Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.

[rospigg]

Ett tryck på "Gilla" känns förbaskat futtigt efter den berättelsen! Hujedamej!!
Roger var en äkta hjälte den dan, det är en riktig sanning!

[Murre o2]

Ett tryck på "Gilla" känns förbaskat futtigt efter den berättelsen! Hujedamej!!
Roger var en äkta hjälte den dan, det är en riktig sanning!

Ja, jag hade verkligen tur med att han var en duktig simmare som övat livräddning i vattnet. Annars hade jag bara blivit 14 år. Minns att jag tänkte "vad skall min mor tänka när jag kommer hem och är död"

[Murre o2]

Såg att Borealis köpt in sig i en ny kompunderings firma med produkter jag var specialiserad på. https://www.plastnet.se/article/view/73 ... aign=daily

Känns lite tråkigt att inte var med i spelet längre...

Åter till tillbudet, hade varit trevligt om en 74 årig Roger Johannson läst min berättelse och återkopplat men risken är nog liten för att han skulle komma in på detta forum, han var inte så intresserad av maskiner. Han skaffade aldrig moped utan fortsatte cykla när jag hade moped vid våra utflykter. Hängde med bra dock, trots sin diabetes tävlade han i orientering och var allmänt sportintresserad- I likhet med mig studerade han vidare och som jag misslyckades han med att klara proven. I motsats till mig så fortsatte han ändå och klarade det hela ett år försenad. Undrar ibland om jag också skulle gjort så. Men jag klarade mig ju ganska bra ändå, sysslade med saker jag gillade och hade många fina arbetsår till slut.

[Murre o2]

Var ut till malmön i onsdags, på berget till vänster strax efter Örns camping på vägen mot färjan är det målat med vitt "Elof". Tänkte att det syns otroligt bra fast det är nära 50 år gammalt. Någon kanske undrar vem denne Elof var och varför det är målat där.

Svaret på första frågan är att han var en stenhuggare från Bohus-Malmön som det hette då, nu bara Malmön. Och han var också min svärfar. Nu borta sedan många år.

Svaret på varför namnet är målat på bergs sidan vet jag följaktligen också.

Han flyttade ju för länge sedan från Malmön när stenindustrin dog men med hjälp av bl mig och sina söner byggde han en sommarstuga på landsidan vid Malmön. Ansvarig för att måla namnet på berget var min svåger P. Han var ute en natt med vit färg och målade Elof var inte glad, varje gång han passerade på väg till eller ifrån stugan lyste namnet mot honom på berget. Men om han kunde se det från ovan i dag hade han nog inte varit lika upprörd.

[Murre o2]

Ett jobb jag inte berört är när jag var en uppåtgående stjärna i fabriken och fick hålla i PEX linjens rengörningar

Bak grunden var att den super clean pex linjen måste då tas ned för rengöring var tredje månad. Eftersom linjen var slutsåld så var det viktigt att det både gick fort och blev rent! Senare monterades spolnings utrustning så linjen kunde tvättas invändigt utan demontering vilket halverade stopptiden. För att möta efterfrågan på pex materialet har det efter den beskrivna linjen byggs två större. Men till dåtiden. Rengörningen startade på en måndag och avslutades på fredag em. Personalen kom från skiften som skulle jobbat men som nu fick gå dagtid så 6 man från skiften och sedan mekar och ställningsbyggare och kranförare mm.

Jag hade hand om varannan rengöring, en annan förmansersättare, Vilgot, hade hand om de andra så jag basade över två per år. Låter inte mycket men var kämpigt nog, mycket ansvar och mycket som skulle klaffa vilket kommer att framgå framöver när jag tämkte berätta om en rengöring som blev extra kämpig vilket gjort att jag inte glömmer den.

Förberedelserna började redan när jag fick besked att jag skulle hålla i stoppet och datumet. Kran skulle beställas, arbetsordnar och tillstånd för inträde i tankar samt rengörings listor skulle skrivas.

Forts följer.

[Murre o2]

Så var det måndag och dags att ta itu med stor rengörningen. Klädde om och gick ned till linjen. Fikar rummet var överfullt men 6 pers, var ju ganska litet. Irriterande att ha ett gäng sittande där drickandes kaffe när det var sådan tidspress men jag hann ju bara göra en sak i taget.

Först skulle kranen in och området runt spärras av så det kunde jag avdela två man att göra, med kranen stående utanför drifts kontorets ingång hade vi allas ögon på oss. Sedan var det ställningsbyggarnas tillstånd för inträde i tankarna, det behövde ju signeras av avdelnings chef eller högre + mig och slutligen skyddsvakten så jag fick ta trapporna upp till driftkontoret och hugga JG för underskrift, vi diskuterade rengörningen lite allmänt och han skrev under. Jag återvände och utsåg en skyddsvakt som fick ta över tillståndet, nu var det han som signerade att föreskrivna åtgärder var utförda och att det var säkert att börja bygga ställningar i tankarna.

Nu kunde jag ta itu med elektriker och och deras arbetstillstånd, det betydde utlåsning av utrustning i ställverket vilket tog en stund, mek fick ju komma med och sätta dit eget hänglås på brytaren så jag kunde bara ta ett gäng i taget. Först efter lunch var jag ikapp med allt och hela styrkan var satt på jobb. Dock jobbade ställningsbyggarna än, besvärligt att transportera rör och plankor in i byggnaden och sedan genom en manlucka i botten.

Men när klockan närmade sig 16 så var första dagen över och vi låg någorlunda i fas med tidsschemat.

[Murre o2]

Tisdag och onsdag rullade på enligt plan, jag kontrollerade renheten på objekten och åter monteringen kunde starta.

Men på torsdag blev det problem, när jag besiktigade mogningstanken invändigt var den inte ren nog. Det betydde att två man måste in igen och lägga på rengörings medel på väggarna och låta det verka lagom länge och sedan in och högtrycks tvätta igen med varmvatten. Inte enklaste jobbet i en flera våningar hög tank.

Och vad som värre var, tids schemat sprack då ställningsbyggarna inte kunde börja riva ställningen enligt plan.

Så på fredag, sista dagen, besiktigade jag tanken igen och den var nu godkänd så ställnings byggarna kunde tillkallas och börja demontera ställningen. Problemet var de givetvis förorenade tanken igen när de klättrade runt därinne och demonterade delarna och langade ut rör och plankor genom manluckorna samt trampade runt med skorna. Inte direkt SuperClean efter det. Så tanken måste högtrycks tvättas igen efteråt. Och det blev efter 16 på fredag EM. Inte lätt att få någon ur det tröttkörda gänget att jobba övertid!

Slutade med att "Snabba Wille" från mitt skift ställde upp, jag ringde frugan och sade att jag måste jobba över tills linjen var klar för start och vi körde igång. J-G tittade över för att höra hur det gick och när han hörde läget så sade han att företaget bjöd oss på middag på en resturang nere i Stenugsund när vi var klara som tack för att vi ställde upp. Kändes lite lättare att köra på då

Vi var klara med rengörningen och återställning/hopsättning av allt vid halv åtta på kvällen, gällde att vara noggrann även om man var sliten och trött. Så linjen var startklar, allt upplåst och den överlämnades till skiftet så de kunde starta intag av råvara vilket gjorde att produktionen kunde startas av FM skiftet.

Wille och jag klädde om och åkte ned på byn och åt, lite slaka men väldigt nöjda.

[Murre o2]

Pex försäljningen gick verkligen bara uppåt under mina år på företaget. När jag började fanns en liten linje, 151, som var helt manuell och kördes av två man. Jag körde där en del och blev godkänd på den linjen. Sedan byggdes en stor linje, 152, som var automatiserad i hög grad och som också kördes av två man men med ett helt annat output.

Den linjen gjorde jag bara enstaka pass på men hade ju som framgått oftast han om stor rengörings stoppen på. Kanske därför som jag blev tillfrågad om att ta över drift ingenjörs skapet över linjen när än ny ännu större skulle byggas och linjens ordinarie drift ingenjör skulle ha hand om det bygget. Det lustiga är att bara något år innan hade jag varit med på ett möte där det sades att 152 var fulltecknad men att investera i en ny större linje skulle bli för dyrt så det var lönsammare att köra vidare med den existerande linjen

Mem ny linje blev det och jag basade ju nästan ett år över 152 an. Svårt att gå tillbaka till tre skift efter det!

Men det varade ju inte länge, redan efter någon månad ringde chefen för HT fabriken hem till mig på kvällen. "Vi har fått problem men L153 så du får komma in i morgon och förbereda uppstart av L152 så vi får material till våra kunder. Allt från L153 vi har i lagret får skrotas, en många miljoner smäll". Så jag var tillbaka på driftkontoret igen, L152 var ju lämnad stående efter att den nya linjen tagit över och det var en hel del jobb att komma igång med den och sedan tog det tid att få material nog till kunderna som stod stilla med sina linjer... En riktig soppa men precis sånt jag älskar att sätta tänderna i Har ett tjusigt tackbrev någonstans från företaget där de prisar mig för mina insatser i ett svårt läge

Så småningom kunde jag ju också få tid att hjälpa till med problem lösningarna på L153. Och tillslut var den ombyggd så den kunde starta upp med fint kvalité . Men de perioderna på dagtid som drift ingenjör tog bort lusten att jobba treskift och gjorde att jag sökte mig till IC. Jag hade varit borta från skiftet för länge...

[Murre o2]

Det blev ju en dyr historia med teflon föroreningarna i kabelmatrialet. Alla kablar som kabelverken värden över producerat med material från den nya linjen fick ju skrotas.

Försäkrings bolagen fick ta smällen. Orsaken/ källan till föroreningarna var b.l. att entreprenörerna som skruvade ihop alla rörledningar använt gäng tape Den består till stor del av teflon och partiklar lossnade efter hand. Räckte med en liten i en högspännings kabel under belastning så kommer kabeln att haverera efter ett tag.

Jag kan nog tycka i efterhand att min kollega, som jag ju ersatte på L152 för att han skulle ha hand om byggandet av den nya linjen, skulle sett att det användes gäng tape och reagerat. Men det slank alltså igenom...

[Murre o2]

Bland mina fina minnen från mitt yrkesliv så är det ju vissa som jag skattar högt. Som när en instrumentare sade att "du är den smartaste människa jag träffat". Bakgrunden var att jag tog ned honom till L 601 då huvud vågen uppförde sig konstigt.

Vågen/doseraren stod på tre lastceller som vägde doseraren och en styrdator räknade sedan på viktminskningen när vågen var i drift och styrde mot bör värdet. Vågen var isolerad mot vibrationer och yttre påverkan av tunna gummidamasker mot utrustningen nedströms och upp ströms. Uppströms var ett matarfack som vågen fick påfyllning från när den behövde det och matarfacket i sin tur fick då påfyllning från basharts källor på markplan. Vågen stod på våning två med matarfack en trappa upp ovanför.

Vågens problem var att varvtalet på utmatningen gick upp och ned i en jämn kurva fast kurvan för utmatningen var jämn, allt på dataskärmen, så något stämde inte. Jag kollade genom att mata ut 100 kg i säck och kontroll väga, var lite mer än 100 kg.
Tidigare vid uppstart av den nybyggda linjen hade vi problem med sot vågen, fick för mycket sot i materialet. Då hittade jag orsaken, botten ventilen i påfyllnings systemet för sot läkte igenom som sand i ett timglas så vågen lurades av det inkommande materialet och ökade för att ge ut den inmatade mängden som ju då blev rätt mängd plus den mängd som strilade ned

Men nu var det inget som läckte in så jag tog ned en instrumentare och vi körde systemet, tittade på kurvorna och kliade oss i huvudena. Han hade ingen ide om vad det kunde vara för fel. Men plötsligt när jag studerade alla kurvor på hela vågsystemet såg jag ett mönster och insåg vad som var problemet

Jag har det sade jag. Golv balkarna som matarfacket står på är för klena så de sviktar upp och ned när matarfacket tömmer ned material och sedan fylls på igen, Gummi bälgen mellan matarfacket måste blivit lite för styv av åldring och fortplantar lite av dessa viktvariationer ned till vågen som luras att kompensera för dessa viktvariationer. Vikt minskningen märker den inte då vågen störs av refillen så den går på gamla värden tills refillen är över så det är bara det ökade trycket från ovan när matarfacket fylls som slår igenom. Det var då instrumentaren sade" jag har jobbat ihop med dig förr i fabriken och du är den smartaste människa jag träffat".

Genom att stötta golv/tak bjälkarna med stöttor och ofta byta till nya gummi damasker så löste vi det problemet.

[Murre o2]

När jag lämnade fabriken hade jag ju ett brett kontakt nät och ett gott rykte, det sistnämnda kan inte köpas för pengar. Hade svårslagen meritlista, 16 år i produktionen med godkända befattningar på alla produktions linjer samt på reaktorernas produktrum där jag faktist kört en shift cykel. Samt varit skiftförman och faktist hoppat in på halv ledar linjerna 4 nattskift. De sistnämnda var ju en egen enhet som var specialbyggda för att hantera stora mängder sot (CB) och erfarenheterna därifrån var värdefulla för mig senare, att jag hamnade där var ju för att de fick akut brist på personal på skiftet så de lånade upp den bästa killen från systerskiftet på vår fabrik Annorlunda maskiner och utrustning men det är som skicka en Mek från en Volvo lastvagns verkstad till en Scania verkstad, utrustningen skiljer sig åt i detalj men grunden har man...

Sedan hade jag ju sammanlagt två år på diverse vikariat som drift ingenjör vilket var vad som verkligen skapat kontaktnät runt om på hela fabriken.

[per.björklund]

Jag gillar din förmåga att vara antijante utan att förhäva dig. Är man bra på något ska man kunna säga det.

[Murre o2]

Jag försöker vara rak och ärlig, också mina misslyckanden kommer ju med, det som hänt har hänt! Att jag har svårt att samarbeta med personer jag inte gillar, är envis som synden och lat är mina svagheter.

[Michael Meier]

Jo, vi lär ju säga till när vi är bra på något, annars blir vi överkörda av alla andra som är bra på precis allt som motvikt så att säga.

[Murre o2]

En orsak till att jag hade svårslagen meritlista var att ledningen bestämde sig för att max tre behörigheter var lämpligt, de ansåg att rotera på mer än tre linjer gjorde att kunskaperna om linjerna blev sämre när det blev så långt mellan varje gång en person kom tillbaka till en specifik linje. Jag höll inte med, tyckte inte det var ett problem även om jag ibland kom tillbaka till en linje efter varit där senast för något år sen.

Det sista beroende på att i ett par år, efter jag blivit förmansersättare, roterade jag i princip mellan en skiftcykel i blandningen, en på L107 och den tredje som reserv/skiftförman. Som reserv hjälpte jag till när det var problem på nogon linje eller blandningen, när det var uppstart eller mest när det var rengöring av någon linje eller så hade jag någon som skulle utbildas. Det var en roll som var som skräddarsydd för mig, oftast inget bestämt innan skiftet utan det visade sig när vi gick på vad som jag skulle hugga in på.

Ex kunde blandningen köra ett sprängbleck för en transportledning från en reaktor, då var det bråttom att hämta en ny och skruva bort det gamla och skruva dit ett nytt helt samt spola rent larmgivaren så larmet gick ur och transporten från reaktorn kunde starta innan reaktorn måste stoppa för att dess produkt tankar gått fulla.

Hände att jag fick byta kilrep på någon av blandningens torkar på natten, kördes torken för hårt steg nivån och blockerade till slut rotorn så kilrepen, 3 st, brann av. Det var normalt mek jobb men ta ut jouren på natten tog tid och om det var matningen till en av Linjerna 104 eller 105 så fick inte nivån gå under 15 ton i tanken för att materialet skulle ha tid att avluftas. Från det våta i blandningen så avgav ju bashartset eten ångor som var brandfarliga, det spolades bort av spollufts fläktarna med det tog tid och därför behövdes minst 15 tons nivå i tanken, under det måste linjen stoppas

Så om nivån var nära 15 ton måste kilrepen bytas snabbt, så jag fick ta cykeln till förrådet som jag hade nyckel till, leta upp rätta remmarna och fylla i uttags lappen och cykla ned, skriva in mig i arbetstillståndet jag själv skrivit och där jag varit i ställverket och låst ut elmotorn, sedan byta remmarna och skriva ut mig igen och signera arbetet klart. Ta nyckel och upp till ställverket, låsa upp och slå till brytaren. Sedan till blandningen och säga till blandnings operatören att starta torken och transporten igen. Som avslutning upp till torken på våning tre och övervaka den en stund så att nivån i den inte steg igen, svår gräns att köra så mycket som möjligt så basharts tank nivån steg utan att torkens kapacitet överskreds. Jag lämnade in ett förslag på ett nivålarm som skulle rädda remmarna men fick till svar arr förslaget var jättebra men företaget hade inte råd att genomföra det just då Kan inte blivit billigare att ta ut jouren och byta remmar regelbundet. Jag var nog den ende på alla skift som bytte kilrep, pelleter knivar och någon gång extruder filter på natten för att slippa ta ut jouren. Allmän inställning annars var det var mekarnas jobb och vi inte skulle inkräkta på det. Men mekarna klagade aldrig och jag kunde ju jobben så det blev riktigt gjort.