 11 liters fast samma chassi och lastförmåga bäddade inte för det. Men jämfört med Staten gick det väl jämt ut men nu hade jag styrservo och tryckluftsbromsar Första jobbet var köra sprängsten för Gatukontoret, trångt och smalt när man backade upp till grävmaskinen för att lasta och ett schakt på höger sidan. Tog en vecka innan jag hade mm koll på var högersidans hjul var så första dagarna fick jag ta det försiktig när jag backade upp.

[BM425]

Kapar tråden lite
Hade en upplevelse med att backa lastbil en gång. Jag fick en skylt levererad hem med en 24m bil utan lift. Tänkte att jag ber mjölkbilen hjälpa till eftersom han hade lift. Det var ok, han som körde mjölkbilen backade i full fart mot den stora bilen, släppte inte av något, sen stod han på bromsen. Hans nedfällda lift stannade ca 1 cm från lastbilens flak

Det gick bra, han kollade bara på sin backkamera men vi två som stod på flaket var rätt skärrade.
Det är annars en fröjd att se chaufförer som kan backa en 24 m bil
Det hela hände i mitt förra liv som ICA handlare.

Anders

[Murre o2]

Kapar tråden lite
Hade en upplevelse med att backa lastbil en gång. Jag fick en skylt levererad hem med en 24m bil utan lift. Tänkte att jag ber mjölkbilen hjälpa till eftersom han hade lift. Det var ok, han som körde mjölkbilen backade i full fart mot den stora bilen, släppte inte av något, sen stod han på bromsen. Hans nedfällda lift stannade ca 1 cm från lastbilens flak

Det gick bra, han kollade bara på sin backkamera men vi två som stod på flaket var rätt skärrade.
Det är annars en fröjd att se chaufförer som kan backa en 24 m bil
Det hela hände i mitt förra liv som ICA handlare.

Anders

"24 meter" Då hade han lastat godset på släpet? Jag körde 24m kombination för ASG med "långt Fordon" skylten som fodras om man var över 18 meter. Lastbilar får ju bara vara 12m. http://www.transportxxl.eu/se/documents ... dimensions.

Har föresten några bilder jag tog på ASG terminalen då, vet bara inte riktigt hur jag får in dem här...

[BM425]

Ja visst var det på släpet det var lastat, mjölkbilen var en vanlig distributionsbil.

Anders

[JPEG]

Här ser du hur det går till... Lycka till och tack för dina berättelser.
How-To: Ny bilduppladdning samt bildrotering

[Murre o2]

Testade, med en gammal bild på mig framför Valpen, blev inte så bra och en hur jag ser ut i dag, blev inte heller så bra men jag blir aldrig bra på foton. Får se om jag hittar de gamla fotona från ASG tiden, de har en härlig tids känsla...

[Murre o2]

De där fotona från 1972 får nog vänta lite, ligger på dia och jag laddade över dem till en annan dator förra året, den datorn är ur bruk nu, så för tillfället hinner jag inte göra något åt det. Åter till sextiotalet.

Köra stenbil passade mig bra, man behövde inte gå ut hytten på hela dagen om man inte ville, backa till grävaren och få last, köra ut till tipplatsen och tippa och så tillbaka. Mesta körningarna var på ackord så det gällde att ligga i, sista lassen på dagen var det som gav förtjänst. Vi fick en ny kille som kört taxi innan, han hade med sig sin hund, en mindre Pudel i bilen, var väl svårt att ha med i en Taxibil. Tyvärr hade han svårt att hänga med i tempot och brukade sluta med ett lass mindre än vi andra. Så efter ett tag slutade han för att gå tillbaka till Taxi, antar att han löste hundvakts frågan på annat sätt.

Vatten verket brukade däremot köra på timpenning, träffade där en av deras chaufförer, en gammal Polsk gubbe som berättade om hur han precis före kriget blivit inkallad och en helg söp sig full, stal en MC med sidovagn och körde runt på regementet tills han körde ned i en kanal/å Värre än mina lumparhistorier

[Murre o2]

Kan inte skriva om sextitalet utan att nämna stormen 1969! Den dagen körde jag sprängsten i blivande Gårdsten/Lövgärdet området. Men till stormen, vad jag minns fick vi ingen förvarning så jag tänkte inte mycket mer än att det är en blåsig dag där jag satt i min Scania. Jag tittade på en gran dunge som sparats vid kanten av byggområdet, granarna svajade mer och mer i blåsten och plötsligt började det knäckas som tändstickor. Jag hoppade ned ur hytten för att prata med grävmaskinisten och fann att jag inte kunde stå upprätt i blåsten! Platschefen kom och sade att det var för farligt att fortsätta så vi fick lägga ned arbetet för dagen. Jag blev glad över beskedet då jag började oroa mig för mitt eget hus. Jag körde bort för att tippa stenlasset, på vägen såg jag hur plåttaket på en transformatorstation slets bort av vinden och ett dass jobbarna hade vältes. När jag körde till åkeriet var jag nästan blind åt sidorna och bakåt då rutorna täcktes med ett grått saltlager, saltet förde vinden med sig från havet och saltet kortslöt också elledningarnas isolatorer så hela Göteborgstrakten var strömlös tills stormen var över och isolatorerna spolats rena med vatten, samt givetvis på landet ledningarna lagats och nedfallna träd röjts...Jag körde över Götaälvbron på vägen till åkeriet och det var kaos i hamnen med vatten upp över gatorna och båtar på drift. Det blev en dur historia för försäkringsbolagen. Väl hemma hade huset klarat sig bra, bara TV antennen och soptunnan hade blåst iväg. Dagen efter såg jag hur halva Fontinskogen i Kungälv hade blåst ned, granarna var av på 2-3 meters höjd. Såg ut som en krigszon. Jag visste inte om det då men på stället jag nu äger blåste ladugården ned också, hade varit bra att ha en sådan men när jag köpte fanns bara grunden kvar.