Maskinisten

Åter till dåtiden. Åkeriet fick en körning för KA4 med alla tippbilarna, var att köra beredskapskol från järnvägsvagnar vid Marieholm till KA4. Fint jobb, kolet lastades med gripskopa och tippa av ute på KA4, enda problemet var att skopan inte kom åt i kanterna så där fick skyfflas för hand. Men KA 4 betalade för en extragubbe som skulle ösa.
Slampen skulle hämta en från arbetsförmedlingen på Stigbergsliden och vi sa åt honom att inte plocka upp någon vid Järtorget, där stod nämligen folk som var svartlistade på af och lastbilar som behövde hjälp stannade och gubben hoppade bara in , enkelt och smidigt men man viste inte vad man fick. Slampen kom med gubbe, han tittade på jobbet och sade att han måste få en kaffe innan han började ösa kol så Slampen gav honom ett par kronor i förskott och han gick ned till ASGs fik i källaren:???:

Inte kom den gubben tillbaka. När vi pressade Slampen hade han mycket riktigt plockat upp honom på Järntorget... Vi löste det så att vi turades om att ösa fram kol och delade extragubbens arvode mellan oss.

Intressanta historier, både teknik och karaktärer, gillar att läsa dom.
Skriv gärna mera,

Mvh
Uffe

Glottis skrev:Intressanta historier, både teknik och karaktärer, gillar att läsa dom.
Skriv gärna mera,

Mvh
Uffe

Tack för uppmuntran. Jag skulle själv älska att läsa om andras upplevelser från den tiden, 40 talet särskilt men där finns nog inte så många kvar som körde lastbil då. Karaktärer fanns det gott om på M-lastbilar. Där var Slampen, Kaffepetter; Ygsjömördarn, Brollan och förstås A för att nämna några. Jag frågade åkarn i går om hur gammal Slampen var när jag jobbade där och han var född 1911 så han var 55 när jag började där. Han berättade också att Slampen när det närmade sig pension först talade om hur skönt det skulle bli men ju närmare den dagen de kom, ju tystare blev blev han och såg mer och mer olycklig ut. Slutligen kom och sade, du L hur skall vi hade med min pensionering? L svarade att strunt i den du får jobba vidare så länge du vill, jag har redan pratat med din fru och hon är med på det. Slampen började gråta av lättnade, jag förstår honom. Jag förstår honom, jag hade gärna jobbat vidare några år till själv men multi nationella bolag är stelbenta och följer avtalen punk slut. Jag erkänner att jag grät på min avtackning

Du nämner multinationella bolag och forskningsarbete, jag är ju lite nyfiken på det med. Vad var det för forskning du jobbat med efter din karriär som lastbilschaufför om man får fråga?

JD400 skrev:Du nämner multinationella bolag och forskningsarbete, jag är ju lite nyfiken på det med. Vad var det för forskning du jobbat med efter din karriär som lastbilschaufför om man får fråga?

Det är ju ena annan historia men det handlar om Borealis i Stenungsund där jag först jobbade skift och så småningom avancerade till skiftförman och hade ett par vikariat som Drift ingenjör. Läste när jag gick skift in saknade bitar i min utbildning. För att ta det från början ville jag bli bilmek när jag var grabb, min mor som älskat skolan och sörjde hela sitt liv att hon inte fått studera vidare ville att jag skulle läsa vidare. Hon hade nog blivit något stort om han fått läsa vidare men det var svårt för en kvinna på den tiden. Hon gick bort för ett år sedan 93 år gammal och skarp i huvudet in i det sista. Så jag började studera, men var inte särskilt trakterad av läxor och hår jobb och så upptäckte jag get motsatta könet så jag hamnade i ett läge där jag inte klarade examen utan skulle bli överliggare och gå om. Var inte intresserad så då blev jag ändå bilmek. Fast inte länge. Och jag klarade mig bra till slut fast vägen blev längre och krokigare.

Men efter 18 år på driften raggade Innovations Centret upp mig, första gången tyckte jag ingångslönen var för låg och sade nej. Efter 10 månader som vikarierande drift ingenjör skulle jag tillbaka till skiftgång och då nappade jag trots en lönesänkning beroende på att skift tilläggen försvann. Så jag jobbade här. https://www.borealisgroup.com/stenungsu ... -i-sverige. Var en slags produktions expert och reste en hel del i tjänsten, när det var problem med en produkt som de inte klarade lösa skickade de mig. Låter kanske som skryt men jag har varit i Hamburg ,München,Stuttgart, Zurich och Paris för att nämna några. Frankrike var nog min favorit, där körde jag hyrbil från Paris eller Bryssel en 15-20 mil till fabriken och kunde se mig om en del Många ställen ser man bara flygplatser och taxibilar och hotell.

Bra gjort att göra en sån vandring!!
Inget skryt som jag ser det, endast en glädje och att ha gjort det och klarat det!!

jupp, medhålles utan tvekan.

Ja, jag älskar ju maskiner och älskade mitt jobb och att vara en problemlösare var vad jag var bäst på. Rutinjobb tråkar ut mig... Så det kändes hårt att sluta och gå från en efterfrågad expert till en pensionär bland andra, särskilt som jag slutade när jag stod på topp och det fanns ingen med den breda erfarenheten som kunde efterträda mig. Och 20 tusen mindre i månaden svider också...

.... och nu är du författare! Jag läser med STORT nöje det du skriver!!!

Samma här, lusläses varje inlägg. Mycket intressant.

Tyvärr så har jag inga historier att berätta om äldre åkare, för jag kommer inte ihåg hela historierna man har hört genom åren och framför allt när man var ung och såg upp till de "gamla" som körde både det ena och andra.

Murre o2 skrev:Jag förstår honom, jag hade gärna jobbat vidare några år till själv men multi nationella bolag är stelbenta och följer avtalen punk slut. Jag erkänner att jag grät på min avtackning

Så tråkigt , på mitt jobb hade vi en timmanställd pensionär till han var över 80 bast, han gick hem för gott i förrfjol ifrån det statliga verk jag jobbar på. Nu jobbar jag med en konsult som är 68 - 69 bast och han tänker jobba fram till nyår nästa årskifte innan han och hans fru flyttar till Thailand för gott.

Så djäkla tråkigt att folk som kan och vill jobba längre inte ska behöva få det .

Dock fint att läsa om bravaderna då. tack så mycket

J.K Nilsson

Året till sextiotalet ( Finns en del ätt berätta om året jag provkörde bilar, 1973-74 men det är också ena annan historia) Åkaren kom på kvällen med nästa dags jobb, verkade vara ett smörjobb Lasta virke i Klippan reservatet och köra ut till Lysekils trakten. Åkaren hade gett ett fast pris på körningen till ett par som köpt fint gammalt virke från en rivning där och skulle ha ut det till sitt sommartorp. Lät väldigt bra ... Ni som läser annat nog ugglor i mossen. Så på morgonen åkte jag till klippan där kunden redan väntade. En skrotbil stod vägen för lastningen men en tamp om bakaxeln så drog jag iväg den en bit. Så inga problem, lastade och iväg och följde efter parets personbil, Starten spann som en katt.

Väl framme såg det plötsligt inte lika bra ut, torpet låg på andra sidan ett gärde och upplägget var att jag skulle svänga av den lilla grusvägen via en smal infart bonden hade, redan att ta svängen var svårt, och sedan köra över ängen till torpet. Jag förklarade mig tveksam till hela iden efter att känt på gräsytorna. Kunden förklarade att det inte var några problem, "går en gammal väg under gräset". "Om jag kör fast här i ödemarken då" finns en bonde längre bort med traktor. Jag tänkte inte försöka någon självmords satsning ut på ängen utan backa ned lite försiktigt och se hur det bar. Efter en del trixande och vevande på ratten som ju saknade servo kom jag ned på gräset och sjönk rakt igenom till hjulaxeln. Så mycket för den gamla väg.

Vi får lasta av allt sida jag, kunden vart grinig och klagade över att han och hans fru sedan måste bära allt för hand över gärdet till stugan. Jag tyckte inte att det var mitt fel...
När det var lossat så bilen var lättad frågade jag om bondens traktor, ingen ide, det är en grinig typ lät det då Så alternativet var den långsamma säkra metoden, donkraf och palla under och ta det bit för bit men klockan började bli mycket nu.
Så jag mindes tricket med att lyfta bakvagnen med tippflaket och pallade under med bräder från lasset och körde upp flaket. Fungerade klockrent igen , bakhjulen hängde i luften och jag fyllde igen hålen i leran med gamla trasiga tegelpannor jag hittade i närheten, kanske från torpet?

Men allt var inte väl, det hördes med jämna mellanrum smällar från under tippflaket En kontroll visade att det var skruvarna som höll flaket mot tippramen som brast Inte mycket mer att göra än att snabbt fylla färdigt och sänka flaket.

Hemresan gick utan problem men klockan var halv åtta på kvällen innan jag var vid åkeriet och där var svart och låst, jag hade ju nycklar så jag backade in lastbilen och åkte hem.
Nästa dag var åkaren måttligt glad över min tidrapport, hans fasta pris räknade inte med något krångel. Riktigt sur blev han när jag visade de trasiga skruvarna, slitflaket måste bort innan det gick att byta skruvarna så det blev två dagar inne på verkstaden där K fick byta dem. Frågade föresten efter K i går, han är ju nu 78 och har haft en stroke, så han är ganska återställd men jobbar inte så mycket längre, L skulle hälsa honom från mig.

På tal om personligheter så stötte jag på en -69 som nog platsar högt. Körde Scania 66 med stenvagga och fick körning på middagen till Gårdstensområdet där det sprängdes och schaktades för vad som senare skulle (ö) känt bostadsområde.

Jag kom ju efter lunch och orsaken visade sig vara att förre chauffören fått sparken på fläcken av platschefen, en kraftig man med kort stubin, blev han missnöjd med någon så åkte den direkt ut. Jag var fjärde bilen den veckan
Dock blev han tydligen nöjd med mig och jag blev kvar flera månader, fint för jag bodde då i Nol och fick ha bilen hemma över arbetsveckorna.

Slutligen gjorde jag också en miss och åkte ut Jag körde kross till en grund och platschefen varnade mig för att köra ned med lasset," du kommer inte upp igen" Givetvis trodde jag att jag visste bättre, med stenflakets extra tyngd över drivaxeln och diffspärr så såg jag inga problem. Givetvis hade han rätt , det bara rullade av det grova krossgruset under däcken och jag kom inte upp... Fick be grävskopan larva ned och dra upp mig. Ingen katastrof direkt men platschefen dök givet vis upp och sade ""Du behöver inte komma i morgon". Trodde han skämtade så jag sade javisst! Men lite senare när gräv maskinisten, någon jobbare och jag stod och skämtade lite kom han fram och sade att han ångrat sig och jag kunde fortsätta Jag blev paff, hade ju trott han skämtade. Men ett par dagar senare när jag ringde centralen och sade att jag hade fortsatt jobb där i morgon, fick jag höra att det hade jag inte, han hade begärt ny bil. Utan att tala om det för mig denna gång...

Det var inte bara på C som Striten flödade. Fick en körning för fritidsförvaltningen, gällde stolar får Nya Ullevi till arenan bakom Slottskogen. Åkte till nya Ullevi och frågade mig fram. Blev hänvisad till en byssja på innerplan. Klev in och tänkte "inte nu igen" satt ett gäng och söp runt ett bord. Klämde fram mitt ärende och efter ett tag fick jag igång ett par gubbar som vinkade in mig i ett förråd och vi lastade stolar. Fick två gubbar med mig i hytten och det blev vanliga visan, till systembolaget först. Frölundaborg sedan och lossade stolarna sedan ny omväg till bolaget igen Fritidsförvaltningen sjönk rejält i aktning hos mig efter denna erfarenhet.

På tal om sprit körde jag själv sprit i bland. Ex för jag tror det hette Hasses skeppshandel. Jag var förvånad över att Stena inte köpte spriten direkt från AB Spritcentralen, för det handlade om tullfri sprit till Tysklands färjorna. Då fick jag alltid med en tullare i bilen som övervakade det hela, spriten lastades från lagret på Holmen och sedan ut till båten och lossa inget märkvärdigt.


En annan spritkörning har fastnat i mitt minne, handlade om container med Whisky som kommit med båt och skulle till samma ställe. AB Spritcentralen tog emot och räknade lådorna men hjälpte inte till med att lossa containern så vi var tre bilar som körde och hade hyrt extragubbar för lossningen från AF. Jag backade till lastbryggan med min container och V&S personalen körde fem en pall med truck. Vi bröt förseglingen och öppnade dörrarna.
Då ramlade en av kartongerna från översta lagret ned, studsade på lastbryggan och ned på marken. Min extragubbe hoppade ned, lyfte upp lådan och det rann sprit ur den.
Han lyfte då lådan över huvudet och lätt "livets vatten" rinna ned i strupen V&S personalen bara skrattade, de räknade lådor och struntade i om någon flaska gått sönder.