Hur det verkligen var att vara Åkardräng på femti sextiotalet.

**#166** » 16:05:33, 22-08-2018

Vintern tog slut och med den plogjobben. Men jag sålde huset i Nol och köpte ett ställe på Henån i stället. Bestod av ett hus nere vid vägen med en affär och en bil elektriker i botten och två lägenheter överst samt ett hus åt oss uppe i berget och över ett hus som varit hönseri. Hönseriet hade jag inte råd att bygga om till vanligt hus men det är vad det är i dag. Fantastisk utsikt över havet hade vi och hyresintäkterna betydde att vi bodde gratis, inte illa.

När vi skulle skriva försäljningen av huset i Nol på banken hamnade jag i tidsnöd, körde schakt material från Eka i Bohus upp till tippen i skogen bortanför Bohus men satt tidsmässigt trångt med sista lasset så nät jag passerade den nedlagda grusgropen ovanför backen efter Bohus såg jag att det tippats lera där förut på ett ställe som för att fylla igen grustaget så jag tänkte tjäna tid och tippa av där. Backa ned/ut och tippa gick fint men när jag skulle köra därifrån slirade det bara :uupps:

Inget bra läge, tidsbrist och illegal tippning och jag stod där! Fick stoppat en lastbil som drog upp mig och sedan väntade en stressad resa där jag nätt och jämt hann till banken.

Läste för några år sedan att de fann överraskande halter av kvicksilver i proverna när de skulle bygga på det området, tänkte på mitt lass. Viste ju inte då att marken på EKA området var svårt förorenad av Kvicksilver. Tur det är preskriberat nu :grin:

**#167** » 19:03:19, 22-08-2018

Har ju bara hört historier jag oxå. Från min farfar som var åkare.
Här hemma på byvägen körde han tills det tog stopp med lastbilen och spetsplogen... Blev framskottade av traktor med lastare. Och grabben med lastare lever än och sa att dom lagt en planka från snövall till snövall över lastbilen. Då är drivorna höga........

**#168** » 09:04:40, 23-08-2018

En körnings typ som inte gick genom centralen var att köra ut konstgödsel till bönderna. Hårt slit, lastade med truck hos leverantören men då hade inte många bönder lastare med gafflar så det var handlossning för hela slanten.
Ofta hade bonden "ont i ryggen" eller var inte hemma så hustrun pekade ut var säckarna skulle läggas i någon lada :sad:

När jag lastade en gång var det en trasig säck på en pall så truckföraren gav mig en hel som ersättning, bra till potatisen tänkte jag och ställde undan den halva säcken till mig. Men när jag lossat hos sista bonden pekade han på den kvarvarande trasiga säcken och ville ha den också :uupps:

Jag sade att du har fått det du beställt, räkna säckarna får du se men han envisades! Jag skulle ställt säcken i hytten... Han fick ingen säck men nästa dag hade han ringt både åkaren och leverantören och klagat så jag fick gnäll igen från åkaren och leverantören sade att skickar vi med en extra sak för att en är trasig skall kunden ha den. Dock kändes deras kritik halvhjärtad så jag tog den inte så hårt.

**#169** » 13:41:53, 23-08-2018

En bonde jag kom till med konstgödning hade en gaffeltruck! Kalas tänkte jag men när han lossade första pallen körde han fast på gårdsplanen :eek:

Trångt och besvärligt för mig att dra loss honom så i slutändan tog det längre tid att lossa med trucken än för hand... Vilket medförde att åkaren klagade på att körningen tagit lång tid och tyckte jag skulle struntat i den fastkörda trucken och hand lossat lasset.

Så en morgon hade han kvaddat F86an mot betong muren runt en gödselstad och vi var nere i 2 bilar. Slutade med att han beställde en ny Scania LS 110 :grin:

Tills vi fick den levererad fick vi låna en N 86a, jag körde den några gånger och den var riktigt trevlig att köra.

110 an fick ju Janne men den var inte helt problemfri, han fick problem med boggilyften och blev strömlös på kuppen. Motorn gick ju, men men han hade inget ljus och det var mörkt så jag fick rycka ut och köra före honom, jag tände backlampan och han fick hänga på :grin:

**#170** » 09:08:20, 24-08-2018

Körde ju en del på motorvägsbygget mellan Kungälv och Kode, de hade en mobil kross och krossade berg som de skulle genom vilket gav material till vägunderlaget. Bra jobb.

En körning var ut över obanad mark där hjulspåren blev så djupa att man inte behövde hålla i ratten, spåren var ändå så djupa efter alla lastbilar att man inte kunde styra ur dom om man velat!

Men resorna mellan Henån och Säve började kännas tunga så jag sade upp mig. Janne hade frågat när jag flyttade till Henån om jag skulle stanna kvar på åkeriet och det skulle jag sade jag, så det blev tråkig stämning när jag ändrade mig och jag skildes inte från åkaren som vänner direkt. Vi hade aldrig varit direkt vänner, jag antog då att det mest berodde på att han var en allmänt sur och grinig typ :grin:

I dag antar jag att generations klyftan spelade in och att jag hade ett rykte som hård körande spelade nog in, fast jag var rädd om bilen och skickligare chaufför än honom. Och så var han ingen munter typ om man så säger, hans rykte var att vara lite svår om jag skall vara diplomatisk. Men jag saknade bilen och körningarna.

Här hade jag ursprungligen tänkt sätta punkt för skildringen av mina år i åkarsvängen men uppmuntran av en del av läsarna gör att jag fortsätter ett tag till även om rubriken inte stämmer nu.

**#171** » 16:20:22, 24-08-2018

Hej.Du MÅSTE fortsätta.Vi är ett gäng som sitter som klistrade framför datan och väntar på fortsättningen av detta ämne.tror du valde fel yrke.Borde varit skribent istället.
Må gott Lennart.

**#172** » 17:25:25, 24-08-2018

Jag vill med läsa mer,)

**#173** » 17:39:19, 24-08-2018

Så startade jag köra för ett nytt åkeri, på Tjörn denna gång vilket halverade min restid. På tal om arbetsresa kom jag en dimmig morgon på väg till jobbet men när jag kom till Skåpesundsbron var det stopp och kö. Jag steg ur efter en stund och gick fram på bron för att se vad problemet var och fick se en släpvagn som låg på tvären över körbanorna och ett hål i broräcket :uupps:

Insåg att det bara var att vända och ta färjan vid Svanesund om jag ville komma till jobbet. Vad jag inte såg i dimman var ju att i änden på släpets dragstång hängde bilen med föraren kvar i hytten! Det var för tjock dimma för det... http://www.trailer.se/raddades-av-dragkroken/.

Hade föresten en morgon en mardrömsresan ned till Göteborg i lika tjock dimma som då men den dimman frös till glansis på vägen. Såg flera avkörningar och krockar på vägen och när jag kom till motorvägsbron i Kungälv visste jag att där var extra lurigt så jag låg runt 40-50. Tur det för det small framför mig och det var precis jag klarade att undvika braka in i dem. Längre fram på motorvägen närmare Bäckebol brakade en dragbil förbi mig med en 70, jag undrade hur han vågade med max tio meters sikt när han försvann i dimman. Men det small direkt efter han försvunnit och jag stannade. och kröp fram. Där stod resterna efter en Triumf Herald, en halmeter eller så hög :uupps:

Dragaren hade gått rätt över den så allt över lastbilens axlar hade skalas bort. Min tanke var "bara det inte var någon människa i den bilen". Visade sig att den varit tom, det hade krockat flera bilar och föraren hade stannat och gått ur bilen innan kraschen.

Halka råkade man ut för ibland, en gång längre fram på dagen på väg med 24 ekipage stannade jag vid Ingetorps sjön och hoppade ned från hytten men stod på näsan direkt. Skridskobana! Ingen höjdare med massa vikt att dra på...
Ute på Tjörn kom jag till en knappt synlig uppförs lutning då bilen slutade ta styrning och gick mot vägkanten. Greppade som väl var i lite grås efter vägkanten så jag höll mig kvar på vägen men det slirade så jag bara stod där :???:

Fanns en gruslåda i närheten så med massa grusande kom jag igång igen men det kändes som rysk roulett att fortsätta så jag tog mig till åkeriet och dör fick bil och släp stå till nästa dag.

Nu skulle jag haft lite bilder men den bärbara datorn som har bilderna i sig vägrar starta när jag försökte. Hade inte varit igen på ett halvår så batteriet var dött, laddade den men den startar inte brusar som om kylfläkten går upp och ned men skärmen är svart :eek:

Så bilderna får vänta ett tag...

**#174** » 08:41:17, 25-08-2018

Köra 24 metare var givetvis inget man blir expert på utan träning och jag fick problem när jag skulle in och lasta släpet på en järnfirma. Infarten var trång och jag missade att ta ut sista halvmetern utrymme när jag körde in med påföljd att jag blev stående i hallen med bilen och halva släpet inne och resten utanför. Besvärligt läge då jag inte kunde se i speglarna vad som hände på gården utan fick gå ut och kolla hur det såg ut hela tiden :???:

Pinsamt också att bli avslöjad som usel bilförare :sad:

Tog mig 20 min att ta mig ur knipan och in för att lasta. Äntligen inne säger jobbarna " nu går vi på rast"! Jag hade inte tid att vänta så jag drog igen för att ta lasten nästa dag i stället.

Nu hade jag det hängande över mig, att jag skulle in där igen nästa dag. Men då var jag beredd och tog ut sista mm utrymme på gården när jag drog in, då gick det bra :grin:

Fast jag såg efteråt att släpet fått en liten repa i färgen på lämmarna av några armeringsjärn som sköt ut på gården nå jag tog nog ut en cm för mycket :eek:

Två bröder från Skärhamn, A och S jobbade på åkeriet och A var en slags bas som höll ordning på fraktsedlarna och bestämde i vilken ordning och på vilken bil godset skulle lastas. Han var också känd för att vara fruktansvärt stark fast han inte var mycket större än jag.

Men när han hjälpte mig koppla släpet en gång bet han över mer än han klarade. Släpet var olastat men stod på en plätt med sluttning framför sig. Han diligerade in mig när jag backade in, kopplade och tog bort klossarna. sedan ropade han att draget inte verkade ha låst ordentligt " dra fram ett par meter och bromsa kom fixar det sig" ropade han. Jag drog fram och draget släppte! Släpet kom rullande mot bilen och jag tänkte att jag får fångade det med bakstammen och bromsade, precis innan det tog i bilen fick jag se att A hoppade in mellan bil och släp och sedan bottnade det :uupps:

Jag släppte försiktigt fram för att mildra smällen men vågade inte dra fram för snabbt, var rädd han skulle ramla ned och bli överkörd av släpets framhjul. Då hörde jag honom kvida "kör fram" och när jag gjorde det kom han fram. Han hade klämt sig illa men ville inte till sjukhus, han blev blå i halva ansiktet nästa dag och hade ett par knäckta revben :sad:

Kunde gått riktigt illa!

**#175** » 09:21:19, 25-08-2018

Min farbror är en verkligt ödmjuk persson. Körde lastbil mest på nätterna sedan 14årsåldern. Fyrhjulsvagns. Sedan chaufför på kanske valp i lumpen.
Efter fyraårigt gymnasium och lumpen så började han direkt som byggbas.... ganska ung för att vara bas.
Kom en lastbil med armeringsjärn och chauffören vägrade köra in på gården. "Går inte.

Varpå min farbror sa att jag ska ha järnen på den platsen, inte här ute på gatan. Kan du inte köra in så gör jag det själv.
Chauffören såg road ut och klev gärna ner från lastbilen för att lära slyngeln en läxa, varpå farbror körde eller backad både in, lastade av och tog sig ut igen. Hade tagit lite tid men tror ändå han va mer än glad att han inte tagit sig vatten över öronen:)

**#176** » 15:47:07, 25-08-2018

Tycks som det är fler som upptäckt mina skriverier :grin:

En del av jobbet när man körde för en Tjörn åkare var ju att lasta sill konserver på Klädesholmen. https://sv.wikipedia.org/wiki/Klädesholmen. Fanns då en konservfabrik i varje hus kändes det som :???:

Var väl en 15 stycken då. Jobbigt att lasta, ingen bro på den tiden och gick inte att komma runt med släp på öarna så man fick ställa av släpet när man kommit över till första ön och sedan lasta bilen och backa till mot släpet och dra över pallarna med pallyftare och åter ut med lastbilen... Bron över det lilla sundet var bara en dm bredare än lastbilen så det gällde att ha tungan rätt i munnen när man körde över, lite snett och det hade tagit i någonstans direkt! Mesta ställena hade inte ens truck så typiskt backade man till mot ett fönster en mörk vinterkväll och sprang med sill butiks lådor över flaket och lastade på pallar man haft med sig.

Mins när jag lossat sillpallar vid hamnen en gån, tog en fika på fiket där och på väg ut mötte jag en stuvare som öppnade sin bag och frågade om jag ville köpa sill :uupps:

Lasset verkade redan vara på drift!

Vid Jul var det också Lutfisk som skulle iväg från Skärhamn, då stod jag mitt i vägen och en risig truck utan belysning körde runt och lastade en kolsvart December morgon. Man fick se upp med utstickande takkanter efter gatan i Skärhamn, fanns de som var lägre än mitt ekipage :grin:

**#177** » 08:49:58, 26-08-2018

Vid sidan av lastbils körandet hände det viktiga saker, jag blev far! Vår son föddes, nu blev det opraktisk att bo halvvägs uppe i ett berg med massor av betong trappsteg som ända väg dit så till slut sålde vi stället på Henån och flyttade till Kållekärr på Tjörn i stället. Saknade utsikten över havet men mer praktiskt och kändes närmare till allt inklusive jobbet. Blev ännu närmare till jobbet så småningom när jag bytte jobb men där är vi inte riktigt än.

Körde ju en fram byggd Scania (bild kommer så natt jag får tid) som jag inte var särskilt förtjust i, den var bara ett arbetsredskap helt enkelt. Krånglade två gånger, först nöp motorn på motorväg så bakhjulen låste sig! Jag trampade snabbt ned kopplingen så bakhjulen kunde rulla fritt och prövade försiktigt att släppa upp den igen, då lossade motorn och startade igen men lät inte riktigt bra. Blev verkstad och byte av en kolv med foder.

Andra gången havererade hydrauliken till kopplingspedalen så det inte gick att koppla ur, var ett elände att ta mig till verkstad utan att behöva bärgare.

**#178** » 16:40:39, 26-08-2018

Så har vi kommit till den gången jag var riktigt illa ute, Kom över Tjörn bron en slaskig vinterdag och en personbil kröp fram framför mig. Kom ingen mötande trafik så jag gick ut och började köra om i början på nedförsbacken. Svänger också lite där och jag hade hört historien om när en av åkeriets bilar gått av i den svängen och blivit skrot i utförsbacken där, att föraren klarade sig tyckte jag var ett under. Nu var jag plötsligt på väg mot samma öde, för sent upptäckte jag orsaken till att personbilen kört så sakta, det var svinhalt!

Jag klarade svängen men i backspegeln såg jag hur släpet sladdade ut så enda chansen att fånga in det igen var att släppa på utför. Kollade så inga bilar kom nedifrån, hade det kommit någon hade jag ju varit tvungen att styra av vägen och ta våra chanser för det hade varit döden för dem i en personbil att träffas av mitt fordon. Jag skriver våra chanser för Arne satt i passagerarsätet och sorterade fraktsedlar, att han behöll lugnet var en prestation! Jag hade inte viljat vara i hans kläder, vi hade inte ens säkerhetsbälten på den tiden...

Men ingen mötande trafik kom så jag kunde ta hela vägen i anspråk och ekipaget kom under kontroll innan backen tog slut. Men jag skakade i hela kroppen efter, fast jag höll ju masken mot Arne :grin:

Det här är nog det sista jag skriver om lastbilstiden. Jag började köra för att jag älskar maskiner och för att köra lastbil var omväxlande och roligt. Köra ASG bil var inte så omväxlande och inte så roligt längre så jag bestämde mig för att det var dags att lägga av nu. Jag sökte jobb på bilhallen hos ett företag ett par km från där jag bodde. Handlade om att ställa tändning och förgasare på fabriks nya bilar och köra dem på en rullande landsväg. Sedermera provkörde jag dem på allmän väg och protokoll förde alla fel/brister jag hittade. Jag fick jobbet tack vare min bilmekaniker utbildning.

Men nu har jag helt hamnat utanför rubrik ämnet för denna tråd. Skulle kanske kallat den " en bondpojkes väg från lastbilschaufför till pensionär" istället. Men om ni vill läsa skriver jag vidare, kommer ju större maskiner än bilar när jag så småningom stillar min aptit på komplexa maskiner och tjänar lite mera pengar på min skall vi säga böjelse :grin:

**#179** » 17:35:12, 26-08-2018

Få fram de där fotona ser ut att bli lite jobbigt! Men jag hade lagt upp dem i ett annat forum så jag länkar dit så kan ni titta på dem där. https://forum.raketsport.com/viewtopic.php?f=8&t=23473.